- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
80

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (581.) 15 februari 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 7

minen var 3,238, häri inberäknade de i
köket biträdande flickornas måltider.
Kostnaden för året uppgick till 1,338 kronor
41 öre, däri ock ingår aflöningen till
föreståndarinnan, inköp af inventarier o. s. v.
Fråndragas dessa omkostnader, blir
medelpriset för hvarje middagsmål 11 öre. Genom
barnens bidrag hade till kassan influtit 291
kronor 18 öre. De barn, som erhöllo mat,
skulle nämligen om möjligt erlägga 5 öre
för hvarje mål, lärare eller lärarinna dock
obetaget att använda denna slant till
frukost åt barnet, där sår behöfdes.

Under året deltogo 64 flickor i
matlagningen, och syntes intresset från deras och
föräldrarnas sida på ett glädjande sätt
tilltaga, allt efter sorn barnen fingo lära sig
laga vanlig husmanskost.

Den kvinnliga slöjden i skolan var

föremål för öfverläggning vid ett talrikt
besökt sammanträde med Lunds
pedagogiska sällskap sistlidne torsdag.
Öfverläggningen inleddes af skolföreståndarinnan
fröken Anna Rönström med ett längre
föredrag i ämnet.

Talarinnan redogjorde för den kvinnliga
slöjdens ställning i skolorna; de olika metoder,
hvilka vid undervisningen i detta ämne
användas, särskildt den Schallenfeldska, som
bearbetats och modifierats af slöjdinspektrisen Hulda
Lundin, samt de grundsatser, som vid
handarbetsundervisningen borde vara rådande. De
principer, som vid undervisningen i kvinnlig
slöjd hufvudsakligen borde följas, voro följande :
undervisningen skall ske klassvis; den
teoretiska undervisningen i detta ämne bör
inskränkas så mycket som möjligt; den bör meddelas
planmässigt, så att man går från det lättare
till det svårare; den bör i första rummet
omfatta det nödvändiga och nyttiga (så bör
stoppning och lappning förekomma icke endast på
proflappar utan på strumpor och kläder;
grunderna för måttagning, tillskärning, klädsöm och
väfnad af flickan inhämtas i skolan) och i
andra rummet prydnadsarbeten,, hvaremot inga
lyxarbeten böra få förekomma; materialet till
handarbetena bör tillhandahållas af skolan.
Flickorna böra äfven få undervisning i träslöjd,
åtminstone i de lägre skolklasserna.

I den lifliga diskussionen, som härefter
uppstod, var man ense om de flesta af
de grundsatser inledarinnan framställt.
I fråga om prydnadsarbeten i skolan voro
meningarna delade, i det somliga ville, att
dessa ej alls skulle där förekomma,
åtminstone ej i folkskolan, andra höllo däremot
före, att dessa arbeten behöfdes bland
annat för att utveckla flickans skönhetssinne,
och detta lika mycket i folkskolan som i
andra läroanstalter för flickor.

Under öfverläggningen framställdes bland
andra den anmärkningen mot den af
Malmöhus läns landsting anbefallda normalplan
för kvinnlig slöjd i länets folkskolor, att
i denna plan allt för stor plats lämnas åt
lyxarbetena. Man hoppades på ändring i
detta afseende, när landstinget
uppmärk-samgjorts därpå.

hjälpmedlen vid modersmålets
skriftliga behandling i folkskolan

öfverlade Göteborgs skolförening på ett
mycket talrikt besökt sammanträde den 21
januari.* Diskussionen inleddes af hr C. J.
Gardell.

* Införandet fördröj dt på grund af bristande
utrymme.

Såväl inledaren som alla de följande talarne
voro af den meningen, att en god lärobok
skulle vara ett verksamt medel för att uppnå
ett godt resultat i detta ämne, som i olikhet
med så godt som alla de andra
undervisningsämnena icke har någon föreskrifven lärobok i
Göteborgs folkskolor. Denna brist - yttrades
det under meningsbytet - är icke förenlig
med vare sig ämnets vikt eller dess natur.

Visserligen erbjuder folkskolans läsebok ett
mångsidigt material för undervisningen i
modersmålets olika grenar, men läseboken är
dock ej anordnad med särskildt syfte att
betjäna de skriftliga språköfningarna. Icke heller
torde läseboken vinna i intresse genom att vid
alla möjliga tillfällen anlitas. Uppskrifning af
öfningsexempel på svarta taflan är också ett
hjälpmedel, hvilket liksom läseboken förtjänar
att för ifrågavarande syfte användas. Men
härjämte behöfves en planmässigt ordnad och
rikare samling af material för att inskärpa
det meddelade.

Ty det förhåller sig så, att en stor del af
innehållet af modersmåls- och särskildt
rätt-skrifningslektionerna måste ordentligt nötas in.
Under alla förhållanden tager denna
undervisning långt arbete i anspråk. Dels
ljudbeteckningen i vårt språk, hvilken så ofta icke
tillåter ögat se och handen skrifva, hvad örat
hör, dels också det vilseledande uttal, som
särskildt folkskolebarnen i sin omgifning vänjas
vid att höra, gör rättskrifningsarbetet så
re-sultatfattigt.

Men om både ämnets vikt är stor och
svårigheterna vid inlärandet äro stora, har man
föga skäl att icke tillgodogöra sig till buds
stående hjälpmedel. Folkskolebokskommittén, som
för sex år sedan yttrade sig härom, erkände
också nyttan af en hjälpreda vid den
språkliga folkundervisningen. Sedan den tiden hafva
många förändringar inträffat såväl i fråga om
läroböcker som lärokurser i ämnet. Nu, då
man hunnit afvakta dessa nyheter, synes tiden
vara inne att bestämma sig för någon af de
många läroböcker, folkskolan har att välja på.
Nu finnas nämligen lämpliga läroböcker i ämnet.

Kan det ej bestridas, att man gör en
tidsbesparing på en sådan åtgärd, är därmed också
en betänklighet, som har sin grund i
ekonomisk sparsamhet, bemött. För öfrigt behöfver
denna utgift ej blifva betungande.

Med hänsyn till tidsvinsten förfaller också
den invändningen, att barnen, om de finge
ytterligare en lärobok, skulle ansträngas mera.
Deras bemödanden för att blifva säkra i en
kurs, som de i alla fall måste genomgå,
underlättas i stället, på samma gäng deras
intresse genom den. ökade själfverksamhet och
själf korrigering, hvartill de sättas i stånd,
höjes. Icke sällan hafva flitiga barn, som haft
svart för rättskrifning, uttryckt önskan om
anvisning på en rättskrifningslära för att slippa
skrifva så många fel - fel, hvilkas
förekommande är rättskrifningsundervisningens uppgift.

Till förmån för en med rättskrifningsläran
förenad öfningskurs i språklära anfördes
delvis samma skäl. Genom bestämmandet af en
sådan vunnes dessutom bland annat den
fördelen, att terminologien i de olika skolorna
kunde blifva mera enhetlig.

Den lifliga diskussionen, som dessutom
berörde åtskilliga metodiska förfaringssätt
i ofta nämda läroämne, slöt med ett
enhälligt uttalande, att en öfningsbok i
modersmålet måtte införas i Göteborgs
folkskolor. Och skulle en motiverad
framställning härom ingifvas till vederbörande,
skrifves till Svensk Läraretidning.

Tjänsters tillsättning.

Förslag". Till folkskollärare-, klockare- och
organisttjänsten i Rådmansö, Sthm: 1) G. A.
Törnqvist i V. Ryd, 2) G. J. V. Ghronvall i
Norrsunda, 3) P. E. Engberg i Stafby.

Valde. Till lärare vid Östra Skräflinge
folkskola, Husie, Mim.: vik. därstädes P. H.
Nordberg med 5,365 röster. (A. N. Levan erhöll
4,401 röster.)

- Till organist i Varnhem, Skbg: C.
A.Hedén i Molkom med 1,430 röster. (Hr
Videstrand i Lund fick 930 röster.)

- Till folkskollärarinna i V. Vinga/ter,
Södm.: Märta Fagerlind i Visby.

- Till folk skollärarinna i Norberg, Vstm.:
Frida Nilsson i Haknarp.

- Till lärarinna vid Ödhults folkskola,
Målilla, Kalm.-. Kristina Karlsson i Tuna.

- Till lärarinna vid Hugnora folkskola,
Söderbärke, Kpbg: Maria Henrika Öhrling
därstädes med 5,516 röster. (K. Vilhelm Holmer
i Hällefors erhöll 1,244 röster.)

- Till e. o;- folkskollärare i Kalmar: Axel
Jonsson från Alghult (i fjor utexaminerad från
Växjö seminarium).

- Till vik. folkskollärare i Grolanda, Skbg:
G. Engström i Örebro (ej till vik. skollärare,
klockare och organist, såsom uppgafs i förra
numret).

- Till vik. folkskollärare i Torshälla
lands-förs-.g: Karl V. H. Enstam i Locknevi.

- Till vik. lärare vid Ulfshyttans folkskola,
Silfberg, Kpbg : G. V- A. Hedrén från Göteborg.

- Till vik. folkskollärarinna i Lunda, Södm:
Ida Hedén i Tystberga.

- Till vik. folkskollärarinna i Norra Svalöf,
Mim: Anna Andersson från Malmö.

- Till vik. folkskollärarinna i Kalmar: fru
Constance Gerdes.

- Till lärarinna vid Skogs mindre folkskola,
Aspeboda, Kpbg: Ellen Thunstedt i Falun.

- Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Tving, Blek.: Ingeborg Nilsson från Lund.

- Till lärarinna vid Stångarö mindre
folkskola, Turinge, Sthm: Ingeborg Lovisa
Garl-stedt. (3 sökande.)

- Till lärarinna vid Sandö småskola,
Bjärtrå, Vnrl.: Sofia Pettersson i Indals-Liden.

- Till småskollärarinna i Yllestad, Skbg:
Elin Åberg i Blidsberg.

- Till småskollärarinna i Åre, Jmtl:
Kristina Olsson i Lockne.

- Till småskollärarinna i Munktorp, Vstm.:
Paulina Stenberg i Dingtuna.

- Till småskollärarinnor i Asmundtorp,
Mim.: Frida Malmsten i Landskrona och
Karolina Åkesson i Norrvidinge.

- Till småskollärarinna i Hilleshög, Sthm:
Hulda M. T. Nyberg i Ockelbo. (9 sökande.)

- Till småskollärarinna i Älfdalen, Kpbg:
Karin Dahl i Äppelbo.

- Till småskollärarinna i Veckholm, Upps.:
Anna Virström från Västerås.

- Till småskollärarinna i Misterhuli, Kalm.:
Hulda Johansson i Kroxtorp.

- Till småskollärarinna i \7ärnamo, Jönk.:
Anna Johansson därstädes.

- Till småskollärarinna i Brunnebi/, Östg. ..
Albertina Fredrika Andersson i Rystad.

Samundervisning önskar skolrådet få
införd vid högre folkskolan i Klinte. Ansökan
därom har gjorts hos k. m:t.

- På Svenska akademiens stora ordbok har
för folkskolornas räkning subskriberats af
Kalmar stads, Ekeby, Mjällby, Glemminge och
Tosterups församlingar.

- Svenska flaggan hissades vid vårterminens
början vid samtliga folk- och småskolor inom
Örby församling. Medel till flaggornas
inköpande hafva sammanskjutits af församlingsbor.

- Folkskollärarevalet i Östertä/je den 18 sistl.
december är öfverklagadt hos domkapitlet i
Strängnäs med yrkande, att åtskilliga röster
måtte kasseras såsom afgifna af obehöriga
personer.

- Fröken Hulda Lundin, slöjdinspektris vid
Stockholms folkskolor, är af
Chicagostipendie-nämden föreslagen till erhållande af ett
stats-stipendium å 1,000 kr. för att besöka
världsutställningen i Chicago.

- For växelförfalskning har organisten i Östra
Stenby församling C. E. Tollén, född 1821,
blifvit dömd till 3 ’/* års straffarbete, hvarjämte
han förklarats hafva förverkat sin
klockare-och organistsyssla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free