- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
572

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (521.) 23 december 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

572

SVENSK LÄKARETIDNING.

7. Lärarepersonalens biförtjänster
synas vara förmånligast i de städer, där
läraren själf undervisar i slöjd. Att här
syssla med dessa mer eller mindre
tillfälliga inkomster är ej afsikten. Dock torde
det vara af ett visst intresse (äfven i
administrativt hänseende) att nämna
forste-lärarearvodena, där sådana finnas. Dessa
uppgifter kunna ju visa, huru det finnes
en liten möjlighet till avancemang också
på folkskollärarebanan (där nämligen
vederbörande ha den uppfattningen, att en
erfaren och duglig folkskollärare bör
härtill komma i fråga). Då
förste-lärarear-vodet angifvits, har tagits det belopp,
hvarmed dess maximum öfverskjuter
lärarnes högsta lönegrad. Två siffror uti
ifrågavarande kolumn betyda, att arvodet
växlar efter skolhusens eller distriktens
storlek.

8. Löneregleringsår betyder vanligen
detsamma som löneförbättringsår för en
eller flera grupper. Tidigare regleringar
hafva ej nämts. Där t. ex. lärarne fått
löneförhöjning i fjor och lärarinnorna i år,
har skrifvits blott 91.

9. Det var från början meningen att
för fullständighetens skull belysa, i hvad
mån en stad vore »dyr» eller »billig»
eller m. a. o. tala om, hvad värde en lön
på det ena eller det andra stället kunde
äga. Åtskilliga uppgifter hafva inkommit
om skatternas och hyrornas storlek,
hvilket ju i detta fall kan gifva en viss
ledning för omdömet. Fruktan för, att ett och
annat härvidlag kan vara felaktigt, gör
dock, att i öfversikten kommunalskatten
helt och hållet uteslutes, och att rörande
hyran blott några siffror (som dock alla
äro grundade på inkomna uppgifter från
fullt trovärdiga och i allmänhet på sin
ort mycket hemmastadda personer,
åtskilliga förste lärare m. fi.) må gifva en
antydan i detta fall.

10. öfriga villkor, såsom lönernas
ut-bctalningstid o. d. hafva ej lämpat sig för
den tabellariska öfversikten. Två ting
skulle här varit af stort intresse:
aflöning-en under inträffande sjukdom och
ålderdomsunderstödet åt småskolepersonalen.
Vare emellertid härom till vederbörandes
heder sagdt, att mer än ett samhälle
visat sig behjärta dessa förhållanden: i förra
fallet genom att mot blott ringa afdrag å
den ordinaries lön hålla vikarie, i senare
genom bidrag till pensionskassor och
bildande af lifräntor åt småskolepersonalen
till hjälp på gamla dagar.

*



Vi öfverlämna åt den intresserade
läsaren att själf göra de statistiska
öfverblic-kar, till hvilka tabellen kan göra uppslag.
Endast några få erinringar må tilläggas.

Lästiden växlar mellan 34V2 °ch 42
veckor. Högsta veckotalet kommer på
Karlskrona, lägsta finnes i 13 städer.
Högsta timtalet, 35 pr vecka,
representeras på tabellen af Borås’ folkskolor
(som dock för närvarande endast hafva
30 timmar), lägsta timtalet har Ystad.
Absolut högsta timtalet på året hafva
Göteborgs folkskolor.

Lönevillkoren för extra ordinarier vid

folkskolan ställa sig fördelaktigast i
Göteborg, där det osunda
extraläraresyste-met icke har några gynnare. Hegel är
också, att extra ordinarie lärare efter l
å 2 års verksamhet på platsen vinna
ordinarie anställning.

Ordinarie lärare kunna i Stockholm
uppnå 2,400 kronors lön (i lyckligaste
fall), i norrlandsstäderna Gäfle och
Sundsvall 2,000, i Göteborg 1,870, i Visby
900 (nästa år kanske 1,000 kr. efter 5
års oförvitlig tjänstgöring). I Sundsvall
är arvodet för en lärare med högsta
lönen 1;93 kr. pr undervisningstimme, i
Stockholm 1,92, i Gäfle 1,79, i Linköping
1,60, i Oskarshamn 0,92 Kikets andra
stad är i detta afseende närmast likställd
med rikets tionde och sextonde, hvilka
hafva 1,37 pr lästimme.*

Folkskolans ordinarie lärarinnor kunna
efter 10 års tjänstgöring i Stockholm
erhålla 1,600, efter 12 års dito i Karlskrona
1,525, i Ystad efter 20 år 1,537 kronor.
Största skillnaden mellan lärares och
lärarinnas lön råder i Stockholm och Gäfle
(800 kr.) samt i Uppsala (700 kr.).
Karlskrona företer härvidlag ingen differens
mellan manlig och kvinnlig lärares lön.

Småskolans lärarinnor hafva den
absolut största lönen i Göteborg,** Helsingborg
och Malmö. Af dessa tre städer har
Helsingborg största bottenlönen.
Småskollärarinnornas löneförhållanden äro i allmänhet
jämförelsevis mindre väl ordnade.

Största antalet lönegrader har Halmstad
(icke mindre än 6), Ystad har 5,
Landskrona och Karlskrona 4, de öfriga 3-1.

Mellantiden från lägsta till högsta
lönegraden är vanligen 10 år. I Halmstad
växer lönen på 15 år från 1,200 till
1,700 kronor, i Ystad höjer den sig på
20 år från 1,125 till 1,637 kr. l
Västervik springer lönen på 20 år från 1,200
upp till - 1,300 kr. Högsta lönegraden,
50 kronors tillägg, kan på det sistnämda
stället uppnås 10 år före pensionsåldern,
ifall allt går väl.

Det nuvarande förs te-lärarearvodet växlar
mellan 1,200 kronor plus bostad på 7
rum (i Uppsala) och 100 kr. (t. ex. i Ystad).

Något egendomligt kan förhållandet
mellan förste lärarens och de öfriga lärarnes
löner blifva i Landskrona. Förste lärarens
lönegrader äro 1,600, 1,800 och 2,000kr.,
öfrige lärares högsta lönegrad är 1,617 kr,
(noggrannare: 1,616,67). Skulle nu en
lärare i högsta lönegraden väljas till förste
lärare - och det synes mycket rimligt -
förlorar denne på utnämningen 16 kr. 67
öre de första fem åren, därest ej andra
utvägar uttänkas.

Körande anmärkningarna i
hyreskolum-nen beder jag än en gång få nämna, att
jag själf ej anser dem tillräckligt
vittnes-gilla. Någon föreställning om, hvad hus
och hem kosta, kunna de dock gifva.

Skulle de öfriga uppgifterna påkalla
rättelser, har detta icke sin grund i
bristande omsorg från samlarens sida.
Angenämast skulle det vara, om rättelserna
finge gå i den riktningen, att dessa
lÖne-siffror måtte, om än så småningom, blifva
fylligare, än de här och hvar för
närvarande té sig. Joh. Ohlander.

Alla,

som äro intresserade af, att en tidning
med Svensk Läraretidnings program
fortfarande existerar, böra ej blott själfva
prenumerera på tidningen, utan ock
verka för tidningens vidare utbredning
inom lärarekåren och bland
folkundervisningens vänner.

Märk: det finnes i vårt land ännu
åtskilliga tusental lärare och lärarinnor,
som icke hålla sig med någon
skoltid-ning.

* Löneförhöjning i 3:e lönegraden, 130kr, är
emellertid tillstyrkt af folkskolestyrelsen i
Göteborg och afgöres i dag af stadsfullmäktige.
Tjänstgöringen är bestämd att nedbringas med
en vecka om året.

** 50 kronors lönetillägg till 3:e lönegraden
är af folkskolestyrelsen föreslaget.

En kommateringsfråga

af icke ringa intresse för lärarekåren
bragtes sistlidne fredag på tal vid
Publicistklubbens sammanträde. Lektor N.
Linder inledde diskussionen med ett
särdeles intressant och belysande föredrag.
Frågan gällde interpunkteringen mellan
ett hufvudord och dess attribut. De af
talaren utvecklade principerna närmade
sig franska språkets regler i analoga fall.
För underlättande af en god läsning
borde interpunkteringen vara strängt
logisk. Där attributet vore en nödvändig
bestämning till hufvudordet, borde
komma aldrig användas, men där attributet
icke vore nödvändigt för sammanhanget,
utan utgjorde en parentesisk bestämning,
som kunde utelämnas eller inledas med
»nämligen» eller förvandlas till en
relativsats, borde komma alltid begagnas.
Talaren illustrerade sina åsikter på detta
område genom följande exempel:

Riktig kommatering.

Den svenska staden

Göteborg.
Oskar Ls son Karl.

Häfdatecknaren Geijers
skrifter.

Af sin resa i
Frankrike 1890 hade han
stort gagn, men af
följande årets resa

På läktaren öfver norra
ingången finnas inga
bilder.

Underrättelsen att det
går bra för
emigranterna mottogs med
glädje.

Sveriges största
kommun, Stockholm.

Karl XIV Johans son,
Oskar.

En svensk
häfdateck-nares, Geijers,
skrifter.

Vid sin död, 1632, var
Gustaf II Adolf 38
år gammal.

På orgelläktaren, öfver
västra ingången,
finnas ilder af
apostlarna.

Den ifrågavarande
olyckan, att fartyget
stötte på grund, gjorde
oss alla ledsna.

Oriktig kommatering.

Hans moder Ingeborg var en ädel kvinna.
(Enligt denna kommatering skulle han hafva
mer än en moder.)

Den stora händelsen, att en prins var född,
tillkännagafs genom kanonsalut.

Då Rouget de 1’Isle dog år 1836, begrofs
han i sin väns, general Blain, trädgård. (Bör
vara: »Då Rouget de 1’Isle dog, år 1836^,
begrofs han i sin vän general Blains trädgård.»
Under förutsättning nämligen, att han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free