- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
107

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (583.) 1 mars 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 9

SVENSK LÄRARETIDNING.

107

anordning genomförd och pröfvad. Innan
försök anställts i större utsträckning, kunde det ej
gärna blifva tal om att göra den föreslagna
anordningen obligatorisk i alla rikets
skoldistrikt. Hemställde om bifall till utskottets
afstyrkande utlåtande.

Hr Bexell anmärkte, hurusom hvarje
regle-mentsändring måste underställas domkapitlen,
»och de äro ej alltid så lätta att handskas
med».

Hr Hammarlund genmälte härtill, att det
vore för mycket begärdt, att riksdagen skulle
ändra ett lagstadgande därför, att man kunde
misstänka, att något domkapitel möjligen skulle
lägga hinder i vägen för en anordning, som
med nuvarande föreskrifter vore tillåten. Till
dess motionären kunde påvisa, att det
verkligen inträffat, att något domkapitel vägrat
fastställelse å dyJik anordning, vore ej skäl,
att riksdagen ingrepe.

Hr Bexell menade fortfarande, att
»domkapitlen allt som oftast krånglat>. Undrade för
öfrigt ej på, att man från det hållet tog
domkapitlen i försvar!

Hr Zotterman yrkade afslag, då motionen
ville införa tvång, där nu funnes frihet.

Utan votering bifölls därpå utskottets
hemställan.

Undervisning åt beväringsmän.

Såsom i förra numret meddelades har
andra kammarens första tillfälliga utskott
afstyrkt hr G. V. Svenssons motion om
särskild undervisning åt beväringsmän.

Häremot hafva hrr E. Hammarlund,
Fr. Berg och E. Norman reserverat, sig.
De hafva nämligen ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande
lydelse:

Då af inhämtade upplysningar framgår, att
de ifrågavarande beväringsmännen skulle blifva
allt för Öfveransträngda, om till de rent
militära öfningarna skulle läggas minst två
timmars daglig undervisning i rätt- och
välskrif-ning samt räkning, och att dessutom på flera
vapenöfningsplatser saknas lokaler, som för en
dylik undervisning kunna anses fullt
användbara, torde en sådan anhållan som den af
motionären föreslagna icke vara lämplig. Därmed
synes dock ej ådagalagdt, att icke k. m:t
skulle kunna vidtaga några som helst åtgärder
i motionens syfte. Vid åtskilliga
vapenöfningsplatser lära de lokala hindren icke vara
alldeles oöfvervinneliga, och hvad den dagliga
undervisningstiden beträffar torde den kunna ej
oväsentligt minskas, utan att undervisningen
därför behöfver blifva resultatlös. Helst skulle
utskottet sett, att motionärens förslag, hvad
undervisningens omfång angår, varit något
mindre begränsadt och utom de af honom
nämda ämnena omfattat äfven sådana som
läsning och de enklaste grunderna af
fältmätning. Men då utskottet saknar befogenhet att
i detta afseende gå utöfver hvad i motionen
begärts, och då - ifall en skrifvelse i ämnet
aflåtes - k. m:t helt visst skall pröfva frågan
i hela dess vidd och sålunda äfven taga i
öfvervägande, huruvida andra ämnen än de af
motionären ifrågasatta må anses lämpliga,
inskränker sig utskottet till den hemställan,

att kammaren för sin del måtte
besluta, att riksdagen i skrifvelse anhåller,
det k. m:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida icke sådan anordning kan vidtagas,
att beväringsmän, som sakna nöjaktiga
kunskaper i rätt- och välskrifning samt
räkning, må under vapenöfningstiden
erhålla undervisning i nämda ämnen.

Landtmannaskolorna.

De af hrr N. Olsson i Ättersta och P.
Pehrsson i Norrsund väckta motionerna
om statsunderstöd åt mindre bemedlade
lärjungar vid landtmannaskolorna voro af
statsutskottet afstyrkta. Första kammaren

gillade denna mening. I andra kammaren
talade motionärerna, Boéthius, Eliasson i
Oktorp, Bengtsson i Gullåkra och
Petersson i Kantorp för bifall till N. Olssons
motion om 3,000 kronors understöd. Hrr
01. Jonsson i Hof och L. Jönsson i Sandby
förordade däremot afslag, hvilket äfven blef
kammarens beslut med 108 röster mot 70.

Nionde hufvudtiteln.

Hvad k. m:t föreslagit rörande
understöd åt äldre folkskollärare samt
beträffande Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt har af statsutskottet tillstyrkts.

Däremot har utskottet afstyrkt hr
Elov-sons motion angående pension åt t. f.
rektorn L. J. Dalgrens änka.

Möten mellan skolråd

och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Västra Frölunda, Gtbg: Vid möte den 22
februari uttalade ordföranden sin tillfredsställelse
med den nya förordningen, ehuru sådana
möten redan förut plägat förekomma härstädes.
Beslut fattades om inköp af nödig materiel för
skolorna. Icke blott åskådnings- utan äfven all
Öfrig materiel, såsom läro-, skrif- och ritböcker,
skall af skolkassan inköpas för att gratis
utdelas till barnen. För åstadkommande af jämn
skolgång skulle tryckta formulär med
förstän-diganden att hålla barnen ordentligt i skolan
anskaffas för att af lärarne ifyllas och sedan
tillställas föräldrar, hvars barn utan laglig grund
uteblifva från skolan. Hjälpte ej detta, skulle
skolrådet såsom en dess första åtgärd
likaledes genom ifyllning af tryckta formulär
skriftligen uppfordra de försumliga att göra sin
plikt. Vidare beslöts om hållande af
föräldramöten samt om inköp af 300 ex. af skriften
»Magisterns besök hos Anders Persson eller om
nödvändigheten af att hem och skola samarbeta»
för att utdelas i hemmen. Man betonade
vikten af att vid lämpliga tillfällen väcka barnen
till medkänsla för djuren och att upplysa om
dryckenskapen förbannelser samt slutligen
såsom en mera lokal angelägenhet att verka
för skogsplantering.

Fi/m, Upps.: Angående undervisningen om
de rusgifvande ämnena ansåg ordföranden, att
den borde förekomma i sammanhang med
kristendomsundervisningen, hvaremot en lärare
ansåg, att den borde tagas i samband med
undervisningen i naturkunnighet. Enligt
skoldistriktets numera föråldrade reglemente är
skolan treårig med tvåårig småskola som underlag,
en skolform, som normalplanen ej känner till.
Den närvarande skolinspektören jämte en
prästman uttalade sig för fyraårig folkskola,
anförande som skäl, att undervisningen med en
sådan anordning skulle medföra bättre resultat.

Tolf ta, Upps.: Under öfverläggningen om
behandlingen af sådana barn, som ofta försum- j
ma sina hemläxor, betonades, att i afseende
på de mindre begåfvade borde, man endast
hålla sig till hufvudsakerna. Önskan
uttalades om gemensamma läroböcker för
skoldistriktet samt om hållandet af ett å två
föräldramöten årligen.

Västerlanda, Gtbg: Det beslöts, att
skolreglementet skulle två gånger om året o uppläsas i
kyrkan och delar däraf i skolan. Åtskillig ny
materiel skulle anskaffas. Fattiga skolbarn
skola på församlingens bekostnad erhålla
skolböcker. Därjämte beslöts, att strängare
åtgärder än hittills skola vidtagas mot föräldrar,
som ej hålla sina barn ordentligt i skolan.

Sunne, Vrml.: Åtskilliga nya läse- och
läroböcker skulle anskaffas för distriktets skolor.
En kommitté af tre personer tillsattes för att
vidtaga åtgärder till firande af Uppsala mötes
300- års-minne.

By, Kpbg: Under diskussion om
undervisningen i biblisk historia framhöll skolrådets

ordförande det förkastliga däruti, att barnen
skulle »kunna berätta sin läxa»,, hvilket ledde
till utanläsning. Endast viktigare citat borde
läsas utantill. Denna åsikt biträddes af de
flesta bland lärarne, och beslutet blef, att
dylikt berättande icke vidare skulle fordras af
barnen, åtminstone ej af de mindre begåfvade.
Venjan, Kpbg: Beslöts att utarbeta en ny
läroplan för distriktets samtliga skolor och
uppdrogs åt en kommitté af fyra lärare och
lärarinnor att upprätta och inkomma med förslag.
Vidare uttalade skolrådet som sin mening, att
skolkassan skulle bekosta skurning af
skolsalarna, och borde detta verkställas ungefär hvar
fjärde vecka. Oaktadt den starka kölden voro
både lärarepersonalen och skolråd nästan
mangrant samlade.

Dödsfall.

L. M. Kjellin f. Till följd af
anfall afled den 10 februari folkskolläraren
i Kulla församling af Uppsala län Lars
Magnus Kjellin. Han var född den 27
juli 1839 och antogs till ordinarie lärare
i Kulla 1876, hvilken plats han sedan dess
innehaft. Plikttrogen lärare efterlämnar
han ett aktadt minne.

Fria ord.

Till bestyreisen för Sveriges allmänna
folkskolläraremöte i Göteborg 1893.

Om icke frågan är för sent väckt, anhåller
undertecknad, att bestyreisen ville taga i
öfvervägande, huruvida icke det allmänna
folkskolläraremötet i Göteborg i år kunde hållas
den 18, 19 och 20 juli i stället för 9, 10 och
11 augusti.

Såsom skäl för min fråga beder jag få
påpeka,

att troligen icke en folkskola i hela riket är
i verksamhet i juli månad,

att flera hundra börja sin
höstterminsläsning den l augusti, samt

att alla kursdeltagarna uti slöjdkurserna 62
och 63 vid Nääs slöjdlärareseminarium, minst
200 folkskolerepresentanter, de allra flesta
lärare och lärarinnor, då blefve satta i tillfälle
att bevista mötet.

Kursen 62 slutar nämligen den 12 juli och
kursen 63 börjar den l augusti.

Folkskollärare och deltagare uti Nääs
slöjdskolekurs n:r 62.

Redaktionen vill härtill endast anmärka,
att det framställda förslaget ej gärna låter
sig realiseras, enär det dels framkommit
för sent, dels strider mot förra mötets
beslut. Förra mötet bestämde nämligen, att
det elfte allmänna svenska
folkskolläraremötet skulle hållas i Göteborg år 1893,
»helst i början af augusti månad». Denna tid
torde ock för det stora flertalet lärare vara
den lämpligaste. De första sex allmänna
folkskolläraremötena höllos just i juli
månad. Sedermera ändrades tiden till
senare hälften af augusti månad. De två
senaste mötena hafva - liksom ock de
nordiska skolmötena samt de allra flesta
stiftsskolmötena under de senare åren -
hållits i första hälften af augusti månad,
och någon ändring häri var icke ens på
tal vid senaste mötet.

Insändarens uppgift, »att troligen icke
en folkskola i hela riket är i verksamhet
i juli månad», är för öfrigt alldeles
oriktig. Om han slår upp Borghs matrikel,
skall han snart sagdt på hvarenda sida
finna påståendet jäfvadt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free