Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (582.) 22 februari 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 8.
(582.)
STOCKHOLM, 22 FEBRUARI 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3%,so kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Trätfas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 6 O O O.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allrn, tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspriss
25 öre pr petitrad (==14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr , dödsannons 2, 5 o kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för ntt inkomma i veckans nummer
12:e årgången.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som ännu
ej prenumererat på
(Svensk läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla sig med
densamma,
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so
kr. för helt år, 2 kr. för halft år och 1,25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har
medarbetare i alla delar af riket.-Läses af omkring
10,000 lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fi. - År allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af märkliga skolmän i regeln en
gång i månaden.
Gratis
erhålla Svensk Läraretidnings samtliga
prenumeranter för 1893 ett häfte
Sånger vid folkskolläraremöten.
Fortsättningen
på med. d:r A. E. Goldkuhls artikelserie
Om det sanitära tillståndet
inom Sveriges folkskollärarekår
jämte några för kåren nödiga hälsoregler
inflyter i början af 1893 års årgång.
Vare sig Ni bor i
Stockholm eller i
landsorten, så
prenumerera på närmaste postanstalt I
12:e årgången.
Om det sanitära tillståndet
inom Sveriges folkskollärarekår
jämte några för denna kår nödiga hälsoregler,
Af d:r A. E. Goldkuhl.
6.
Sedan närmast föregående artikel var
skrifven, har jag genom närboende
folkskoleinspektörers välvilja erhållit ett litet
bidrag angående sjukligheten hos
folkskol-lärarne inom Kronobergs län, hvilket jag
vill meddela, ehuru det, såsom snart skall
visas, ej är af någon egentlig betydelse
för utredandet af den fråga, som utgör
föremålet för denna afhandling.
Förhållandet är, att den af k. m:t
tillsatta kommittén för utredning i fråga om
statsbidrag till aflönande af vikarier vid
sjukdomsfall för ordinarie lärare och
lärarinnor vid folkskolor begärt iippgifter
angående 1) antalet af nämda lärare och
lärarinnor i hvarje skoldistrikt och 2) huru
många af dessa, som under den
lagstadgade lästiden af 8 månader om året för
sjukdom åtnjutit oafbruten tjänstledighet
under en månad eller längre tid, samt 3)
sammanlagda tiden af den inom
skoldistrikten af sådan anledning åtnjutna
tjänstledigheten; allt beräknadt för hvart och
ett af åren 1887-1892.
Resultatet af undersökningen har för
Kronobergs län utfallit som följer.
Antalet ordinarie lärare och lärarinnor
är 139. Af dessa hafva under nämda tid
14 åtnjutit sådan tjänstledighet, hvarom
här är fråga, med en sammanlagd tid af
inalles 118 månader. Hvar och en af
dessa sjuka lärare har således i medeltal
varit sjuk omkring 8 Va månader under sex
års tid eller närmare l Vs månad om året.
Sjukprocenten för hela antalet lärare blir
i medeltal för år endast 1,67 och den tid
under hvilken sådan tjänstledighet,
hvarom här är fråga, åtnjutits, uppgår för
hvar och en af lärarne i medeltal endast
till något mer än 4 dagar om året.
Men att man med en sådan
undersökning som den ifrågavarande icke kan få
någon fullständig kännedom om sjukligheten
inom lärarekåren, faller genast i Ögonen.
Någon uppgift på de sjukdomar, hvilka
vållat, att lärarne ej kunnat tjänstgöra utan
måst taga sådan tjänstledighet hvarom här
är fråga, finns ej heller att tillgå. Men
antagligt är, att de utgjorts dels och kanhända
hufvudsakligast af akuta sjukdomar, som
gjort den sjuke alldeles otjänstbar för l
å 2 månader och dels af sådana kroniska,
som för längre tid eller för alltid tvingat
den sjuke till overksamhet. Men man kan
vara sjuk af både för hälsan och lifvet
ganska vådliga kroniska sjukdomar, till
och med lungsot, utan att därför vara
otjänstbar, och den tjänsteman, som för
hvarje dag han ej tjänstgör förlorar en
viss del af en endast för uppehället nödig
lön, han aktar sig nog för att begära
tjänstledighet utan tjänstgör säkerligen i det
längsta, ej sällan tills han stupar på sin
post. Och såsom vi förut sett, är det
just sådana smygande kroniska sjukdomar,
för hvilka folkskoliärarne äro synnerligen
utsatta och hvilka småningom men säkert
undergräfva deras hälsa och ofta föra dem
för tidigt i grafven.
Till jämförelse med nu nämda uppgifter
om tjänstledighet på grund af sjukdom vill
jag här anföra äfven en annan mig
meddelad uppgift å sjukligheten inom
Norrköpings folkskollärarekår. Den omfattar
tiden 1881-1890.
Under denna tid har antalet lärare vid
stadens folkskolor i medeltal för år varit
20,9 och antalet lärarinnor lika stort.
Medeltal sjuka för år har varit respektive 8,1
och 7,8, således omkring 40 procent sjuka,
men antalet sjukdagar i medeltal för år
endast 83,0 och 81,9, d. v. s. oaktadt det
stora antalet sjuka, uppgår dock medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>