Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 (A). (575.) 4 januari 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
är af den beskaffenhet, att den mer och
mer tränger sig fram. Man behöfver
skolmän icke blott som lärare, de kräfvas
lika väl på inspektörsplatserna.
C. E. Malmgren.
FÖR DAGEN.
I de gamla hjulspåren.
Vännerna af en reform i vår
nuvarande folkskoleinspektion väntade sig
mycket af förre ecklesiastikministern G.
Wennerberg. Både till statsrådsprotokollet
och i riksdagen uttalade han sig
nämligen i oförtydbara ordalag om det
önskvärda däruti, att till inspektörer utsäges
personer, som uteslutande ägnade sina
krafter åt detta kall.
Intill dess denna reform mera allmänt
kan genomföras måste - yttrade hr
Wennerberg till statsrådsprotokollet den 12
januari 1891 - i alla händelser fordras,
att de personer, som förena
inspektionsuppdraget med annan tjänstebefattning,
förpliktas att utsträcka sin
inspektionsverksamhet till vissa längre sammanhängande
perioder af året och, då så pröfvas
nödvändigt, hålla vikarie för den ordinarie
tjänstens bestridande.
Brist på system, sammanhållning och
kontroll äro - fortsatte statsrådet
–den egentliga grunden till inspektionens
nuvarande svaghet. Särskildt i fråga om
folkskoleinspektörernas resor gör sig
bristen på nödig kontroll på ett påfallande
sätt märkbar. Dessa resor företagas ej
sällan planlöst och medföra därigenom
mindre gagn men större kostnad, än som
vederbör.
Ännu skarpare uttalade sig statsrådet
Wennerberg till andra kammarens
protokoll.
Det har - yttrade han - ingalunda
varit för mig obekant, att inspektörer
funnits, hvilka icke fullgjort sitt kall med
tillräcklig insikt och noggrannhet.–––––Med
en sådan kår af folkskoleinspektörer, som
nu finnes, kan man icke begära af alla
dessa, som hafva åligganden af större vikt
att fullgöra, att de skulle besitta hela
den pedagogiska* insikt, som är erforderlig
för att Öfvervaka och rätta en
folkskollärare, som begått misstag. Sådana fall hafva
också inträffat, då en inspektör har rättat
en folkskollärare, just där denne handlat
fullt rätt. –––––Huru skall man kunna
vänta, att med den utveckling i pedagogiskt
afseende, som tillkommit folkskollärare vid
seminarierna, inspektörer, tagna dels bland
prästerskapet och dels bland andra med
tjänst försedda personer, skola hafva full
och noggrann kännedom om just de
regler och det pedagogiska tarf, som måste
enligt seminariernas undervisning hafva
inhämtats för att på ett rätt sätt kunna
fungera som folkskollärare? -^- - -.
Skola inspektörerna fortfarande tagas
hvarifrån man bäst kan, dels från
prästerskapet, som blott kan ägna en ringa tid
åt förrättande! af inspektionerna, och dels
från seminarierna och skolorna, af perso-
ner, som förr eller senare måste gå
tillbaka till sina kall, så har man allt skäl
att frukta, att inspektionen, som till en
början fullgjorde sitt åliggande förträffligt,
så länge det egentligen var fråga om att
tillse, det alla yttre behof för folkskolan
blefvo tillgodosedda, nu icke skulle kunna
åstadkomma det väsentligaste, hvilket är
att tillse, det folkskolans barn verkligen
på bästa sätt blifva undervisade - och
detta måtte väl vara det högsta målet.–––-.
Man har sagt, att de stora
reseräkningarna skulle bero på, att de nuvarande
inspektörerna hafva så mycket att göra
med andra tjänsteåligganden, att de
behöfva resa fram och tillbaka planlöst.
Detta är sant; men det är icke fulla
sanningen. Den måste sökas i denna
ideliga och oförståndiga inspektion, som
mångenstädes skett, då inspektören reser utan
egentligt ärende, då han till och med har
så litet reda på sig, att han kommit på
inspektion, då skolan redan slutat, men
reseräkningen - den uteblifver ändock
icke. Det är helt visst detta oförståndiga
och ideliga inspekterande, som framför
allt vållat större delen af den höga siffra,
till hvilken reseräkningarna gått.
(Andra kammarens protokoll för
den 23 april 1891.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
