Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (583.) 1 mars 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FOR, bARARE, UPPfOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.
N:r 9.
STOCKHOLM, l MARS 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år S,, 50 kr., 8/4 år 3 kr., Va år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl Handsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhus£atan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm, tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag. -
An nonspriss
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigsel-annons 1 kr , dödsannons 2, 50 kr.
Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
12:e årgången.
Ännu är det ej för sent
att f or 1893 prenumerera på
Sveriges största och mest spridda
skoltidning.
Alla nummer från årets början kunna
nämligen ännu erhållas.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so
kr. för helt dr, 2 kr. för halft år och 1,25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har
medarbetare i al la delar af riket.-Läses af omkring
10flOO lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fi. - Är allmän naste^ annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af märkliga skolmän i regeln en
gång i månaden.
Gratis
erhålla Svensk Läraretidnings samtliga
prenumeranter för 1893 ett häfte
Sånger vid folkskolläraremöten.
Fortsättningen
på med. d:r A. E. Goldkuhls artikelserie
Om det sanitära tillståndet
inom Sveriges folkskollärarekår
jämte några för kåren nödiga hälsoregler
inflyter i början af 1893 års årgång.
Vare sig Ni bor i
Stockholm eller i
landsorten, så
prenumerera på närmaste postanstalt I
12:e årgången.
Ett nationalverk.
Svenska akademiens stora ordboksarbete.
Året 1893 kommer att inlaga ett
framträdande rum i Sveriges kulturhistoria.
Under detta år börjar nämligen det stora
och märkliga verket » Ordbok öfver svenska
språket, utgifven af Svenska akademien,»
att utkomma. Då det förefallit oss, som
skulle man ännu icke tillräckligt allmänt
hafva blick för det ovärderliga gagn, hvilket
äfven folkskolans lärarepersonal skall kunna
skörda af detta ordboksarbete, hafva vi
hos ordbokens redaktion förskaffat oss
åtskilliga upplysningar, och gå nu att med
stöd af dern för Svensk Läraretidnings
läsare framställa följande korta antydningar
om, hvad man har att vänta af den
blifvande ordboken.
Örn ordbokens innehåll må följande
meddelas. Den skall behandla svenska
språket allt ifrån reformationstiden och intill
våra dagar. Alla ord af inhemskt
ursprung, som under nämda tidrymd brukats
i svenska riksspråket, äfvensom de mest
gångbara eller ur särskild synpunkt
anmärkningsvärda utländska låneord, som
förekomma i nutida bruk, skola medtagas.
Alla slags facktermer upptagas och
förklaras efter samma grunder som andra
ord. Hvarje särskildt ords betydelse
kommer att angifvas äfvensom dess
användning hos skilda författare under
ofvannämda tidsperiod. Vi taga ett par exempel;
som närmare belysa detta.
»Armling» är ett svenskt ord, som
förekommer på två ställen i gamla
testamentet (Salomos ordspråk 28: 3; Syr.
14: 3). Hvad betyder det ordet? Icke,
såsom man af adjektivet »arm» i modern
betydelse kunde förmena, en »fattig
stackare», utan en »girigbuk», ty »arm» har
fordom haft betydelsen »girig» *. Själfva
ordet »arm» (substantiv och adjektiv)
förekommer enligt ordbokskonceptet i icke
mindre än 68 olika användningar (häri
icke sammansättningar, i hvilka »arm»
ingår, medräknade), ordet »absolut» i 8
o. s. v.
Att få klart besked om ett ords olika
betydelse är ofta af stor vikt. Det är ju
ganska vanligt, att sammanblandning af
betydelser föranleder oreda i personers
tankegång, ja, stundom farliga misstag**
eller häftiga tvister. Genom ordboken
erhålles en auktoritet, som alla kunna
erkänna såsom sådan.
Att ordens former, böjning, kön och
ursprung i ordboken skola upptagas är
själfklart. Men äfven ordens uttal skall
angifves. Hvilket uttal, som är riktigt,
och hvilket^, som är oriktigt, visas. Huru
skall t. ex. ordet »abborre» uttalas?
Hvilka olika uttal af detta ord förekomma
i vårt land? På dessa och liknande
frågor lämnar ordboken svar.
Men ordboken angifver äfven, hvilka
konstruktioner af orden i satser, som äro
riktiga. Är det rättast att skrifva
»beskrifning af något», »beskrifning på något»
eller »beskrifning om något»?
* Den nu brukliga öfversättningen af gamla
testamentet, hvilken kanske ännu i lång tid
blir den enda allmänt gällande, erbjuder en
mängd svårförstådda och ofta missförstådda
ord. Hur måijgen, tilltror sig att bestämdt
angifva betyieisen af t. ex. »fela» (5 Mos. 33: 29),
»fabel» (Jeremia 24: 9), »flux» (Hes. 24: 5),
»friliga» (Pred. 9: 10), »flåkot» (Ordspr. 14: 18),
»förmanna» (l Mos. 49: 24), »försona» (Esaias
47: 11), »förstörta» (Psalt. 73: 18) o. s. v.?
**. Vi påminna om den gamla domareregeln:
»Känd sak är så god som vittnad», hvilken
kommer att innehålla ett hån mot all rättvisa,
om man tager »känd» i den nyare betydelsen
»bekant», i st. f. den föråldrade »bekänd»,
»erkänd». - Högst olämpligt vore också, om
nå-fon ville taga »lustig» i l Mos. 2: 9; 3: 6 i
ess nya betydelse i st. f. den äldre »ljuflig».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
