Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (580.) 8 februari 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
betraktas såsom - en del af det honom
tillkommande kofoder. Kammarkollegium har
med rätta afstyrkt denna ansökning.
- Aftonskola är upprättad i Mårdaklefs
församling under ledning af läraren på stället J.
A. Häger. Stort intresse ägnas densamma af
traktens ungdom, hvilken till ett antal af
omkring 50 deltager i undervisningen. Sådan
meddelas i skrifning, räkning och sång,
hvarjämte föreläses ur Pestalozzis »Leinhard och
Gertrud» m. fl. goda böcker. - En liknande
skola har fosterländska föreningen i
Glanshammar föranstaltat i skolorna vid Hageby
och Björka under ledning af resp. lärare.
Undervisning meddelas i räkning, skrifning och
svenska språket. Elevernas antal är omkring 50.
- Östersunds nya folkskolehus invigdes den
28 sistl. januari af prosten Frändelin i Brunflo.
Folkskoleinspektören Kjellin höll ett kort
föredrag om folkskoleväsendets utveckling i
Östersund samt om det nya folkskolehusets
historia. - Skolhusinvigning ägde rum i
Mör-lunda för några dagar sedan, då det nya
skolhuset vid Bockara, hvars uppförande kostat
nära 5,000 kr., för första gången öppnade sina
dörrar för lärare och barn. - l Talgsjö vid
Fegens järnvägsstation invigdes den 31
januari ett nytt skolhus. Till detsamma har
skol-föreståndaren B. C. Rodhe i Göteborg skänkt
en flagga.
- Skolläraretjänsten i Umeå blef å
kyrkostämma den 29 januari skild från
organist-och klockarebefattningarna, med hvilka den
under en följd af år varit förenad. Till
samma kyrkostämma hade skolrådet framställt,
att lärarelönen måtte utgå med 1,400 kr. med
150 kronors tillökning efter fem och tio års
tjänstgöring, men stämman nedsatte lönen till
1,300 kr. med bibehållande af de båda
lönetilläggen. För blifvande organist och klockare
bestämdes lönen till 600 kr., till dess den nya
orgeln blir färdig, då den kommer att ökas
med 200 kr.
- Sundsvalls skollärareförening hade
sammanträde den 27 januari, hvarvid hr Hj. Boström
höll föredrag om välskrifning. Skolrådets
ordförande, som var närvarande, upplyste, att
dels genom donation, dels genom anslag af
skolrådet ett belopp af omkring 500 kr.
innehades af skolrådet, afsedt att bereda bespisning
för de fattigaste bland skolbarnen; och beslöts
att på särskildt sammanträde mellan
skolrådets ordförande och lärarepersonalen utse 33
af de fattigaste barnen. Skolrådet skall
dessutom anskaffa och tillhandahålla smörgåsar till
frukost åt ett flertal fattigare skolbarn.
- Utan afgångsbetyg från folkskolan
mottagas ofta barn till konfirmationsundervisning.
Detta missförhållande bragtes på tal vid
Sollefteå skollärareförenings möte den 27 januari.
Efter en liflig diskussion fattades följande
resolution: »Då ostridigt är, att det menligt
inverkar på folkskolans arbete att barn mottagas
vid nattvajdsundervisningen utan att kunna
förete afgångsbetyg från folkskolan, så vill
mötet uttala sitt ogillande af slikt förfarande
och framställer den önskan, att hvarje lärare
måtte hos vederbörande prästerskap påpeka,
hvilken skadlig inverkan det nu antydda
förhållandet utöfvar på folkskolans verksamhet.»
- Vid Tvetakretsens vintermöte den 31
januari ägnade ordföranden några ord åt^minnet
af framlidne folkskoleinspektören H. S. Östberg,
därvid han bland annat yttrade: »Ö. var en
man, som djupt och varmt älskade folkskolan
och folkbildningen, som högt aktade lärarens
kall och förstod att uppskatta hans arbete; en
man som uppträdde lika allvarligt och bestämdt
som humant och hänsynsfullt, så att läraren
i honom såg mera den faderlige vännen och
rådgifvaren än den stränge förmannen.»
Under sammanträdet höll fröken Adéle
Vetterlind en proflektion om rusdryckernas inflytande
på den mänskliga organismen och läraren A.
G. Uhr ett föredrag om kärlek och intresse för
lärarekallet.
- 17-åringar, som ej kunna /äscr, äro dess
bättre sällsynta i vårt land, men att sådana
dock finnas, bevisar följande. Till Hesselby
kom i höstas från Simtuna en 17-årig dräng,
som var okonfirmerad och oförmögen att läsa
i bok. Han är uppfostrad i fattighuset och
har endast en kort tid fått besöka småskolan,
då han var sju år gammal. Nu får han två
timmar hvarje söndag gå hos kyrkoherden
Norberg och inhämta det nödvändigaste för att
kunna bli intagen i nattvardsskolan.
Ynglingen uppgifver, att det i Simtuna finnes tre
andra jämnåringar, som fått lika dålig
uppfostran och skolunderbyggnad som han, skrifver
Enköpings Tidning.
- Ett original^ förre småskolläraren
Johannes Karlsson i Gällaryd, afled den 21 jan. vid
77 års ålder. Redan 1839 började han
tjänstgöra som byskolmästare i Värnamotrakten
utan att hafva fått annan utbildning än den,
hans moder förmått gifva honom, och halten
af densamma kan bedömas däraf, att hon på
den vetgirige sonens fråga hvad tecknen
mellan orden betydde, förklarade, det vara »sån’t
som de spillt, når de tröckt boken». Men han
var en energisk ung man och kunde lära de
mest lata drängar att läsa, hvarför han ock
på 60-talet avancerade till småskollärare i
Gällaryd, från hvilken tjänst han erhöll afsked
1883 med 50 kronors årlig pension. K. påstod
sig kunna både grekiska och hebreiska.
- Utslag afkunnades i lördags af härvarande
rådhusrätt i det förut omtalade målet mellan
f. d. folkskollärarinnan Kristina Horn och
förre folkskoleinspektören G. J. Meijerberg.
Fröken Horn hade yrkat ansvar å Meijerberg
för förfalskning af ansökningshandlingar,
hvarigenom han skulle hindrat henne att erhålla
sökt plats som ordinarie lärarinna vid
Stockholms folkskolor, hvarjämte hon yrkat ett
skadestånd af 30,000 kr. Rätten ogillade
käromålet i dess helhet. Under förhandlingen
förklarade rättens ordförande, att käranden
visade sig förvirrad och oförmögen att uppfatta
och besvara hans frågor, hvilket förhållande
rättens ledamöter och svarandeombudet på
tillfrågan vitsordade. Med anledning häraf
tillkännagaf hr Meijerbergs ombud sig för
närvarande afstå från ansvarsyrkande.
- Om uppsatsskrifningen öfverlades vid
Kristianstadsortens lärareförenings möte den 28 jan.
Följande uttalande gjordes: »För ät t
undervisningen i uppsatsskrifningen skall vara
ändamålsenlig, måste den vara lämpad efter
barnanaturen. Den bör förberedas på skolans nedre
stadier genom afskrifning, skrifning efter
diktamen och skrifning ur minnet. En genetisk
lärogång bör läggas till grund.
Uppsatsskrifningen får ej isoleras från öfriga
undervisningsämnen, utan måste ställas i
ändamålsenlig förbindelse med den öfriga
skolundervisningen. Hvarje uppsats bör noggrant
förberedas såväl till innehåll som form.
Dagligen böra uppsatsöfningar förekomma. De
egentliga uppsatserna inskrifvas i ett särskildt
uppsatshäfte, korrigeras omsorgsfullt och
återlämnas till barnen punkligt.»
- Kallt med besked kunna lärare och
barn hafva det i högan nord. Från Kängas
i Pajala socken skrifves till Norrbottens
Ku-riren: Både staten och församlingarna
hafva under senare åren sträfvat efter att
förbättra folkskolans villkor och sörja för
hennes angelägenheter, och i all synnerhet
hafva vederbörande sökt anskaffa
ändamålsenliga lokaler för skolorna. Dock råder ännu
mångenstädes bristfällighet härutinnan. Så är
förhällandet med folkskolan i Kängas by af
Pajala församling, där kölden i skollokalen
(som utgöres af ett bondpörte) under detta års
första månad varit -15 och -17 grader
Celsius; och i lärarens egen bostad har kölden
varierat vid golfytan emellan -18 och -26
gr. Celsius. Att bo och sköta om späda barn
uti ett sådant rum och tvinga skolbarnen flera
timmar i rad sitta uti -15 och -17 graders
köld torde vara nog talande bevis på, att
skolan i Kängas behöfver eget skolhus.
- På Chicagoutställningen blir det svenska
skolväsendet representeradt hufvudsakligen
genom fröken Hulda Lundins metod för den
kvinnliga slöjdundervisningen, den s. k.
»folkskolans metod». En del af de föremål, som
skola utställas i Chicago, hafva under de
senaste dagarne varit exponerade i
Konstföreningens lokal härstädes, och man har därvid
varit i tillfälle se fullständiga modellserier af
den omnämda metoden, utförda af lärjungar
vid Stockholms folkskolor. Modellserierna äro
inrymda i ett par större prydliga glasskåp, hvilka
nu inom kort skola göra resan öfver Atlanten.
Ritningar af sybord och syram, utförda af en
lärjunge i Adolf Fredriks folkskola, samt
fotografier, visande en slöjdsal i Katarina
folkskola med flickor i fullt arbete, bidraga kraftigt
till, att Chicagobesökarne torde kunna få en
fullt åskådlig bild af den kvinnliga
slöjdundervisningen i Stockholms folkskolor. Tidningarna
hafva med stort erkännande uttalat sig om
denna del af utställningen.
- Föräldramöte hölls i Ljusdal den 29
januari, därvid skolläraren Hydén inledningsvis
höll föredrag om föräldrars och lärares ansvar
såsom uppfostrare. Under den följande lifliga
diskussionen, som företrädesvis rörde sig om
uppfostran i hemmet, betonades föräldrars
skyldighet att ägna sina barn mera tillsyn och
ej lämna dem att helt och hållet på egen hand
utvecklas. Barnen borde hållas till en för
deras krafter passande sysselsättning, på det
att deras verksamhetsbegär måtte ledas i god
riktning. Skolarbetet vore en af de mest
passande sysselsättningar för barndomsåldern, det
vore grundläggande för framgången i lifvet.
Därför fordrades flit och ordentlighet i arbetet
med hemuppgifterna samt en ordentlig
skolgång. Af största vikt vore, att barnen
invandes till lydnad. Man beklagade, att föräldrar
ofta genom en slapp och tuktlös uppfostran
vore orsaken till ungdomens oarter och
själfs-våld. I fråga om aga ansågo några, att lydnad
kunde vinnas uteslutande genom
kärleksfullhet, medan de flesta menade, att barnens
egen-vilja måste i tid böjas, och då ingenting annat
hjälpte borde för ändamålet lämplig kroppsaga
tillgripas. - Belåtenheten med detta möte var
allmän, och man önskade, att flera dylika
möten måtte komma till stånd, skrifves till denna
tidning.
Riksdagen.
En folkskolestadga för de större
städerna.
Hr E. Hammarlund har inom andra
kammaren väckt följande motion:
Folkskolestadgan af den 20 januari 1882
afslutas med följande ord:
»Utan hinder af denna stadgas
bestämmelser gälle, hvad för särskilda orter är
eller kan varda annorlunda föreskrifvet.»
Stadgan förutsätter alltså, att det kan
gifvas skoldistrikt, inom hvilka hennes
bestämmelser icke kunna tillämpas utan
af-sevärda olägenheter. Detta är ock i själfva
verket händelsen. De allmänna
bestämmelserna rörande »Skoldistrikt och skolråd»,
»Lärares tillsättning» m, fl. lämpa sig ej
för våra större städer. Åtskilliga af dessa
hafva därför hvar för sig sett sig
nödsakade att hos k. m:t begära särskilda
stadgar för sitt folkskoleväsende. Dylika af
k. m:t fastställda stadgar äro för
närvarande gällande för Stockholm, Göteborg,
Malmö, Norrköping, Uppsala och Lund.
Som hvar och en af dessa sex
särskilda stadgar i allmänhet blott innehåller
sådana bestämmelser, i hvilka afvikelse |
skett från den allmänna folkskolestadgan,
så följer däraf, att i hvar och en af de
uppräknade städerna skall tillämpas såväl
de särskilda stadgandena som den allmänna
folkskolestadgan. Härvid är man utsatt
för åtskilliga olägenheter och blir i många
fall tveksam om, hvad som verkligen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
