Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (585.) 15 mars 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖF^, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCj-l SKOLVÄNNER.
N:r 11 (A), (sas.)
STOCKHOLM, 15 MARS 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan fi (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm, tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Xiösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt ä allm,
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspriss
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,5 o kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
12:e årgången,
Ännu är det ej för sent
att för 1893 prenumerera pd
(Svensk (Eäraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning.
Alla nummer från årets början kunna
nämligen ännu erhållas.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so
kr. för helt år, 2 kr. för halft dr och 1,25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har
medarbetare i alla delar af riket.-Läses af om kring
/0,00Ö lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fi. - Ar allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af märkliga skolmän i regeln en
gång i månaden.
Gratis
erhålla Svensk Läraretidnings samtliga
prenumeranter för 1893 ett häfte
Sånger vid folkskolläraremöten.
Fortsättningen
på med. d:r A. E. Goldkuhls artikelserie
Om det sanitära tillståndet
inom Sveriges folkskollärarekår
jämte några för kåren nödiga hälsoregler
inflyter i början af 1893 års årgång.
Vare sig Ni bor i
Stockholm eller i
landsorten, så
prenumerera på närmaste postanstalt I
12;e årgången*
Ventilationsanordning i gamla
skolsalar.
En viktig skolhygienisk fråga.
»Den förnämsta af alla fordringar, som
man måste ställa på skolrummen, är, att
lärjungarna i dem få inandas en så frisk
och ren luft, som någonsin är möjligt att
åstadkomma, samt vidare, att denna luft
har en jämn, lagom temperatur.»
Då nu luften i det fria innehåller 0,4
kolsyra på 1,000 delar luft, så vore det
ju önskligt, att man äfven i skolsalen kunde
inandas en luft af denna beskaffenhet.
Alldenstund detta emellertid ej låter sig göra,
har man enats om att anse l del kolsyra
på 1,000 delar luft såsom högsta tillåtliga
förorening af luften i skolrum.
Enligt de undersökningar, som
professor Heyman år 1880 gjorde rörande
luften i Stockholms folkskolor, steg
kolsyrehalten i ett oventileradt skolrum till 5,36
under loppet af l timme och 20 minuter.
Temperaturen steg under samma tid med
6 grader. Kubikrymden för hvarje
lärjunge belöpte sig till 2,1 kbm., under det
i Schweiz lagen fordrar 6,5 kbm. för
hvarje lärjunge.
Då de flesta af våra folkskolelokaler än
i dag sakna all ventilation och väl äro
åtminstone i det närmaste lika starkt
befolkade som den ofvan nämda, så skulle en
undersökning af luften gifva samma
sorgliga resultat.
Finnes då ingen möjlighet att råda bot
på detta ogynnsamma förhållande?
Doktor Goldkuhl säger, att »hygienens
fordringar på renlighet, uppvärmning och
luftväxling i skolan borde ställas i främsta
rummet». Om denna åsikt är riktig,
hvilket vi för vår del obetingadt anse den
vara, så är det i sanning mödan vardt att
söka efter botemedel mot luftförskämningen
i våra skolor.
I sin uppsats »Något om lungsot med
särskildt afseende vid dess förekomst i
Jämtland» yttrar doktor Varodell:
Så länge sommaren räcker, då dörrar,
fönster och spjäll kunna vara öppna och familjen
under större delen af dygnet vistas ute i fria
luften, finner man hälsotillståndet vanligtvis
godt, men när vintern kommer och
boningsrummet tilltäppes, infinna sig sjukdomar och
krämpor af flera slag, synnerligast hos barn
och hos dem, som hålla sig inne, under det
att de, som en stor del af dygnet föra ett
rörligt lif utom hus, i allmänhet njuta en god
hälsa.
Kan nu den instängda luften i hemmen
hafva en sådan verkan, i huru mycket
högre grad skall då icke den instängda
skolluften hafva ett skadligt inflytande?
Inom lärarevärlden är man emellertid
långt ifrån mera allmänt på det klara med
denna fråga. Den dåliga luften ger sig
icke omedelbart tillkänna såsom sådan för
den, som är inne i ett rum, där
luftförskämningen så småningom tilltager. När
läraren efter en rast inträder i
lärorummet, är väl detta i regeln utvädradt, och
luften kännes ren. Intresset kommer att
röra sig kring den frågan, huruvida där
är varmt nog, och mera sällan skall man
höra klagomål öfver förskämd luft i en
skolsal, under det däremot fordringarna på
uppvärmningen äro ganska högt uppdrifna.
Skälet härtill är lätt nog insedt: i den
förskämda luften försiggår blodets syrsättning
ofullständigt, och benägenhet att »frysa»
inträder såsom en följd häraf.
Kan jag ständigt hålla luften ren i min
skolsal, så blir på samma gång behofvet
af hög värme i densamma betydligt
minskadt. Af egen erfarenhet kan jag intyga
detta.
Pliktig att undervisa i den skolsal, hvars
luft professor Heyman undersökt och
funnit vara af den beskaffenhet, som här
ofvan angifvits, såg jag mig om efter
utvägar att kunna åstadkomma en anord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
