- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
92

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (582.) 22 februari 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

SVENSK LÅEAEETIDOTNG.

från folkskolan (äfven efter fyllda 14 år)
- en tabell, som dock på grand af vår
bristfälliga folkskolestatistik ej f. n. kan
meddelas (primäruppgifter härtill lämnas
visserligen, men dessa blifva ej
bearbetade*). Det ifrågavarande förhållandet
tyckes emellertid gifva vid handen, att
undervisningen nu forceras mera, så att
barnen kunna komma tidigare ut ur
skolan och ifrån hennes inflytande.

Inbjudningen

till elfte allmänna svenska
folkskolläraremötet här längre fram i dagens nummer
torde uppmärksammas af samtliga läsare.

Hjärtlöst

må det väl anses vara att under den
strängaste vintern tvinga små fattiga
skolbarn att bevista barngudstjänst i
kyrkan. Den 12 d:s hölls dylik gudstjänst i
Karlstads domkyrka, till hvilken både
stora och små barn måste infinna sig,
oaktadt termometern visade 27 grader
kallt. De större barnen äro dessutom
ålagda att klassvis bevista högmässan,
och de små, som ännu ej kunna läsa,
hafva naturligtvis ingen förmåga att följa
med predikantens utläggning, hvilket också
märkes därpå, att de stundom luta sig
mot hvarandra och taga sig en liten
blund. Det gör ett pinsamt intryck att
se dessa många fattiga och dåligt klädda
barn huttrande och frysande ställa sig
dylika befallningar till efterrättelse.
Uteblifver något barn, får det
tillrättavisning af läraren, hvilken i sin tur kan
få sig en uppsträckning af sina
öfverordnade. Barngudstjänster,
ändamålsenligt ordnade och hållna i en för barnen
njutbar form, äro i och för sig att
rekommendera, men en sådan anordning
att de blifva för barnen till en plåga i
stället för till uppbyggelse, kan ju ej
vara annat än förkastlig.

Klockare är ej skyldig* bekosta
klämtning. Den 29 mars 1881
ledig-kungjordes uti Post- och Inrikes
tidningar de förenade klockare-, organist- och
folkskollärarebefattningarna uti Rengsjö
församling af Gäfleborgs län med
tillkännagifvande, att lönen vid klockare- och
organisttjänsten vore 10 tunnor korn och
5 tunnor råg jämte extra sportler, samt
att klockaren ålåge att ombesörja
helgmåls- och förstgångsringning, klämtning,
nummeruppsättning och orgeltrampning
samt tornurets uppdragning. På grund af
nämda kungörelse sökte och erhöll J.
Granström de förenade befattningarna,
hvilka han tillträdde den l maj 1882.

* En tidning har icke desto mindre
meddelat en dylik tabell, därvid hon tagit de
siffror, som angifva antalet barn af 7-14 års ålder,
hvilka under året ej åtnjutit undervisning^ på
grund af att de utexaminerats enligt § 47 eller
enligt § 48, under påstående att dessa siffror angifva
»antalet barn, som afgått från folkskolan
enligt §§ 47 och 48 i folkskolestadgan». De
reflexioner tidningen bygger på denna tabell -
såsom att under de senaste 10 åren »de i
enlighet med 47 § afgångnas antal mer än
fördubblats» o. s. v. - äro naturligtvis
fullkomligt gripna ur luften.

Å kyrkostämma den 8 december 1872
hade församlingen beslutat, att klämtning
morgon och afton skulle hädanefter
inställas under den mörkare och kallare
årstiden från den l oktober till den l
maj. Med anledning däraf att
församlingen den 28 febr. 1892 fattade
beslut, att på sätt som före år 1872 ägt
rum klämtning i kyrkan jämväl under den
mörkare årstiden skulle verkställas morgon
och afton, framställde Granström anhållan
om ersättning därför med 15 kr. årligen.
Denna framställning afslogs af
kyrkostämman.

Granström klagade nu hos länsstyrelsen
under yrkande, att då han väl vore
pliktig ombesörja men icke att utan ersättning
verkställa klämtning, hvartill han ej
förbundit sig, och då ingen del af
klockarelönen vore afsedd till ersättning i berörda
hänseende, kyrkostämmans beslut, att
klaganden skulle utan ersättning verkställa
den beslutade klämtningen, måtte
upphäfvas och församlingen åläggas att för
bestyret därmed lämna klaganden skälig
ersättning.

I afgifven förklaring bestred
församlingen afseende å besvären under
anförande,

oatt ersättning för klämtning i äldre tider
utgått in natura med en s. k. »kläppkappa»;

att denna ersättning sedermera förvandlats
i penningar samt jämte andra sportler
innefattats i den godtgörelse af 50 rdr som vid
kyrkostämman den 17 juli 1869 beslutats,
därvid såsom villkor uppställts, att klämtningen
skulle af klockaren bestridas;

att af det vid sistberörda stämma hållna
protokoll framginge, att ersättningen för
klämtningen ej ingingo i den fasta klockarelönen;

att klaganden mottagit klockarebefattningen
med nämda villkor i enlighet med den vid
tjänstens ledigförklarande utfärdade kungörelse;

att kyrkostämmans beslut den 31 maj 1886,
då det bestämts, att klockaren skulle i
stället för de extra inkomsterna årligen uppbära
ett kontant belopp af 50 kr. »hädanefter såsom
hittills», genom sistnämda uttryck afsåge och
hänförde sig till kyrkostämmobeslutet den 17
juli 1869; samt

att klaganden själf vid stämman den 31
maj 1886 ingått på församlingens då gjorda
erbjudande.

Med afseende på hvad från
församlingens sida blifvit upplyst, fann
länsstyrelsen den af klaganden förda talan icke
kunna bifallas, och kammarkollegium
fastställde den 26 sistl. augusti länsstyrelsens
utslag.

Granström fullföljde sin talan hos k.
m:t, som den 27 sistl. januari afkunnade
följande utslag:

K. m:t har låtit handlingarna i detta mål
sig föredragas och därvid funnit det icke vara
af församlingen ådagalagdt, att på sätt
församlingen påstått, godtgörelse för klämtning
innefattats i den ersättning för extra
inkomster, som enligt kyrkostämmobesluten den 17
juli 1869 och den 31 maj 1886 bestämts skola
till klockaren utgöras med 50 kr. årligen;

och då, äfven om församlingens beslut vid
förstnämda kyrkostämma må antagas hafva
afsett, att klockaren skulle mot åtnjutande af
den honom anslagna lön vara pliktig att utan
särskild godtgörelse bestrida klämtningen i
församlingens kyrka, den kungörelse, hvilken
vid tjänstens ledigförklarande utfärdats, dock
icke varit så affattad, att klaganden däraf
kunnat hämta anledning till det antagandet, att
klockaren i församlingen skulle i afseende å
klämtningen äga vidsträcktare skyldighet än

den förpliktelse att sörja för klämtningen, som
enligt kyrkolagens 24 kap. 32 § tillhör klockare,
och hvilken förpliktelse allenast innefattar att
tillse, att klämtning i behörig ordning och på
bestämda tider verkställes, men icke att
bekosta densamma;

alltså och med ändring af länsstyrelsens och
kammarkollegii utslag, i hvad dessa innefatta
att klaganden skulle vara skyldig att utan
särskild ersättning ombesörja den i
församlingens öfverklagade beslut afsedda klämtning,
har k. m:t funnit skäligt förklara klaganden
berättigad till dylik ersättning med belopp,
hvarom församlingen må med honom
öfver-enskomma eller som, i brist af åsämjande,
kan varda i laga ordning bestämdt.

Genom detta utslag har ytterligare
betonats, att kungörelsen vid tjänstens
ledigförklarande är det, som man i främsta
rummet har att hålla sig till, då det
gäller tvist rörande tjänsteinnehafvarens
skyldigheter och rättigheter.

Beslut om klockaretjänsts
delning skall underställas k. m:ts prof- (
ning. Hishults församling i Göteborgs
stift och Fagerhults därtill hörande
annexförsamling i Lunds stift hafva sedan lång
tid haft gemensam klockare. Å särskilda
under år 1886 hållna kyrkostämmor
beslöto församlingarna att efter dåvarande
klockarens afgång berörda gemenskap
skulle upphöra och den särskilda
klockarebefattningen i hvardera församlingen
förenas med folkskolläraretjänsten
därstädes. Efter det den gemensamma
klockaretjänsten numera genom innehafvarens
död blifvit ledig, hafva församlingarna
hvar för sig anhållit, att k. m:t täcktes,
på grund af de stora fördelar föreningen
af klockaretjänsten och
folkskolläraretjänsten i hvardera församlingen skulle
medföra, ej mindre lämna tillstånd till
förenande af dessa tjänster inom de båda
församlingarna än äfven tillåta, att
klockaretjänsten i hvardera församlingen finge
genom lämplig vikarie uppehållas i
af-bidan på, att föreningen kunde äga rum.
Af infordrade upplysningar inhämtades, att
det inom Hishults församling befintliga
klockarebostället, som hittills varit
anslaget åt innehafvaren af den gemensamma
klockarebefattningen, vore af Hishults
församling tillämnadt åt dess särskilde
klockare till brukande och nyttjande.

Då besluten om särskild klockares
anställande i hvardera församlingen och det
nuvarande klockareboställets anvisande på
lön åt klockaren i Hishults församling äro
af beskaffenhet att böra, innan
verkställighet af dem äger rum, underställas k. m:ts
pröfning, men sådan underställning icke
ägt rum, har k. m:t funnit de gjorda
ansökningarna för närvarande icke föranleda
vidare yttrande, än att klockaregöromålen
i församlingarna må på förordnande
bestridas, intill dess frågan om den
nuvarande klockaretjänstens delning och
boställets användande blifvit på förnyad
framställning afgjord.

Statsbidrag erhålles ej för
småskola, som icke motsvarar sitt
ändamål. Med anledning af vederbörande
folkskoleinspektörs anmärkning, att Edsbro
församlings flyttande småskola icke kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free