- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
63

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (580.) 8 februari 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 6

SVENSK LÅEAEETIDNING.

63

I kort sammandrag var nämda
motivering följande:

Skolväsendets organisation måste motsvara
samhällets. Nu är dettas kultur tvåfaldig:
dels andlig, dels materiell. Den andliga
kulturen behöfver sina särskilda bärare och ledare:
jurister, läkare, lärare och präster. Så äfven
den materiella kulturen; den kräfver för sin
befordran en väl rustad här med skickligt
öf-verbefäl och underbefäl samt öfvadt manskap,
öfverbefälet bildas här af ledarne för de stora
företagen inom handelns och näringarnas
område. Underbefälet utgöres af handtverkarne
samt de mindre industriidkarne och
landtbru-karne m. fl. Gemenskapen består af de
egentliga kroppsarbetarne.

Hvar och en af dessa lefnadsställningar
kräfver sitt särskilda slag af bildning.

Den andliga odlingens ledare måste känna
denna kultur och dess historiska grundval, den
antika kulturen, samt för detta ändamål hafva
en förtrogen kännedom om de klassiska
språken. Den materiella kulturens ledare måste
äfven äga vetenskapliga insikter, nämligen i
matematik och naturvetenskap samt i de
nyare språken, den nyare historien,
statskunskapen och geografien.

Underbefälet i den ekonomiska hären måste
äga kännedom om naturvetenskapernas
viktigare resultat äfvensom en för praktiken
tillräcklig kunskap i nyare språk samt
internationella ekonomiska förhållanden.

Hvad till sist den ekonomiska härens
gemenskap eller de egentliga kroppsarbetarne
angår, så måste deras bildning till själfva sin
kvalité utgöra något eget och själfständigt;
den bör nämligen vara praktisk, nationell och
religiös. Rent negativt bör den skilja sig
såväl från den vetenskapliga som från den
borgerliga bildningen genom frånvaron af all
vetenskaplig karaktär och genom obekantskapen
med främmande språk.

För meddelande af dessa tre väsentligen
skilda bildningsarter, den lärda, den
borgerliga och den folkliga, bör gifvas tre däremot
svarande skolarter: allmånnao låroverket,
borgareskolan och folkskolan. Åtminstone vid 9
års ålder måste i regel valet dem emellan äga
rum. Detta bör ock tämligen lätt kunna gå
för sig, enär det icke är »så mycket på anlagen,
som på föräldrarnas önskningar, som barnets
uppfostran beror». Att framskjuta nämda val
för att gifva den naturliga fallenheten tid att
tydligare framträda är följaktligen onödigt: »de
flesta människor äro tämligen jämt begåfvade
i alla riktningar och kunna utvecklas till snart
sagdt hvad som helst, om ock med litet större
lätthet i en riktning än en annan>.*

Såsom förut blifvit nämdt ligger det i
den föreslagna borgareskolans idé, att
lärjungen där skall undervisas efter en helt
annan metod än lärjungen i det allmänna
läroverket. Den senare skall, heter det,
»så till sägandes i skolan uppdraga
kunskapens träd från roten och i lugn
afvakta dess fruktsättning, hvaremot den
förre får sig frukten serverad genast». I

* Det behöfver väl knappast anmärkas, att
hela denna samhällsfilosofiska utveckling är en
efterbildning efter tyskt mönster. Det är den
spekulative pedagogen Tuiskon Ziller, som
utarbetat systemet med de tre parallella
skol-arterna: 1) gymnasiet för teologer, jurister,
karneralister, medicinare och öfver hufvud alla,
som tarfva en på klassiska studier hvilande
bildning, samt realgymnasiet (af honom äfven
kallad »die höhere Burgerschule») för sådana,
som väl behöfva en »högre» bildning, men icke
någon klassisk sådan; 2) borgareskolan för
handtverkarnes och de själf ägande
småböndernas stånd (»die niedere Burgerschule fur den
Stånd der Handwerker und der kleinen
selb-ständigen Grundbesitzer»); 3) folkskolan för
den stora massan (»Masse der arbeitenden
Proletarier»),

lärdomsskolan skall gossen icke allenast
inhämta vetandets resultater, utan ock lära
känna den väg, på hvilken de äro funna;
för borgareskolan däremot passar blott en
sådan undervisning, som framhåller nämda
resultat »och meddelar den åt lärjungen
dogmatiskt».

I de moderna språken t. ex. har man
inom allmänna läroverket haft en
vetenskapligt grundlig kännedom af desamma till
mål, och därför - heter det vidare -
har här en så bred bas måst läggas, att
byggnaden icke mycket skjutit i höjden,
hvarför ock de utgående ynglingarne väl
hafva möjligheten inne att i en framtid
blifva språket fullt mäktiga, men trots
skickliga lärare, goda läroböcker och
nitisk undervisning icke förmå att praktiskt
betjäna sig af detsamma. Inom
borgareskolan däremot bör man endast lägga an
på att till nödtorft i handel och vandel
använda det främmande språket, och där
kan man läsa det »parlörmässigt» o. s. v.
Härmed sammanhänger, att
»borgareskolorna» skulle sakna dimissionsrätt, d. v. s.
icke vara beräknade på, att elever från
dem skulle öfvergå till de femklassiga
eller fullständiga allmänna läroverken.

Enär »borgareskolorna» hufvudsakligast
skulle vara till för handtverkarnes,
små-handlandenas och de mindre
industriid-karnes barn, säger det sig själft, att de
skulle hafva sitt egentliga
verksamhetsområde på sådana orter, där detta
befolkningslager är talrikast representeradt, d. v. s.
i de större städerna.

Då k. m:t år 1888 förelade riksdagen
ett förslag om upprättande af något, som
närmast motsvarade den nu omtalade
»borgareskolan», nämligen en sexårig s. k.
praktisk bildningslinje, afsedd för deras behof,
som vid 15-16 år utgå till det
praktiska lifvets värf, så föreslogs ock, att
denna »praktiska bildningslinje» skulle
anordnas just i våra betydligare
industrisamhällen, nämligen i Stockholm (på tre
ställen) Göteborg, Malmö, Norrköping,
Jönköping och Örebro.

Projektet att ombilda de treklassiga
läroverken till borgareskolor innebär således
icke blott dessa läroverks ombildning från
lärda skolor till praktiska sådana, utan
lika mycket deras förflyttning från de
mindre städerna till de större.

Den med folkskolan parallella (s. k.
själfständiga) borgareskolan afser att vara
en skola enkom för medelklassens barn.
Häri ligger, att om en sådan skolart
komme till stånd och lyckades vinna
förtroende, så skulle folkskolan mista just
de föräldrar, som bäst kunde verka för
hennes sak. Förslaget om
»själfständiga» borgareskolor har därför rönt det
mest bestämda motstånd från alla mera
klarsynta folkskolemän. Redan 1882,
året efter det förut omnämda
Örebromötet, skref folkskoleinspektören d:r A. O.
Stenkula i Malmö därom följande:

Hvar och en, som med någon
uppmärksamhet följt folkskolans utveckling i vårt land
under de sista årtiondena, har kunnat iakttaga,
huru hon, i samma mån hon erhållit bättre

lokaler och materiel, kunnigare och humanare
lärare och bättre undervisningsmetoder, lyckats
vinna allt större förtroende bland allmänheten,
så att äfven förmögnare samhällsmedlemmar
i henne insätta sina barn. - - - Men
hurudant skulle förhållandet blifva, om den
själfständiga borgareskolan trängde sig emellan
folkskolan och den lärda skolan? Följden af
den falska princip, hvarpå denna skola hvilar,
föräldrarnas förmögenhetsvillkor, skulle genast
visa sig. Många af de barn, som eljest
komme att besöka folkskolan, skulle ingå i
borgareskolan, och den förra blefve den
nödtvungna tillflyktsorten för de allra fattigastes,
dagakarlarnes och proletärernas, barn.
Folkskolan skulle därigenom nedsjunka från den
ganska aktningsvärda ståndpunkt, hon i den
allmänna meningen redan vunnit, till en
fattigskola, intresset för henne hos de maktägande
i samhället skulle småningom aftaga, om ej
alldeles upphöra, och en kastskillnad skulle
grundläggas redan i de tidigare åren ej blott
mellan den lärda klassen och borgareklassen
utan äfven mellan den senare och de
egentliga arbetarne. Och tydligt är, att i samma
mån intresset för folkskolan svalnade,
minskades ock offervilligheten. Men utan stora
materiella uppoffringar af samhället kan
folkskolan icke gå framåt. Med ett ord, den
själfständiga borgareskolan skulle, i stället för att
befrämja, i hög grad motverka en god och
grundlig folkbildning.

Dessa ord hafva sin fulla tillämplighet
ännu i dag.

Förargliga siffror

tyckas de i n:r 4 af denna tidning
anförda rörande verkningarna af den nya
normalplanen hafva varit. Nya
Värmlands-Tidningen söker bortresonera saken
med, att »tillökningen i antalet af de
barn, som utexaminerats från folkskolan
med minimibetyg, är ett glädjande
vittnesbörd därom, att många barn, som
icke kunna komma längre än till
mini-mikunskaper, numera åtminstone erhålla
sådana». Förut skulle nämligen en stor
mängd barn årligen utexaminerats från
folkskolan med fullständiga
afgångsbetyg, ehuru deras kunskaper voro så
ringa, att de rätteligen ej bort
godkännas ens i minimiexamen. Tidningen
beskyller alltså lärarne och
skolrådsordförandena för att hafva utfärdat minst
sagdt oriktiga afgångsbetyg.

»Ondt om folkskollärare,

som vilja antaga plats såsom vikarier,
måtte det vara», skrifver en
korrespondent till Smålands-Posten. Den plats,
som enligt hans uppgift varit ledig ett
par gånger utan att skolrådet kunnat
skaffa annan vikarie än en pensionerad
lärare, har emellertid icke stått
ledig-annonserad i Svensk Läraretidning och
följaktligen ej heller funnits upptagen å
den lista på lediga tjänster, som för
hvarje vecka finnes återgifven i ett stort
antal svenska tidningar.

Att svårighet här och hvar mött att
få en plats besatt med vikarie, torde nog
vara riktigt, men detta beror helt
enkelt därpå, att platsen varit dåligt
aflö-nad. Till bättre vikariat, som varit
ordentligt ledigkungjorda, hafva äfven
under detta år i regeln anmält sig 8 å 10
sökande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free