- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
3

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 (A). (575.) 4 januari 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄRARETIDNING.

är af den beskaffenhet, att den mer och
mer tränger sig fram. Man behöfver
skolmän icke blott som lärare, de kräfvas
lika väl på inspektörsplatserna.

C. E. Malmgren.

FÖR DAGEN.

I de gamla hjulspåren.

Vännerna af en reform i vår
nuvarande folkskoleinspektion väntade sig
mycket af förre ecklesiastikministern G.
Wennerberg. Både till statsrådsprotokollet
och i riksdagen uttalade han sig
nämligen i oförtydbara ordalag om det
önskvärda däruti, att till inspektörer utsäges
personer, som uteslutande ägnade sina
krafter åt detta kall.

Intill dess denna reform mera allmänt
kan genomföras måste - yttrade hr
Wennerberg till statsrådsprotokollet den 12
januari 1891 - i alla händelser fordras,
att de personer, som förena
inspektionsuppdraget med annan tjänstebefattning,
förpliktas att utsträcka sin
inspektionsverksamhet till vissa längre sammanhängande
perioder af året och, då så pröfvas
nödvändigt, hålla vikarie för den ordinarie
tjänstens bestridande.

Brist på system, sammanhållning och
kontroll äro - fortsatte statsrådet
–den egentliga grunden till inspektionens
nuvarande svaghet. Särskildt i fråga om
folkskoleinspektörernas resor gör sig
bristen på nödig kontroll på ett påfallande
sätt märkbar. Dessa resor företagas ej
sällan planlöst och medföra därigenom
mindre gagn men större kostnad, än som
vederbör.

Ännu skarpare uttalade sig statsrådet
Wennerberg till andra kammarens
protokoll.

Det har - yttrade han - ingalunda
varit för mig obekant, att inspektörer
funnits, hvilka icke fullgjort sitt kall med
tillräcklig insikt och noggrannhet.–––––Med

en sådan kår af folkskoleinspektörer, som
nu finnes, kan man icke begära af alla
dessa, som hafva åligganden af större vikt
att fullgöra, att de skulle besitta hela
den pedagogiska* insikt, som är erforderlig
för att Öfvervaka och rätta en
folkskollärare, som begått misstag. Sådana fall hafva
också inträffat, då en inspektör har rättat
en folkskollärare, just där denne handlat

fullt rätt. –––––Huru skall man kunna

vänta, att med den utveckling i pedagogiskt
afseende, som tillkommit folkskollärare vid
seminarierna, inspektörer, tagna dels bland
prästerskapet och dels bland andra med
tjänst försedda personer, skola hafva full
och noggrann kännedom om just de
regler och det pedagogiska tarf, som måste
enligt seminariernas undervisning hafva
inhämtats för att på ett rätt sätt kunna
fungera som folkskollärare? -^- - -.

Skola inspektörerna fortfarande tagas
hvarifrån man bäst kan, dels från
prästerskapet, som blott kan ägna en ringa tid
åt förrättande! af inspektionerna, och dels
från seminarierna och skolorna, af perso-

ner, som förr eller senare måste gå
tillbaka till sina kall, så har man allt skäl
att frukta, att inspektionen, som till en
början fullgjorde sitt åliggande förträffligt,
så länge det egentligen var fråga om att
tillse, det alla yttre behof för folkskolan
blefvo tillgodosedda, nu icke skulle kunna
åstadkomma det väsentligaste, hvilket är
att tillse, det folkskolans barn verkligen
på bästa sätt blifva undervisade - och

detta måtte väl vara det högsta målet.–––-.

Man har sagt, att de stora
reseräkningarna skulle bero på, att de nuvarande
inspektörerna hafva så mycket att göra
med andra tjänsteåligganden, att de
behöfva resa fram och tillbaka planlöst.
Detta är sant; men det är icke fulla
sanningen. Den måste sökas i denna
ideliga och oförståndiga inspektion, som
mångenstädes skett, då inspektören reser utan
egentligt ärende, då han till och med har
så litet reda på sig, att han kommit på
inspektion, då skolan redan slutat, men
reseräkningen - den uteblifver ändock
icke. Det är helt visst detta oförståndiga
och ideliga inspekterande, som framför
allt vållat större delen af den höga siffra,
till hvilken reseräkningarna gått.

(Andra kammarens protokoll för
den 23 april 1891.)

*



Efter dylika uttalanden kunde man
taga för gifvet, att en ganska stor
personalförändring skulle äga rum vid
första lämpliga tillfälle, d. v. s. så snart
inspektionsperioden slutade.

Men mellan den 23 april 1891 och
den 10 december 1892 ligger
ecklesiastikministerskifte. Hr Wennerberg afgick
på grund af den oftalmologiska striden
vid Karolinska institutet, och därmed
grusades ock för närvarande alla
förhoppningar om systemskifte i afseende på
folkskoleinspektionen.

Man har fortfarande - för att
använda statsrådet Wennerbergs egna ord

- tagit inspektörerna »hvarifrån man
bäst kan, dels från prästerskapet, som
blott kan ägna en ringa tid åt
förrättandet af inspektionerna, och dels från
seminarierna och skolorna».

Af förra årets 53 inspektörer äro
icke mindre än 41 bibehållna. De 12,
som entledigats, hafva alla (möjligen med
ett undantag) själfva begärt att få afgå

- de flesta på grund af ålder eller
sjuklighet. De vid 1892 års slut afgående 12
inspektörerna äro:

kyrkoherdarne R. Fjetter ström, G. A.
Tranér, P. A. Arnman och C. D. E.
Petrén samt kapellpredikanten /. P. Vallin*;

lektorerna Abr. Rundbäck och G. F. T.
Törnvall;

seminarierektorerna S. Nygren och N.
Thielers samt seminarieadjunkterna B. G.
V. Vestling, D. Ahnstrand och G. O.
Börjeson.

Alltså 5 prästmän, 2 läroverkslärare
och 5 seminarielärare.

I deras ställe hafva förordnats följande
9 personer:

komministrarna C. R. Sundell, C. Z.
Christenson, J. A. Johnsson och A. A.
V. V. Ohlsson samt vice komministern
J. A. Franzén;

lektorn K. V. Beckman;

seminarierektorerna C. O. Arcadius och
G. V. Bucht samt seminarieadjunkten S.
F. G. Lundqvist.

Alltså 5 prästmän, l läroverkslärare
och 3 seminarielärare.

Med hänsyn till lefnadsställning kunna
inspektörerna grupperas sålunda:

1892: 1893:

präster...............___............. 21 21

seminarielärare..................... 16 14

läroverkslärare ..................... 7 6

folkhögskoleföreståndare......... 3 S

konsistorieamanuens......._____ l l

folkskollärare (utnämd under den
tid hr Wennerberg var
ecklesiastikminister och nu ånyo

förordnad) ._...................... l l

öfriga (uteslutande inspektörer*) 4 4

* Vi fästa oss här uteslutande vid
uppgifterna, sådana de föreligga enligt k. m:ts beslut
den 10 "december. Sedan dess härigenom
döden afgått kontraktsprosten H. S. Östberg, för
hvilken efterträdare ännu ej är nämd.

Summa

53

50

En blick på denna lilla tabell visar,
att man vid de under förra månaden
skedda inspektörsutnämningarna gått
fullständigt i de gamla hjulspåren. Af de
utlofvade reformerna ser man ej ett spår.
Och nu får man vänta minst sex år,
innan däraf kan blifva något.

Den nya författningen

angående sammanträden mellan
lärarepersonalen och skolrådet skall
tillämpas från och med i år. För bättre
minnes skull återgifva vi det moment, som
handlar härom. Det är af följande lydelse;

Fore början af hvarje läsår sammanträde, på
kallelse af skolrådets ordförande, skolrådet oeh
de vid distriktets folkskolor, småskolor och
mindre folkskolor anställde lärare för att
öfverlägga om frågor angående skolväsendet inom
distriktet. Där på grund af lärarnes stora
antal eller distriktets utsträckning ett för hela
distriktet gemensamt sammanträde icke
lämpligen kan hållas, ankomme det på skolrådet att
anordna flera särskilda sammanträden.

Då i ett stort antal skolor läsåret
börjar med vårterminen, och de föreskifna
sammanträdena sålunda komma att
hållas i början af året, torde det vara
lämpligt att nu erinra om, hvilka frågor som
vid dessa möten lämpligen böra blifva
föremål för öfverläggning. Till dem
räkna vi:

roteindelning för flyttande skolor,
klassindelning och läroplan för skolorna (F. S. § 9);

förslag till nya eller förändrade reglementen
(F. S. § 10);

om lärometoder och läroböcker;

inrättandet och främjandet af
sockenbibliotek (F. S. § 11);

läroämnen, lärokurser, läsordning och
lärotider (F. S. §§ 12-15);

* Dessa fyra äro hrr G. Insulander, R.
Norén, C. A. M. Hamnström och J. Kjellin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free