Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1 (A). (575.) 4 januari 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄEARETIDNING.
SIM
lärjungars intagning, skolgång, flyttning och
afgång (F. S. kap. 6); samt
lärorum, skolmateriel och skolträdgårdar
(F. S. kap. 7).
*
Sin största betydelse torde dessa
sammanträden få däri, att skolråd och lärare,
mera än hittills skett, komma att
samverka med hvarandra. Detta bör åter
bidraga till åstadkommande af godt
samförstånd dem emellan, i hvilket afseende
åtskilligt ännu återstår att önska. Då
skolråden - särskildt på landsbygden
- ofta ej äga sakkännedom i en hel
mängd detaljfrågor, som röra skolan,
bör lärarepersonalens personliga
erfarenheter blifva mycket välkomna. Och
visst är, att där läraren uppträder
endast som rådgifvare, bör han kunna
utöfva rätt stort inflytande på skolrådets
åtgöranden.
Det klander öfver okloka och äfven
olagliga åtgärder från skolrådens sida,
som förut försports, och hvilket ofta nog
varit fullt berättigadt, skall måhända
hädanefter så småningom dö bort. På
detta sätt torde man också slutligen
komma till insikt om, att lärarens rätt
att deltaga i skolrådets behandling af
sådana frågor, som röra »skolans
allmänna anordning, tukt och undervisning»,
icke är något, som man behöfver frukta.
Snarare skall, hoppas vi, om
lärarepersonalen förstår att rätt använda den
lilla rättighet, den nu fått, denna
ytterligare utvidgas till fromma för såväl
skola som lärare.
Stadigt framåt
går Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Medlemsantalet har under det
gångna året ökats till i det närmaste
4,000. Olycksprofeterna blefvo alltså ej
sannspådda.
Den 6 januari,
alltså nästa fredag, hafva 400 år
förflutit, sedan en af vårt lands store män
först såg dagen. Olaus Petri, svenska
kyrkans förnämste reformator, föddes
nämligen i Örebro den 6 januari 1493.
Olaus Petri har skrifvit Sveriges äldsta
psalmbok och vår första rent
protestantiska katekes samt öfversatt Nya
testamentet till vårt språk. Genom sin
»Svenska krönika» intager han äfven en
mycket betydande plats som historieskrifvare.
Skolrådets hufvudsakliga uppgift
är - yttrade ordföranden vid en nyligen
hållen kyrkostämma i en af Kronobergs
läns församlingar - att tillse, att
skol-lärarne fullgöra sina åligganden. Därför
borde ej en lärare väljas i skolrådet,
menade han. Enligt folkskolestadgan
har emellertid skolrådet icke mindre än
64 olika åligganden. Ett bland dessa är
att »vaka däröfver, att lärarne fullgöra
hvad deras viktiga kall af dem kräfver».
De öfriga 63 åliggandena synes man där
nere i Småland ej akta synnerligen högt.
En väsentlig ökning
i medlemsantalet kunna åtskilliga af den
allmänna folkskollärareföreningens
kretsar uppvisa för det gångna året. Så har
Stockholms-kretsen ökats från 200 till
232, Albo-Södra Gärds-kretsen från 34
till 61 (nära 100 procent),
Örebro-kretsen från 29 till 37,
Vifolka-Valkebo-kretsen från 13 till 21 och
Valkebokretsen från 6 till 18 (jämt 200
procent), Lysekilskretsen från 14 till 21,
Hessleholms-kretsen likaledes från 14 till
21, Norra Vedbo-Ydre kretsen från 20 till
27 samt Visby-kretsen från 13 till 20.
Några af de nybildade kretsarna
förete därjämte anmärkningsvärd! höga
medlemssiffror: Norra Ölands 44,
Sundsvalls 38 och Lödöse 22.
Däremot synes Västmanlands län vara
föga lämplig jordmån för
lärareföreningar. Vid 1892 års början hade
länet inalles endast 81 kretsmedlemmar,
hvilket antal nu ytterligare nedgått med
en tredjedel, så att blott 55 återstå,
hvarigenom Västmanlands län kommer
bland de allra sista i hela riket.
Gack och gör sammaledes!
Ett allenastående förhållande å den
svenska landsbygden äger helt visst rum inom
Albo-Södra Gärds skolförenings område
(Kristianstads län). Samtliga lärare och
lärarinnor inom kretsens område tillhöra
nämligen Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Kretsföreningen har under
sin treåriga tillvaro ständigt ökats, och
under 1892 steg medlemsantalet från
34 till 61, hvarigenom kretsen blifvit en
af de manstarkaste på landsbygden. Af
dessa medlemmar hafva icke mindre än
22 förut aldrig tillhört någon
lärareförening. Den nuvarande lifaktigheten torde
väsentligen bero därpå, att
kretsstyrelsen är varmt intresserad för sin sak och
söker på alla sätt göra kretsmötena
populära både bland lärarekåren och
allmänheten.
Åtminstone en af våra städer,
nämligen Sundsvall, kan äfvenledes uppvisa
det förhållandet, att alla lärare och
lärarinnor vid därvarande folk- och
småskolor äro medlemmar af Sveriges
allmänna folkskollärareförening.
När skola vi kornma därhän, att
kamrat-andan inom kåren så utvecklats, att
Sveriges samtliga lärare och lärarinnor
sammanslutit sig i en enda stor förening ?
Undervisningsmateriel. På den från
ecklesiastikdepartementet utsända
förteckningen å materiel, som hålles skolorna till
hända under 1893, förekomma utom de i
föregående nummer uppräknade äfven
följande nyheter:
Nya testamentet både med och utan
psal-taren;
Taflor öfver våren och hösten för
åskådningsundervisningen ;
Talbilder af L. C. Lindblom;
Lärokurs i linearritning af Hj. Berg, samt
Geometriska konstruktioner till Nääs
slöjd-modeller.
Fråga om inrättande af högre
folkskola. Istorps, Öxnevalla och
Horreds församlingar, Älfsb., hafva anhållit,
att k. m:t täcktes af allmänna medel
bevilja ett bidrag af 1,200 kr. årligen till
inrättande af en högre folkskola inom
nämda församlingars pastorat äfvensom
tillåta, att för densamma finge användas
den s. k. Frölichska skolans hus och af
räntan å den till samma skola gifna
Frölichska donationsfonden 600 kr.
årligen eller så stort belopp, som eljest
borde af församlingen erläggas för att
erhålla statsbidrag enligt k. kungörelsen den
16 juni 1875.
Sedan vederbörande häröfver blifvit hörda,
därvid justitiekanslärsämbetet på anförda
skäl afstyrkt bifall till ansökningen, har
k. m:t, med afseende å hvad
justitiekanslärsämbetet anfört, icke funnit skäl att
ifrågavarande ansökning bifalla.
Kommunalnämds skyldighet att
utdebitera skolafgifter. På
kyrkostämma med Bollnäs församling den l
november 1891 godkändes ett af
skolrådet på skolrotarnas begäran framställdt
förslag att i sammanhang med
kommunalmedlen skulle utdebiteras och uppbäras
följande för rotarnas behof erforderliga
afgifter, nämligen:
för Växsjö rote 5 öre pr fyrk, för Växbo
rote 400 kr., för Finnfara rote 15 kr., för
Utom-Hertens rote 25 öre pr fyrk, för Norrbo
rote 100 kr., för Säfversta rote 7 öre pr fyrk,
för Bergfors rote likaledes 7 öre pr fyrk, för
Roste rote 20 öre pr fyrk samt för Annefors
rote »samma utdebitering som förra året».
Häröfver anförde kommunalnämdens
ordförande besvär hos länsstyrelsen och yrkade,
att detta beslut måtte upphäfvas,
alldenstund skolrotarna själfva och icke
kyrkostämman borde ombesörja debitering och
uppbörd af för rotarnas enskilda behof
erforderliga skolafgifter, hvarjämte denna
utdebitering skulle komma att vålla
kom-munalnämden betydande besvär och obehag.
Genom utslag den 25 sistl. januari
förklarade länsstyrelsen, att då skolrotarna
själfva gjort framställning därom,
kyrkostämman varit behörig att förordna om
medlens uttaxering, och att
kommunal-nämden ej kunde f ritagas från
skyldigheten att debitera och uppbära af
kyrkostämman till uttaxering beslutade medel,
äfven om desamma icke uppförts i
församlingens inkomst- och utgiftsstat för
kyrka och skola. Kyrkostämman hade
emellertid bort bestämma, huru
ifrågavarande kostnader skulle utgå, men då sådant
icke i behörig ordning skett, hvad anginge
uttaxeringen inom Växbo, Finnfara, Norrbo
och Annefors rotar, visade länsstyrelsen
denna del af frågan åter till
kyrkostämman för lagenlig behandling, medan
besvären i öfrigt lämnades utan afseende.
Ordföranden i kommunalnämden
fullföljde klagomålen, men både
kammarkollegium och nu senast (den 10 december)
k. m:t hafva fastställt länsstyrelsens utslag.
Skolrådsvalen. Ytterligare följande
folkskollärare äro vid nyligen hållna
kyrkostämmor valda till medlemmar af skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0008.html
