Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (578.) 25 januari 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
SVENSK LÄEAKETIDNING.
N:r
j holms, Åsa i Södermanlands, Lunnevad i
Östergötlands, Södra Vi och Ebbetorp i
Kalmar, Hemse i Gotlands, Ronneby i
Blekinge, Önnestad i Kristianstads, Hvilan i
Malmöhus, Katrineberg i Hallands, Skara
i Skaraborgs, Molkom i Värmlands och
Ope i Jämtlands län.
Tekniska undervisningen.
Vid tekniska högskolan utgjorde vid
början af läsåret 1891-92 lärjungeantalet
272.
Under läsåret 1891-92 utgjorde
elevernas antal vid tekniska skolan i
Stockholm: inom tekniska afton- och
söndagsskolan 821, inom tekniska skolan för
kvinnliga lärjungar 315, inom den högre
konstindustriella skolan 60 och inom
byggnadsyrkesskolan 43. Vid de tekniska
elementarskolorna i Norrköping, Malmö,
Örebro och Borås uppgick elevernas antal
samma år till 258. Vid tekniska
söndags-och aftonskolan i Eskilstuna begagnades
undervisningen af 147 lärjungar samt vid
fackskolan i samma stad för den finare
smidesindustrien af 24 lärjungar.
Lägre tekniska yrkesskolor, understödda
med statsmedel, funnos år 1892 å följande
platser:
Södertälje, Uppsala, Nyköping, Norrköping,
Jönköping, Kalmar, Visby, Karlskrona,
Kristianstad, Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona,
Uddevalla, Vänersborg, Borås, Lidköping,
Karlstad, Örebro, Västerås, Köping, Gäfle,
Hudiksvall, Söderhamn, Hernösand, Sundsvall, Umeå
samt Kopparberg i Örebro län.
Abnormskolorna.
Vid allmänna institutet för döfstumma å
Manilla voro under sistlidna läsår intagna
89 manliga och 60 kvinnliga eller
tillsammans 14-9 elever. Af dessa voro 124
kvarvarande från föregående läsår och 25
nyinskrifna från l:sta idöfstumskoldistriktet.
Vid institutets seminarium för bildande
af lärare vid döfstumskolan voro under
samma läsår intagna 2 manliga och 4
kvinnliga elever. Dessutom genorngingo 2
elever föreskrifven profårskurs.
Vid institutet för blinda å Tomteboda i
Solna församling voro under sistlidna
läsår intagna 76 lärjungar (36 gossar och 40
flickor).
Omkring 171 band blindskrifter hafva
under läsåret blifvit sålda eller skänkta
till behöfvande blinda.
Vid blindskolan i Växjö voro under
sistlidna läsår intagna 38 lärjungar (18
gossar och 20 flickor). Vid handtverksskolan
i Kristinehamn undervisades under
sistlidna läsår 26 elever (23 män och 3
kvinnor).
Vid läroanstalterna för Öfveråriga
döfstumma voro under sistlidna läsår intagna
tillsammans 133 elever, nämligen i
Vadstena 45, Bollnäs 39 och Skara 49.
Vid skolhemmet i Skara hafva 11 blinda
döfstumma barn åtnjutit undervisning.
Af anslaget till uppfostringsanstalter för
sinnesslöa barn har k. m:t tilldelat 15
sådana anstalter understöd med tillhopa
34,300 kronor.
FÖR DAGEN.
Läroverksreformen
har äfven i år blifvit dragen under
riksdagens ompröfning genom k. nr.ts
framställningar i statsverkspropositionen.
Nämda framställningar afse dock icke,
såsom i fjor var fallet, frågan i dess
helhet Löneregleringen för allmänna
läroverkens lärare samt spörsmålet om
latinets ställning och hvad därmed hörer
samman hafva tills vidare blifvit lagda
på hyllan. Orsaken härtill är, såsom
ecklesiastikministern i
statsrådsprotokollet förklarar, att år 1890 och 1892 »dels
i de utskott, som hade att däröfver
afgifva utlåtande, dels i kamrarna
framställdes så olika och vidt från hvarandra
gående meningar».
Däremot skall nu riksdagen ånyo
komma att besluta öfver den andra stora
delen af läroverksfrågan, den om
småläro verkens om bildning,
hvilken, såsom bekant, omedelbart berör
folkskolan och dess intressen.
Sedan långt tillbaka hafva yrkanden
framställts, att ifrågavarande läroverk
skulle antingen helt och hållet indragas
eller ock förvandlas till högre folkskolor.
Redan 1882 förklarades af dåvarande
ecklesiastikministern, att desamma i
alldeles öfvervägande grad begagnades af
sådana lärjungar, som icke öfvergingo
till de högre läroverken utan afbröto
studierna och ägnade sig åt praktiska
yrken, men att de såsom
förberedelseanstalter för blifvande yrkesidkare icke
voro lämpliga. För att statsmakterna
skulle hafva fullt fria händer öfver deras
blifvande öde föreskref därför k. m:t den
12 juni 1882, att läraretjänster vid dessa
läroverk, hvilka därefter blefve lediga,
icke skulle besättas med ordinarie
innehafvare utan tills vidare upprätthållas
på förordnande.
Härmed hafva naturligtvis vederbörande
lärare och kommuner varit mycket
obelåtna. Ecklesiastikministern säger i årets
statsverksproposition härom:
Den osäkerhet med afseende på deras
framtida öde, som under en lång följd af år
försvårat och nedtryckt de mindre läroverkens
verksamhet - sedan 1882 hafva ledigblifna
lärareplatser vid de treklassiga allmänna
läroverken och pedagogierna icke fått med
ordinarie innehafvare besättas - har äfven
inneburit talrika anledningar till bryderi och
bekymmer för de kommuner och orter, hvilka
dessa läroverk tillhöra.
Att undanrödja ifrågavarande
osäkerhet med afseende på de treklassiga
läroverkens framtida öde är ändamålet med
det nu framlagda förslaget.
Detta går i korthet sagdt ut därpå, att
hvarje treklassigt allmänt läroverk skulle,
på därom af vederbörande
kommunalstyrelse gjord framställning kunna
utvidgas. Inträdesfordringarna (inträdesåldern
medräknad) skulle vara hufvudsakligen
desamma som nu och lärokursen
fem-årig (alltså omfattande åldern 9-14 år).
Slutmålet för undervisningen skulle
innefatta :
i kristendom: insikt i bibliska historien och
katekesen, kännedom af bibeln och den
kyrkliga bekännelsen;
i modersmålet: säkerhet i rättstafning och
interpunktion, färdighet i välläsning, öfning att
i tal och skrift redigt och korrekt framställa
sina tankar öfver lättare ämnen jämte därför
erforderlig kännedom af form- och satslära, en
genom flitig litteraturläsning vunnen
bekantskap med våra mera framstående författare;
i historia \ icke blott bekantskap med de
viktigaste personligheterna och tilldragelserna i
svenska historien, utan äfven kännedom af
mänsklighetens utveckling i dess hufvudpunkter;
i geografi; kännedom af jorden såsom
människans hem;
i matematik-, färdighet i praktisk räkning
och förande af hushållsbok, kännedom af
läran om triangeln, fyrhörningen och cirkeln,
vana vid beräkning och mätning af plana och
solida figurer;
i naturkunnighet: en med hänsyn till det
praktiska lifvets kraf, särskildt hälsovården,
meddelad insikt i grunddragén af zoologi,
botanik, fysik och kemi;
i teckning: färdighet att afteckna fristående
föremål;
i välskrifning: förmåga att skrifva snabbt
och väl;
samt därjämte:
i ett eller två främmande, lefvande språk^:
korrekt innanläsning, förmåga att uppfatta
sådana hörda och lästa stycken på det
främmande språket, som icke erbjuda större
svårighet, någon öfning att muntligen och
skriftligen yttra sig öfver alldagliga ämnen.
Klart är, att de treklassiga läroverkens
utvidgning till femklassiga icke kan ske
utan väsentligt ökade utgifter. För
närvarande uppgå statens kostnader för ett
treklassigt allmänt läroverk i regeln till
8,150 kronor årligen, ålder still ägg för
lärarepersonalen oberäknade. Enligt det
nu framställda förslaget skulle erfordras
ytterligare 1,300 kronor, ifall hela
läroverkets lärjungeantal blefve mellan 60
och 70, tämligen jämt fördeladt på de
särskilda årsklasserna, samt 2,500-3,100
kronor, för den händelse lärjungeantalet
i någon betydligare mån öfverstege 70
eller vore tämligen ojämt fördeladt på
nämda klasser.
Att af riksdagen få beviljadt ett årligt
tillskott af l,300-3,100 kronor för hvart
och ett af de nuvarande trekiassiga
läroverken har ecklesiastikministern
tydligen funnit otänkbart. Dessa medel måste
således anskaffas på annat sätt.
Vederbörande kommun skulle liksom hittills
tillhandahålla sunda och ändamålsenliga
skollokaler och bostad för rektor samt
dessutom genom särskilda anslag
bestrida de ökade kontanta utgifterna. Som
detta senare emellertid komme att
innebära en mycket stor tunga, skulle
kommunen äga rätt att såsom bidrag till
läroverkets underhåll uppbära en terminlig
afgift af lärjungarnas föräldrar. Afgiftens
belopp skulle på kommunalstyrelsens
förslag fastställas af k. m:t men finge
icke öfverstiga 10 kronor för lärjunge
inom l:a, 2:a och 3:e årskurserna och icke
20 kronor för lärjungar inom 4:e och 5:e
årskurserna, hvarj ämte lärarekollegiet
borde äga rätt att från hela eller en del
af denna afgift befria medellösa eller
mindre bemedlade lärjungar.
För att kommunala anslag och
ter-minsafgifter i tillräcklig mängd skola vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
