- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
2

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 (A). (575.) 4 januari 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SVENSK LIKARETIDNING.

-

1869: 1891:

Skolpliktiga barn............... 8,680 12,735

Folkskolor ......................- 38 123

Mindre folkskolor............... 39 28

Småskolor........................ 19 88

Summa skolor..................... 96 239

Däraf fasta skolor.........._.... 73 224

» flyttande skolor......... 23 14

Lärare......................._____ 56 73

Lärarinnor................_....... 40 167

Summa lärarekrafter........... 96 240

Lärarekrafter med
folkskoleexamen........................... 38 126

Dito med examen vid

länsseminariet.................. 35 81

Dito med annan
kompetensexamen .................. 10 32

Dito utan
kompetensexamen........................... 13 l

Skolhus.............................. 64 134

Skolsalar........................... 78 245

Skolträdgårdar..................... 12 47

En skola på antal personer... 559 318
» på antal skolpliktiga

barn .............................. 90 53

En skola på antal skolbesökan-

de barn........................... 66 47

Totalkostnad för skolorna kr. 42,966 329,319

Kostnad pr invånare____ » 0,8o 3,40

» skolbarn...... » 5,2o 19,85

Dessa siffror visa bland mycket annat,
att de flyttande skolorna minskats från 24
procent till ej fullt 6 procent; att de
oexaminerade lärarekrafterna minskats från
14;-procent till knappa Va procent; att
skolträdgårdarnas antal ökats från vid 19
procent till vid 35 procent af skolhusen, o. s. v.

Detta beträffande den sida af
skolväsendet, som kan mätas med siffror. Hvad
som däremot icke kommer under detta
mått, är den inre halten af
undervisningens framsteg under d:r Insulanders
inspektionstid. Att den moraliska,
kristligt-sedliga sidan af undervisningen utan något
slags yttre tryck på personalen (d:r
Insulander blandar sig aldrig i den enskilde
lärarens lif och ställning utom tjänsten,
såvida denne håller sig inom det
anständigas gränser) står i jämbördigt
förhållande med den yttre utvecklingen, det
känner hvar och en af hans
underordnade, som vet, att undervisningens
kärnpunkt är ett uppfostrande af anden, af
goda karaktärer.

Att utan förbiseende af minnets öfning
dock i första rummet skärpa tankekraften,
väcka håg tör inhämtande af kunskaper,
på samma gång man sätter barnen i stånd
därtill; och att i såväl folkskolans
öfversta klass som i all synnerhet i
fortsättningsskolan gifva den reala kunskapen en
mer praktisk form har d:r Insulander flitigt
påmint om och fordrat af sina lärare.

D:r Insulanders ställning till den
enskilde läraren och lärarinnan har stundom
blifvit missuppfattad till följd af de
tillsägelser och anmärkningar (i första
rummet alltid enskildt, aldrig i skolan) han
behöft göra hos en och annan beträffande
ordning, snygghet, punktlighet i
afseende på tid m. m. Men vill man
betrakta honom opartiskt i detta hänseende,
skall det blifva klart för en hvar, att han
varit och är skolpersonalens starka stöd,
såväl då det gäller obefogade anmärk-

ningar och förföljelser som beträffande
frågor, hvilka röra deras ekonomi.

Några exempel. Vid flera tillfällen, då
löneförhöjning bortfallit i följd af varningar,
har han fordrat denna förhöjnings
återinträdande, då fem års oförvitlig tjänst
ytterligare kunnat uppvisas. Långt ifrån att
hylla separatisrnen, har han dock yrkat,
att varning borde föregå skiljande från
tjänsten för dylika fall äfven beträffande
icke ordinarie (t ex. småskollärarinnor).
Straffen varning och afsättning anser han
allt för stränga såsom de första åtgärderna
för smärre förseelser, särskildt som
varningen är »både första och sista steget
före afsättning», liksom han framhållit
behofvet af en mellangrad af straff mellan
varning och afsättning, t. ex. suspension
under kortare eller längre tid, men att
såväl dylik som afsättning alltid borde
stadfästas af högre myndighet.

Beträffande lärarepersonalens lönefråga
har han såväl i sina femårsberättelser till
ecklesiastikdepartementet som i de särskilda
skoldistrikten ständigt framhållit, att läraren
’»borde vara tillförsäkrad en för hans
ställning tillräcklig aflöning, äfvensom
fullständig trygghet att icke lida någon minskning
i den en gång erhållna lönen». I sin
senaste femårsberättelse (1882-86) framhåller
han, hurusom det icke blott kan hända,
»utan ock verkligen har händt i mer än
ett skoldistrikt, att en lärare utan känd
anledning allt för oförberedt sett sina
inkomster förminskade med 350 ä 500
kronor, nämligen 100 kronors löneförhöjning,
100 ä 150 kronor för fortsättningsskolan
och 150 ä 250 kronor för
slöjdundervisning».

I samma femårsberättelse få vi ock se
d:r Insulanders tanke om, hvarifrån
ytterligare skolkostnader borde utgå. Sedan
han först framhållit, att skolutgifterna i
fattigare församlingar flerstädes nått den
gräns, »utöfver hvilken de icke kunna stiga
utan att kännas allt för tryckande», men
att endast alldeles nödvändiga utgifter
förekommit^ framhåller han, att det »kan med
fullt skäl sättas i fråga, örn icke staten
borde på ett kraftigare sätt träda emellan
genom rikligare bidrag. - - Härigenom
blefve ock skolutgifterna jämnare fördelade
och billig rättvisa vederfares i ekonomiskt
hänseende sämre lottade skoldistrikt.»

Många sådana uttalanden från
inspektörer till departementet, och
folkskoleväsendet skulle måhända ej behöfva vänta så
länge på förnyad anslågsbegäran från
regeringsbänken.

Gustaf Bernhard Insulander är född i Aspö
församling i närheten af Strängnäs den 7
januari 1833. Fadern var vice pastorn därstädes,
sedermera kontraktsprosten och kyrkoherden i
Vårdinge Erik Johan Insulander. Sin första
undervisning erhöll han i hemmet samt därpå
någon tid i församlingens redan då gamla
folkskola, där fadern några år bestred
undervisningen. Höstterminen 1842 inskrefs Gustaf
Insulander i Strängnäs »högre lärdomsschola»
samt 1847 i därvarande »kongl, gymnasium».

Student i Uppsala 1851 inskrefs han samma
år vid universitetet i Södermanland-Nerkes nation,
och bedrefvos studierna med både allvar och
framgång. Insulander aflade filosofie
kandidatexamen 1857 och promoverades till filosofie

doktor i juni samma år. Härefter ägnade han
några år åt teologiska studier vid universitetet,
hvarunder han äfven meddelade enskild
undervisning. Under sin högskoletid hedrades
Insulander flera år såväl med kuratorsuppdraget
för sin nation som med ledamotskap i
studentkårens direktion.

På hösten 1866 erhöll d:r Insulander anbud
att följande år biträda vid inspektionen öfver
Stockholms stads folkskoleväsen under
ordinarie inspektören C. J. Meijerbergs
riksdagsmannaverksamhet, hvilket anbud han antog
och fullgjorde under åren 1867, 1868 och
början af 1869.

Gäfleborgs läns lansting hade emellertid år
1868 på förslag af brukspatronen Hjalmar Petré
beslutat anställa särskilda inspektörer i länet,
en för hvardera provinsen. D:r Insulander
erbjöds då plats såsom landstingets inspektör
öfver provinsen Gestrikland, hvilket anbud
mottogs, och tillträdde han denna befattning den
l maj 1869.

&

Det är på sistnämda post, hvilken han
ännu bekläder, som d:r Insulander under 24
år framgångsrikt verkat och gjort sig
bemärkt som en synnerligen dugande förmåga.
Såsom landstingets inspektör hade han
under åtskilliga år skyldighet att förestå
landstingets småskoleseminarium och att där
under en del af året meddela undervisning.
På denna plats har han därföre ock haft
att inskärpa de första pedagogiska
begreppen hos en stor del af provinsens
nuvarande skolpersonal. Den allvarets anda,
den ordning och punktlighet, som varit
och äro utmärkande för d:r Insulanders
verksamhet, hafva därföre ock med hans
lärjungar införts i en mängd skolor inom
länet.

Utom befattningen som landstingets
folkskoleinspektör har d:r Insulander allt sedan
1872 års början äfven varit statens inspektör
inom Gestrikland. Han har haft
censorsuppdraget vid länsseminariets examina;
varit och är inspektor för Gäfle
arbetareinstitutet; varit styrelseledamot och är
ordförande i Gäfle idiotanstalts styrelse; är
den ledande kraften i styrelsen för Gäfle
stads skollofskolonier o. s. v.

Sitt intresse för lärarebildningen har han
visat genom att efter 20-årig
folkskoleinspektörstjänst i provinsen grundlägga Gäfle
och Gestriklands pedagogiska bibliotek,
hvartill han skänkt dels 400 kr. kontant och
dels en mängd värdefulla pedagogiska
arbeten och skoltidningssamlingar. Under
hans ledning som ordförande har denna
boksamling antagit ganska respektabla
dimensioner. Den omfattar nu omkring
2,000 band till bokfördt värde af ungefär
5,000 kronor.

Ringa och oansenligt är lärarens kall,
ringa kanske man ock ansett inspektörens,
efter som detta uppdrag så ofta gifves åt
personer, som måste anse inspektionen
som en bisysselsättning bredvid för dem
viktigare sådana. Men säkert är, att vill
man skolans framsteg i högsta möjliga grad,
måste man mera än hittills tillse, att män
med blick och intresse för skolan och
tidens kraf på densamma tillsättas för att
uteslutande ägna sig åt
folkskoleinspektionen.

Denna af d:r Insulander ofta framhållna
åsikt, för hvilken »han offrat sig själf»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free