Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (580.) 8 februari 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
Också ett sätt.
Den nya kungörelsen rörande möten
mellan skolråd och lärarepersonal (Svensk
Författningssamling n:r 65 år 1892)
föreskrifver ju tydligt nog, att skolrådets
ordförande skall till sammanträde kalla
skolrådet samt hela lärarepersonalen (ej
en eller annan lärare, som därom
framställer begäran). Syftet med mötena är
ju ock tämligen tydligt uttaladt. Vi
erinra här ännu en gång om kungörelsens
ordalydelse:
»Fore början af hvarje läsår sammanträde,
på kallelse af skolrådets ordförande, skolrådet
och de vid distriktets folkskolor, småskolor
och mindre folkskolor anställda lärare för att
öfverlägga om frågor angående skolväsendet
inom distriktet.»
Huru en så enkel bestämmelse kan
missförstås, visar följande händelse från
en af våra skärgårdsförsamlingar.
En af lärarne uttalade till
ordföranden en önskan om utlysande af möte
enligt kungl, kungörelsen den 5 aug.
1892. Han fick ock skriftligt
meddelande, att »skolrådssammanträde» var
utlyst till viss dag, då »frågor, som röra
undervisning och uppfostran inom
skolan, kunna behandlas». Inom
församlingen finnas tre ordinarie lärare och två
lärarinnor, men endast den, som gjort
påstötning om mötet, kallades, och i
i kungörelsen om skolrådssammanträdet
hette det:
»Skolrådets medlemmar kallas till
sammanträde - - - - för att behandla frågor, som
komma att framställas af folkskolläraren N. N.a
På grund af svåra isförhållanden kunde
den kallade läraren ej infinna sig. Då
sålunda inga »frågor» framställdes till
skolrådet, gick hvar och en hem till sitt.
Vi förmoda, att ordföranden utlyser
nytt lagenligt möte, till hvilket alla
lärare och lärarinnor kallas - ej för att
framställa frågor till skolrådet utan för
att tillsammans med skolrådet
»öfverlägga om frågor angående
skolväsendet inom distriktet».
Vrängda framställningar
till allmänhetens förvillande finner man
i ett bref från Norrköping till Östgöta
Correspondenten (redaktionen har
naturligtvis intagit dessa rader i god tro).
Det heter där:
»Såsom torde vara bekant, har inom
Sveriges allmänna folkskollärareförening under de
sista åren åtskilliga radikala och orobringande
element inkommit, såsom t. ex. en Fridtjuv
Berg m. fi. När försöken att få dessa ut ur
föreningen strandade, togo de med nyssnämda
herrar olika tänkande sitt parti: den ena
kretsen efter den andra gick ut ur allmänna
folkskoleföreningen. Därom är ju heller ingenting
att säga. Ingen kan tvingas att stanna kvar
i ett sällskap, där han ej trifves.»
Detta uttalande kännetecknar på ett
ypperligt sätt arten af de vapen,
hvarmed man på visst håll anser sig böra
bekämpa de där förskräckliga
»radikalerna» i centralstyrelsen. Uppgiften att
hr Berg inkommit i föreningen »under
de sista åren» är alldeles falsk: han
tillhör densamma sedan 1882, alltså nu
på 12:e året (föreningen stiftades som
bekant hösten 1880), och han invaldes
i centralstyrelsen redan hösten 1885.
Att hjärtemeningen med den 1891
behandlade »programfrågan», var att få hrr
Berg m. fl. »ut ur föreningen» var
ganska lätt att förstå, men det förnekades
1891 på det ifrigaste af många bland
dem, som då ville drifva
programänd-ringen igenom. Så mycket intressantare
är det, att denna afsikt nu så öppet och
oskrymtadt erkännes.
De med nyssnämda herrar olika
tänkande» togo »sitt parti» ech utträdde,
heter det. Alldeles riktigt. Menbrefskrifvaren
borde hafva tillagt, att det var summa
3 (säger tre) kretsar, som utträdde,
nämligen de tre sammansvurna i norra
Västergötland: Forsviks, Fägreds och Sköfde.
I deras ställe ingingo emellertid nya, så
att under 1891 kretsarnas antal i det
hela ökades med 8 och medlemmarnas
med 130. Under 1892 har ökningen
ytterligare fortgått, så att föreningen nu
räknar 166 kretsar med öfver 4,000
medlemmar - en siffra, som förut
aldrig varit uppnådd och som sannerligen
ej tyder på några upplösningssymptomer.
Rätta förhållandet är ock, att Sveriges
allmänna folkskollärareförening särskildt
under de senare åren oaflåtligen tillväxt
såväl i yttre omfattning som i inre
sammanhållning: medlemsantalet har år
efter år ökats, och minoriteten städse
blifvit allt mindre. *
Att det finnes personer, som ej med
blida ögon kunnat åse, hurusom
folk-skollärarekåreh sa mm anslutit sig i en
allmän förening, öppen för kårens alla
medlemmar af hvilken åsikt de än må
vara, förstå vi mera än väl. Men detta
berättigar ej till utslungandet af osanna
påståenden eller insinuationer om split
och söndring inom föreningen.
Föreläsningskurser för
arbetsklassen. Sedan riksdagen ställt till k.
m:ts förfogande ett extra anslag för 1893
af 20,000 kr. för att användas till
understöd åt sådana anstalter eller föreningar,
som anordna föreläsningskurser för
arbetsklassen, har k. m:t, med anledning af
gjorda ansökningar, tilldelat nedannämda
anstalter och föreningar följande belopp,
nämligen:
Arbetareinstitutet i Stockholm.......... 3,000 kr.
Stockholms arbetareförening ......... 1,500 »
Stockholms borgareskola............... 500 »
Haninge-Dalarö föreläsningsförening 500 »
Uppsala arbetareinstitut-............... 1,000 »
Norrköpings d:o........................... 2,000 »
Åtvids föreläsningsförening............ 200 »
Binga nykterhetsfören. »Nyårslöftet» 200 »
Malmö föreläsningsförening............ 3,000 »
Lunds arbetareinstitut.............___ 500 »
Ystads föreläsningsanstalt ............ 500 »
* Sålunda har den nu senast anfallne
centralstyrelseledamoten hvarje gång omvalts med
allt högre röstetal: 1885 med 838, 1887 med
1,109, 1889 med 1,322 och 1891 (då han dock
var föremål för så häftiga attacker) med 1,462
röster. Minoritetens främste kandidat fick då
297 röster. Vid 1892 års val fick den med
lägsta röstetal valde 1,706 röster, medan
minoritetens främste man ej nådde högre än till
- 154 röster.
Svalöfs föreläsningsförening............ 250 kr.
Halmstads d:o.............................. 600 »
Göteborgs arbetareinstitut ............ 3,000 » .
Örebro föreläsningsförening.......–– 1,000 »
Gäfle arbetareinstitut.............-....... 2,000 »
Söderhamns d.o........................... 1,000 »
Skönvik-Östrands aftonskoleförening 360 »
Det är alltså från och med detta år
fem dylika anstalter å landsbygden, som
blifvit delaktiga af anslaget. Förut har
som bekant anslaget endast
tillgodokom-mit städerna.
Statsbidrag i förhållande till
lästiden. Skolrådet i Östra Vemmenhögs
församling begärde hos länsstyrelsen i
Malmöhus län att för år 1892 utbekomma
lönetillskott af allmänna medel med sex
åttondedelar af 200 kr. eller 150 kr. för
en lärarinna vid en inom församlingen
befintlig mindre folkskola, i hvilken till följd
af svårighet att erhålla lärarinna
undervisningen icke komme att fortgå mer än
6 månader af nämda år. Enär
undervisningstiden uti ifrågavarande skola
beräknades för år 1892 understiga den för
statsbidrags bekommande bestämda
minimitiden af 8 månader utan att sådant
påvisats vara föranledt af skäl, som enligt
k. cirkuläret den 5 juni 1885 vid sådant
fall ej medförde hinder för lönetillskott,
fann länsstyrelsen sig ej kunna bifalla
ansökningen.
Sedan skolrådet anhållit, att k. m:t
täcktes af nåd bevilja det begärda
statsbidraget,, har k. m:t med hänsyn till hvad
upplyst blifvit om de på skolrådet icke
beroende svårigheter, hvilka hindrat
undervisningens uppehållande i berörda skola,
på det sätt bifallit ansökningen, att
församlingen må för lärarinnan vid ifrågavarande
skola, hvilken skola finnes vara inrättad
under sådana förhållanden, som enligt
gällande folkskolestadga göra densamma
berättigad, uppbära lönetillskott efter 200
kr. för läsår för den tid undervisningen
därstädes under året fortgått; i följd hvaraf
länsstyrelsen äger utan hinder af sitt förra
beslut taga ärendet under förnyadt
öfvervägande.
Tjänsters tillsättning.
Förslag". Till klockare- och
organistbefattningarna i Misterhultj Kalm.: 1) P. J. Friström
i Hjälrnseryd, 2) A. V. Palmgren i Kvarsebo,
3) Fromm från Uppsala stift.
- Till klockare- och organisttjänsterna i
Borrby, Krist.: 1) J. B. Stenhoff i Svedala, 2)
hr Reimert i Kvidinge, 3) G. Norén i Lund.
- Till en folkskollärarebefattning i Motala:
1) D. A. Andersson i Gamleby, 2) E. J.
Ger-dén i Visby, 3) Karl Vikström i Götlunda.
Valde. Till folkskollärare (framdeles äfven
organist) i Hyltinge, Södm.: vik. därstädes K.
M. Kran (enhälligt).
- Till folkskollärarinnor i Sundsvall:
Karolina Olsen, Hanna Olsen, Maria Hedvall och
Hulda Hamrin, alla i Sundsvall (enhälligt).
- Till folkskollärarinnor i Ronneby
lands-försig: Ingrid Pålsson därstädes och Julia
Andersson i Jämshög (enhälligt).
- Till folkskollärarinna i Gräfva, Vrml.:
Anna Olsson.
- Till vik. organist i Lane-Ryr, Gtbg: J. A.
Törnskog i Strömstad.
- Till vik. lärare vid BolstrÖ folkskola, Bro,
Vstm.: J. S. Andrén i Ilstorp.
- Till vik. folkskollärarinna i Strängnäs:
Charlotte Malm från Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
