- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
41

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (578.) 25 januari 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 4

SVENSK LÄRARETIDNING.

41

att påräkna, måste emellertid
småläro-verken i sitt utvidgade skick hafva
åtskilliga lockelser att erbjuda. Så skulle
ock blifva förhållandet.

För det första skulle de gossar, hvilka
hittills anlitat de treklassiga läroverken,
få »stanna vid skolan två år längre än
eljest», och fördelen häraf torde, heter
det, »fullt uppväga den skäligen
obetydliga ökning i terminsafgift, som här
skulle ifrågakomma». Huruvida
genomgåendet af det utvidgade läroverkets
fem-åriga kurs skulle medföra rätt till inträde
i någon viss klass (den sjette?) af högre
läroverk, säges visserligen ingenstädes i
den k. propositionen, men att döma af
nu anförda yttrande synes detta vara
meningen.

För det andra skulle de utvidgade
små-läroverken blifva

samskolor.

Härigenom skulle de föräldrar, hvilka
icke sätta sina flickor i folkskolan, blifva
befriade från bekymret att underhålla
läroverk speciellt för den kvinnliga
ungdomen samt kommunerna från bördan
att förse dessa läroverk med särskilda
lokaler och understödja dem med anslag.

Det nu åter upprepade förslaget att
ombilda småläroverken till samskolor
erbjuder ett nytt slående bevis därpå, att
öfvertygelser i rent pedagogiska
tvistefrågor ofta i första hand framspringa ur
praktiskt-ekonomiska bevekelsegrunder,
samt att pedagogiska skäl och
pedagogisk erfarenhet härvidlag komma på sin
höjd i andra rummet. Under långa
tider hafva samundervisningens vänner
talat för sin sak, men antingen fått tala
för döfva öron eller ock rönt det mest
bestämda motstånd. Men så hotas våra
treklassiga läroverk med indragning och
kunna ej frälsas utan att öppnas äfven
för flickor, och snart sagdt i en
handvändning blir det då en allmän opinion,
t. o. m. på konservativt håll, att
samundervisningen är förträfflig »äfven på
ett högre stadium än folkskolans».

Vare härmed huru som helst,
samundervisningens vänner kunna endast
glädjas öfver det officiella erkännande
som nu gifvits, att densamma kan och
bör förverkligas icke allenast under de
egentliga folkskoleåren utan ock under
det närmast därpå följande åldersstadiet.

Enligt det föreliggande förslaget skulle
gossar och flickor åtnjuta alldeles lika
undervisning utom i matematik och
naturkunnighet, hvari den för de förra
skulle vara något utförligare, samt i slöjd,
hvari målet skulle för gossarne utgöra
»vana vid bruket af de i träslöjden
förekommande verktyg» samt för
flickorna »förmåga att förfärdiga och
vidmakthålla egna kläder och hemmets
linneförråd».

Såsom vi flera gånger förut haft
tillfälle att framhålla, hafva vi mot alla
sådana förslag som det nu ifrågavarande
endast en hufvudsaklig anmärkning,
hvilken dock till gengäld är så mycket mera
genomgripande. Enligt föreliggande förslag
skulle de treklassiga läroverken ombildas

till femklassiga barndomsskolor närmast för
den mera bemedlade klassens barn,
konkurrerande med folkskolan och
hämmande dennas utveckling. Vår mening
är, att de skulle göra ojämförligt mycket
större nytta, ifall de ombildades till
läroverk för åldern efter fyllda 12 år, till
Öfverbyggnader på folkskolan.

Den nya läseboken

har kostat staten 6,608 kr. 60 öre. K.
m:t begär, att riksdagen måtte ersätta
detta belopp.

I tre exemplar

skola från och med detta år de
statistiska uppgifterna aflämnas, såsom synes
af den i n:r 37 Svensk Läraretidning år
1892 införda kungörelsen.

Fortfarande

användes i såväl k. m:ts som riksdagens
tryckta handlingar ett stafsätt, som
enligt k. m:ts eget påbud, är alldeles
förbjudet i rikets samtliga offentliga
läroanstalter.

Till undervisningsmateriel för
folkskolorna

utgår för närvarande ett statsanslag af
15,000 kr. Då detta anslag visat sig
otillräckligt, begär k. m:t nu en
förhöjning däri med 5,000 kr. De enskilda
motioner, som härvidlag varit påtänkta,
blifva alltså öfverflödiga.

Vår folkskolestatistik

är, som bekant, betydligt efter sin tid.
Senast utgifna häfte redogör för
förhållandena år 1885. Regeringen har nu
insett, att det ej längre bör få fortgå på
detta sätt, och för att arbetet må kunna
bedrifvas med större fart begäres af
riksdagen ett anslag af 3,000 kr. för
anställande af ett sakkunnigt biträde med
samma lön som aktuarie inom statistiska
centralbyrån.

Kofodersfrågan

har äfven i år dragits under riksdagens
ompröfning. Hr E. A. Zotterman
förnyade nämligen i går sin vid 1891 års
riksdag väckta motion om kofodrets
utbytande mot 100 kr. Statsbidrag till
denna del af lönen skulle icke utgå.
(Som bekant strandade frågan i fjor just
på första kammarens obenägenhet för
statsbidrag till kofodersersättningen.) I
motionen har instämt hr C. J. Jakobson
i Karlshult.

Baklänges,

Såsom vi förutspådde har det gått:
den nya normalplanen har haft till
omedelbar följd, att allt flera och flera
folkskolelärjungar afgå med endast
minimi-kunskaper. Före nya normalplanens
tillkomst var »minimiläsarnes» antal stadt
i ett glädjande nedgående. År 1887
utexaminerades enligt § 48
folkskolestadgan 6,192 lärjungar från rikets
folkskolor. Detta antal hade år 1889 sjun-

kit till 5,859. Men år 1890, första året
som den nya normalplanen tillämpades,
sprang siffran upp till 7,013 och år
1891 ända till 7,488. I följd af nya
normalplanen hafva alltså redan mera
än 2,700 folkskolelärjungar i vårt land
fått mindre skolkunskaper, än hvad de
med tillämpning af förut gällande
bestämmelser skolat komma att innehafva.

Blott tre skolmotioner

hafva hittills framkommit inom riksdagen.
De två första äro väckta af
Hallandsrepresentanten Alfr. Bexell. I den ena föreslås,
att den egentliga folkskoleundervisningen
förlägges uteslutande till förmiddagarna;
i den andra begäres 10,000 kr. för
utarbetande af »sanningsenliga och i
patriotisk anda skrifna läroböcker i
geografi» samt förskrifter med »sedelärande
ordspråk och sentenser». Den tredje
skolmotionen väcktes i går af hr E. A.
Zotterman och gäller kofodret.

Motionstiden utgår nästa lördag. Bland
väntade motioner må nämnas: om
Öfverbyggnader på folkskolan, om
statsbidrag for den kvinnliga
slöjdundervisningen och om högre pension från
änke-och pupillkassan.

Enkel eller två tredjedelars
majoritet? Kassören hos härvarande
folkskole-öfverstyrelse har hittills åtnjutit en årlig
lön af 2,500 kr. På förslag af
öfverstyrelsen beslöto år 1891 fyra församlingar,
att lönen skulle för 1892 höjas till 3,000
kr., medan de fyra öfriga församlingarna
ville, att aflöningen skulle bibehållas vid
2,500 kr. Ärendet hänsköts i följd häraf
till kyrkofullmäktige, som först bestämde,
att frågan skulle afgöras genom enkel
plu-ralitet, och därpå med 23 röster mot 22
förklarade, att aflöningen skulle i 1892
års stat upptagas till 3,000 kr.

Under hänvisning till § 20 mom. 10 af
förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 nov.
1863 öfverklagades beslutet af förste
aktuarien Karl Sidenbladh.
Öfverståthållare-ämbetet fastställde emellertid
kyrkofullmäktiges beslut. S. fullföljde besvären hos
k. m:t, som den 10 sistl. december
af-kunnat följande utslag:

Enär det i § 20 mom. 10 af ofvannämda
k. förordning gima stadgande därom, att vid
besluts fattande hos kyrkofullmäktige i frågor
om beviljande af nya och ökade afgifter eller
besvär erfordras bifall af två tredjedelar bland
dem, hvilka i beslutet deltaga, måste antagas
afse jämväl frågor om beviljande af nya eller
ökade anslag, samt följaktligen för bifall till
förslaget, att aflöningen till kassören hos
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
skulle i 1892 års stat upptagas till 3,000 kr. i
stället för därtill förut utgående 2,500 kr.,
erfordrats, att två tredjedelar af de i
omröstningen därom deltagande biträdt detsamma;

alltså och då vid sådant förhållande den af
fullmäktige verkställda omröstning, vid hvilken
23 röster tillföllo berörda förslag, medan 22
afgafvos för yrkandet, att omförmälda aflöning
skulle jämväl i detta års stat upptagas till
förutvarande beloppet 2,500 kr., måste anses
hafva utfallit till förmån för sistnämda
yrkande, har k. m:t funnit skäligt att, med ändring
af öfverståthållareämbetets utslag, upphäfva
kyrkofullmäktiges öfverklagade beslut, i hvad
samma beslut innefattar förklarande, att lönen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free