- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
19

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (576.) 11 januari 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 2

SVENSK LÄRAEETIDMNG,

19

»Luthers lilla katekes och biblisk historia
enligt en kortare lärobok».

Centralstyrelsen fann åtskilligt tala för
detta förslag, men ansåg ämnet ej
lämpligt till utsändning inom föreningen, hvadan
beslöts, att motionen icke skulle till någon
åtgärd föranleda.

Lättare tillfälle för lärarekåren att genom resor
lära känna vårt land.

Med anledning af den från
Fässbergs-kretsen insända motionen härom (i sin
helhet intagen i förra numret af denna
tidning) hade centralstyrelsen hört sig för
dels hos chefen för statens järnvägsstyrelse,
dels hos ecklesiastikministern. Den
senare hade funnit syftet beaktansvärdt men
ej kunnat ingifva några förhoppningar
(Fäss-bergskretsens åsikt, att saken skulle kunna
förverkligas utan »ett öres utgift» för
staten, beror naturligtvis på ett förbiseende).
Något alldeles bestämdt besked hade
emellertid ännu ej erhållits, hvadan ärendet
skulle hvila till fortsatt behandling.
Lärjungebibliotek.

Till allmän diskussion kommer under
året att utsändas den frågan, hvad från
lärarekårens sida är att göra, för att
sockenbiblioteken bättre än hittills måtte kunna
uppfylla sin i folkskolestadgans § 11
angifna uppgift att i främsta rummet utgöra
lärjungebibliotek.

Föreningens småskrifter.

Mot en prenumerationsafgift af endast
25 öre hade under 1891 erhållits en
statistisk afhandling på 75 sidor om
»Afgångsexamina vid Sveriges seminarier»
samt under 1892 en lefnadsteckning på
70 sidor öfver »Johan Amos Comenius,
uppfostringslärans och folkskoletankens
fader», jämte porträtt. Under 1893 skulle
utdelas den ofvan omnämda redogörelsen
för »Folkskollärareutbildningen i England».

Centralstyrelsen beslöt att inbjuda till
prenumeration äfven för 1894, detta med
särskild hänsyn till de önskningar, som
blifvit uttalade dels af ombudsmötet 1888,
dels sedermera af flera kretsar, att
centralstyrelsen måtte främja utgifvandet af
pedagogisk litteratur. Dock beslöt
centralstyrelsen samtidigt tillkännagifva, att från
och med 1895 småskriftsutgifvandet måste
komma att upphöra, såvida föreningens
medlemmar ej genom en allmännare
prenumeration skänka detsamma någon
uppmuntran. Ehuru ingen af författarne till
de tre första skrifterna begärt eller
erhållit något honorar, hade nämligen
prenu-merationsafgifterna icke på långt när räckt
till bestridande af kostnaderna.

Centralstyrelsens arbetsordning
antogs att gälla äfven under 1893.
Ansvarsfrihet för 1891 års centralstyrelse.

Revisorernas hemställan härom hade
blifvit behandlad af 152 kretsar och
beviljad af dem alla.

Föreningens ekonomiska ställning.

Räkenskaper och värdehandlingar
företeddes och genomgingos. Behållningen vid
förra årets slut uppgår till öfver 6,000
kronor, hvilka äro innestående i bank.

Medlemsantalet

hade äfven under det förflutna året ökats
och närmade sig nu siffran 4,000.

Arvodena

för sekreterare och kassaförvaltare under
1892 skulle enligt kretsarnas beslut utgå
med 300 kronor för den förre och 100
kronor för den senare. Samma belopp
skulle föreslås för innevarande år.

Valen

af tjänstförrättande inom centralstyrelsen
under 1893 utföllo så, att till ordförande
återvaldes pastor A. F. Skoglund, till
sekreterare folkskolläraren Fridtjuv Berg och
till kassaförvaltare redaktör Emil
Hammarlund.

Hrr Skoglund, Berg, Hammarlund och
Dalström skulle utgöra centralstyrelsens
verkställande utskott.

En storartad hyllningsgärd

ägnades sistlidne lördag
folkskoleinspektören öfver Gestrikland d:r O. B.
Insulander, som nämda dag inträdde i sitt 61 :a
lefnadsår.

På förmiddagen anlände till Gäfle lärare
och lärarinnor från alla delar af
Gestrikland. Icke mindre än 160 medlemmar af
provinsens lärarekår samlades i östra
goss-skolan kl. Va 12 f. m. Genom utsedda
deputerade hade d:r Insulander blifvit
ombedd att infinna sig kl. 12 middagen.

Själf en föresyn för sina underordnade
i punklighet infann sig d:r Insulander med
familj precis på klockslaget. Då han
inträdde, reste sig alla och en blandad kör
af lärare och lärarinnor uppstämde följande
af skolläraren och organisten N. E. Anjou
i Hille komponerade hyllningssång:

Vi skynda i dag att på tonernas vingar
till Eder få bringa en hälsning så varm.
Väl sången är enkel och enkelt den klingar,
men väller dock fram utur kärlekens barm.
För dagar, som flyktat, för år, som ha svunnit,
för allt oss till godo af Eder vi rönt,
vårt tack tag emot! Våra hjärtan Ni vunnit:
o, blifve Ni därföre rikligen lönt!

Därpå framträdde läraren F. V.
Samuels-.son i Sandviken och höll det egentliga
festtalet.

Tal:n erinrade om, att det nu vore 24 år
sedan d:r Insulander mottagit befattningen som
folkskoleinspektör i Gestrikland. Provinsens
skolväsende hade under denna tid väsentligt
utvecklats, och däruti hade d:r I. en mycket
stor andel. Inspektören hade den svåra
uppgiften att granska och bedöma lärarnes arbete.
Och detta hade han alltid gjort med synnerlig
humanitet. Men inspektören hade ock varit
för lärarepersonalen ett kraftigt stöd, en god
och deltagande rådgifvare. Däraf hade
framkallats det goda förhållande, som existerade
mellan inspektör och lärarepersonal i
Gestrikland, och som i sin ordning verkat så
välgörande på skolväsendets utveckling.

Med framförande af ett varmt tack för den
gångna tiden och en innerlig lyckönskan för
framtiden slöt talaren med ett: Länge lefve vår
folkskoleinspektör d:r Insulander!

Förste läraren O. F. Davidsson
uppläste därefter först åtskilliga telegram och
sedan följande adress, hvilken
öfverlämnades till d:r Insulander:

Till folkskoleinspektören
doktor Gustaf Insulander

på hans 61-.a födelsedag den 7 januari 1893.

Lärare och lärarinnor vid Gestriklands
folk-och småskolor vilja härmed till Eder, hr
doktor, frambära sin vördnadsfulla välönskan och
uttala sin djupt kända tacksamhet for det
odelade intresse, det varma nit och det trägna
arbete Ni under en 24-årig verksamhet som
in-spektörägnat Gestriklands folkskoleväsen. Lugnt
och säkert har Ni gått fram mot det mål, Ni
föresatt Eder. Klokhet i anordningarna, kraft
och uthållighet i utförandet hafva kännetecknat
Eder lifsgärning på folkupplysningens fält.
Försynen har också välsignat detta Edert arbete,
ty under Eder kraftfulla ledning har
provinsens folkskoleväsen gått framåt med jämna steg
i såväl yttre som inre utveckling. Den utmärkta
plats, Gestriklands folkskoleväsen intager, är till
en stor del Eder förtjänst. Edert intresse har
äfven omfattat förbättrandet af lärarepersonalens
ekonomiska ställning samt befrämjandet af
lärarekårens fortsatta utbildning, för hvilket senare
ändamål Ni med personlig uppoffring grundlagt
och vidare utvecklat Gäfle och Gestriklands
pedagogiska boksamling.

Mottag, hr doktor, för allt, hvad Ni uträttat
till vår folkskolas fromma samt för det vänliga
deltagande, Ni såsom förman städse visat oss,
lärare och lärarinnor, uttrycken af vår varma
erkänsla.

Måtte Gestriklands folkskoleväsen och dess
lärarepersonal ännu lång tid få glädja sig åt
och skörda frukterna af Eder välsignelserika
verksamhet.

Med vördnad och tillgifvenhet:
Gestriklands folk- och småskolors lärarepersonal.

(Den prydliga adressen, utgången från
Otto Gillbergs portfölj fabrik i Stockholm,
visade å första sidan Gäfle, Gestriklands
och Södermanlands vapen äfvensom vyer
af Gäfle stads nyaste samt Ofvansjö
kyrkskolas skolhus.)

Kören uppstämde härefter de bägge
återstående verserna af hr Anjous
hyllningssång.

D:r Insulander vände sig nu till de
närvarande, sina »vänner lärare och
lärarinnor». Under dämpad rörelse yttrade han
i sammandrag följande:

Öfverväldigad af hvad som här inträffat,
förmår jag ej yttra många ord till svar. Lika
öfverraskande som storartad och i hög grad
välvillig är den hyllning, för hvilken jag
blifvit föremål.

Visserligen är det sant, att ortens
folkskoleväsende gått raskt framåt på senaste åren, men
icke har denna framgång varit i synnerligen
hög grad beroende af mitt arbete. Det är de
djupa leden, som bereda segern. Är det ej åt
befälhafvaren, de vinna den, så är det dock
med honom. Många faktorer äro härvid att
räkna med. En af de viktigaste är tvifvelsutan
det ärliga, redbara arbete, som förskaffar skolan
erkännande, aktning och förtroende ute bland
folket. Då så skett, är det lätt för de ledande
att fylla sin uppgift. Uppfostrar skolan
ungdomen till sedlighet, anständighet, tuktan och
fosterlandskärlek och i dessa afseenden lyckas
göra framsteg, då vinner hon erkännande.

Liksom jag ej kan vara nog förmäten att
tillskrifva mig någon större del i framgångarna,
lika litet kan jag förneka brister och
ofullkomligheter i mitt arbete. En af dessa brister
torde vara, att jag ej inlagt så stor skärpa och
kraft, som mången kanske skulle önskat. Jag
har dock varit af den meningen, att man vin
ner mera på att ej så strängt på en gång fordra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free