- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
128

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (585.) 15 mars 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 11

småläroverken i vissa ämnen icke sträckt
sig utöfver folkskolans kurser, men i
andra nått icke obetydligt därutöfver,
hvadan nämda läroverk visserligen i det
hela varit parallella med folkskolan, men
därjämte äfven till någon del kunnat
tjänstgöra såsom Öfverbyggnader på
densamma. Läte man det därför stanna
vid den redan verkställda indragningen,
så att denna ej komme att föranleda
»inrättande af andra för folkundervisningen
bättre afpassade läroverk än de nu
indragna», så skulle följden lätt kunna
blifva, att den allmänna bildningen hos
vårt folk i någon mån sänktes.

Detta - säger motionären - kan dock icke
förutsättas hafva varit riksdagens afsikt, utan
torde man tvärtom våga antaga, att riksdagens
intresse för folkupplysningen under senare
tider ökats, och att därför indragningen af dessa
lägre läroverk endast varit en förberedande
åtgärd för genomförande af en större reform
af vårt undervisningsväsen, gående i riktning
att allt mer möjliggöra ernåendet af en bättre
och vidsträcktare skolbildning för det stora
flertal af vårt lands ungdom, som icke är i
tillfälle att besöka de allmänna läroverken -
en reform, hvars snara genomförande synes
mig så allvarligt motiveradt af
nödvändigheten att med ökadt tillfälle till upplysning för
vårt folk möta de nya och mångskiftande
idéströmningar, som börjat allt mer tränga sig
till alla lager däraf.

I saknad emellertid allt fortfarande af en
tidsenlig och fullständig plan för ordnandet af
hela vårt undervisningsväsen, synas våra
skolreformer hota att tills vidare stanna vid en
blott indragningsåtgärd, så vidt icke riksdagen,
under förväntan på regeringens åtgöranden,
anser sig, i mer utsträckt grad än hittills
varit förhållandet, böra genom sin mellankomst
söka möjliggöra upprättandet af skolor,
afsedda att åt de mindre bemedlade klassernas
barn lämna tillfälle till inhämtande af en bättre
(högre, längre utsträckt?) bildning, än den
folkskolan kan meddela.

Det är emellertid endast till ett förberedande
steg i denna riktning jag genom denna motion
velat lämna anvisning, på samma gång jag
därigenom afsett att bereda möjlighet till
vinnande af någon ersättning för de småstäder,
för hvilka de nu indragna läroverken dock
varit af icke ringa betydelse.

Riksdagen beviljar årligen en summa af
20,000 kronor till understöd åt s. k. högre
folkskolor på landet. Denna institution har
emellertid af flera skäl icke erhållit hvarken
den utveckling eller spridning, som man
berättigadt kunnat förvänta, hvarför icke heller
därför anslagna medel till fullo tagits i
anspråk. Skulle emellertid riksdagen finnas
villig medgifva, att från detta anslag understöd
äfven finge tilldelas högre folkskolor eller med
dem jämförliga, af enskilde upprättade skolor
äfven i städerna, skulle icke osannolikt dylika
läroanstalter komma att inrättas i en del mindre
stadskommuner, hvilka nu, liksom
kringliggande landsbygd, äro helt och hållet i saknad
af hvarje bildningsanstalt utöfver folkskolans
stadium, åtminstone sådan, som är tillgänglig
och afpassad för de mindre bemedlade
klassernas barn.

På samma gång den allmänna bildningen
hos vårt folk alltid härigenom skulle vinna i
innehåll och utbredning, skulle äfven den
mel-lanskol-form, hvars saknad enligt min
uppfattning utgör en af de väsentligaste bristerna i
vårt nuvarande undervisningssystem, komma
i tillfälle att vida mer än nu är förhållandet
pröfvas och utvecklas och härigenom ett
värdefullt förarbete vara undangjordt för dess
allmännare och måhända i en icke aflägsen
framtid obligatoriska införande i vårt land.

På grund häraf föreslår motionären,
att det i riksstaten upptagna anslaget af
20,000 kronor till understöd åt högre

folkskolor på landet måtte få användas
till understöd, enligt k. nv.ts bepröfvande,
åt högre folkskolor eller med dem
jämförliga enskilda läroanstalter jämväl i
städerna.

Enär enligt gällande bestämmelser inga
andra kunna inskrifvas såsom lärjungar
i högre folkskola än sådana, som visat
sig redan innehafva de kunskaper, hvilka
i den egentliga folkskolan meddelas, taga
vi för gifvet, att de af motionären
afsedda, med högre folkskolan »jämförliga»
enskilda läroanstalter, hvilka borde
erhålla statsbidrag, skulle äga karaktären
af Öfverbyggnader på folkskolan, d. v. s.
hafva en inträdesålder af fyllda 12 år.
Att detta är motionärens mening tyckes
framgå af hela hans tankegång.

I händelse nu anförda motioner
komma att erhålla någon framgång -
hvilket vi lifligt hoppas - skulle
småstäderna icke allenast få fullgod ersättning
för hvad de förlorat utan ock vida mer.
De hade förut en för fattigmans barn
afsedd och därför ej sällan försummad
folkskola samt vid sidan däraf en
peda-gogi eller ett litet läroverk, som
besöktes af de mera bemedlades barn, men i
allmänhet ej kunde föra dessa nämnvärdt
öfver den egentliga folkskolans nivå, ofta
icke ens dit. De skulle nu i stället få
endast en offentlig skola för
barndomsåldern, »folkskolan», hvilken blefve
gemensam för hela det lilla samhället och
därför helt naturligt mera omhuldad.
Men ofvanpå denna skulle resa sig en
skola äfven för Öfvergångsåldern, »högre
folkskolan», där de barn, som ägde
tillfälle till vidare studier, kunde erhålla
fortsatt praktisk bildning. I stället för
två mindre goda skolor, af hvilka ingen
nådde högre än till 12 års ålder, skulle
de få två bättre utrustade, af hvilka den
första räckte till 12 år och den andra
till 14 eller 15.

Det torde ej kunna nekas, att de skulle
vinna på bytet.

Första steget

till vinnande af en förbättring i de
nuvarande pensionsvillkoren i
folkskollärarnes änke och pupillkassa är nu taget.
Andra kammaren har nämligen godkänt
den i ämnet väckta motionen. Då af
ecklesiastikministerns anförande framgick,
att regeringen icke har något emot den
begärda utredningen, torde man kunna
våga antaga, att äfven första kammaren
skall lämna sitt samtycke.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till skolväsendet
m. m., torde komma att afgöras i
statsutskottet före påskferiernas början men
i kamrarna först efter den 5 april.
Ut-skottsafdelningen skall endera dagen
justera sitt förslag till utlåtande. Möjligt är,
att läroverksfrågan och därmed
sammanhängande motioner utbrytas ur själfva
hufvudtiteln, i hvilket fall dessa ärenden
komma att afgöras först längre fram
under riksdagens lopp.

Svensk Läraretidning
utgifves i dag i två nummer, A och B, det
sistnämda innehållande annons om Heikes
kalligrafia-penna och Heikes skrifsystem.

Inspektion af
teekningsundervis-ningen. K. m:t har uppdragit åt rektorn
vid Tekniska skolan härstädes Viktor Adler
att under innevarande år, på samma sätt
som förut, inspektera lägre tekniska
yrkesskolor, som åtnjuta statsunderstöd,
äfvensom besöka allmänna läroverk,
folkskollärareseminarier och tekniska
elementarskolor i ändamål att vid dessa läroanstalter
taga kännedom om undervisningen i
teckning samt meddela råd och anvisningar
vid anskaffande af lämplig materiel och
undervisningens ändamålsenliga anordning
i berörda läroämne.

Dispensärenden. Folkskolläraren Karl
Åkesson, född 1861, utexaminerad från
Lunds folkskollärareseminarium 1882 och
sedan 1883 ordinarie lärare vid Göteborgs
folkskolor, har af k. m:t förklarats behörig
att söka och innehafva lärarebefattning vid
högre folkskola, utan hinder däraf att han
icke idkat studier vid universitet.

- K. m:t har den 24 sistl. februari
afslagit en af folkskolläraren H. F.
Lindblad gjord anhållan om tillstånd att, utan
hinder däraf att han icke aflagt
föreskrif-ven organist- och kyrkosångareexamen,
anmäla sig såsom sökande till förenade
folkskollärare-, klockare- och
organistbefattningarna i Sibbarps församling med villkor att
inom två år hafva aflagt nämda examina.

Vägrad delaktighet i
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt.

Styrelsen för det af Östergötlands läns
landsting upprättade småskoleseminarium
i Linköping har hos k. m:t anhållit, att
Fanny Blomberg, som efter föregående
tjänstgöring såsom småskollärarinna under
senaste två åren varit och fortfarande vore
anställd såsom lärarinna vid
småskoleseminariets i Linköping öfningsskola och
ledarinna af serninarieeleverDas praktiska
öfningar i de flesta läroämnena, måtte under
sin anställning vid seminariet med
afseende på delaktighet i Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt få samma
rättighet sig tillerkänd, som hou skulle
ägt, om hon fortfarande kvarstannat vid
lärarinnetjänst i en församlingsskola.
Sedan direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning förklarat sig icke kunna
förorda, att för en lärarinna utanför någon
af de grupper, som anstalten afsåge att
understödja, delaktighet i anstalten
undantagsvis medgåfves, har k. m:t funnit
ansökningen icke kunna bifallas.

Afslagna ansökningar om
understöd från Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Förre
små-skolläraren Göran Henrik Jansson,
hvilken tjänstgjort såsom småskollärare i Torps,
Färglanda, Järbo och Råggärds
församlingar under åren 1873-86 samt dessutom
under fem år såsom privatlärare för mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free