Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (585.) 15 mars 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 11
- Om lärarekårens fortsatta utbildning gjorde
Nyköpingskretsen vid sitt senaste möte
följande uttalande: »Nyköpings kretsförening
uttalar liflig tillfredsställelse öfver de påtänkta
universitetskurserna i Uppsala för folkskolans
lärarekår samt den förhoppning, att
vederbörande myndigheter måtte för sakens framgång
med billiga omkostnader, fria järnvägsresor
och skolråden genom anslag möjliggöra större
anslutning inom nämda kår till dessa kurser.»
- Örebro skolförening hade den 4 d:s sitt
första möte för året. Mötet påpekade
önskvärdheten af en särskild gymnastiklokal för
stadens folkskola. Tills vidare borde
afkläd-ningsrummen i stället för salarna användas
för gymnastik. Förslag till stadgar för
bespisningsfonden hade inlämnats. I detta förslag
hade inryckts den bestämmelsen, att endast
välartade och flitiga barn borde få deltaga i
spisningen. Enligt flertalets önskan ströks
denna paragraf.
- Till ombud i folkriksdagen blefvo, såsom
förut är nämdt, flera skollärare valda.
Åtskilliga af dem hafva dock afsagt sig uppdraget
på den grund, att de blifvit vägrade
tjänstledighet. De skollärare, som deltaga i den
nu öppnade folkriksdagen, äro Karl Sundblad
i Sorunda (för Stockholms län), J. M. Omberg
i Sörbygden (för Jämtlands län), A. T.
Ström-mert i Törnsfall (för Kalmar län) och Fridtjuv
Berg (för Stockholms stad) samt förre
skolläraren J. Hellberg i Mellösa (för
Södermanlands län).
- Skolrådet i Helsingborg erhöll vid extra
kyrkostämma den 9 sistl. januari ett
förtroendevotum. Stämman beslöt nämligen att
godkänna de af skolrådet under de senaste åren
vidtagna åtgärderna. Häröfver har besvär
anförts af v. häradshöfding G. Hoff, som ansett,
att stämman ej varit befogad att godkänna
skolrådets åtgärder och förvaltning, innan
revisorerna afgifvit sin berättelse. Med
anledning af besvären voro de icke klagande
församlingsmedlemmarna i torsdags kallade att
afgifva föryarmg. Efter en längre diskussion
beslöt stämman med 2,353 röster mot 832 att
- förklara besvären väl befogade. I
Helsingborg tyckes det egendomliga förhållandet vara
rådande, att de två olika partierna hafva
makten vid hvar sin kyrkostämma.
- Pedagogiska sällskapet härstädes hade
sistlidne lördag sitt andra sammanträde för
innevarande år. Därvid förekommo tvänne synnerligen
.intressanta föredrag, båda åtföljda af
öfverläggningar. Först höll professor R. Tigerstedt
föredrag öfver hälsoläran som undervisningsämne
i skolorna. För detta föredrag och den
efterföljande öfverläggningen redogöres på annat
ställe i dagens tidning. Det andra föredraget
hölls af skriflärarinnan fröken Emy Meyer och
behandlade en »hygienisk skrifmetod». Däruti
lämnades en utförlig redogörelse för den
skrifmetod med användande af upprättstående stil,
hvilken under de .senare åren vunnit allt större
anslutning inom Österrike, Tyskland, England
m. fl. länder. Föredraget illustrerades af en
mängd litteratur i ämnet, skrifprof, förskrifter
samt fotografier, utvisande kroppsställningen.
Ett referat af detsamma meddelas i följande
nummer. Sammanträdet afslutades med
gemensam supé.
- De lägre tekniska yrkesskolorna hafva för
innevarande år tilldelats följande
statsunderstöd: tekniska skolan i Uppsala, tekniska
yrkesskolan i Jönköping samt tekniska
afton-och söndagsskolan i Malmö hvardera 3,500 kr.,
tekniska afton- och söndagsskolan i Hernösand
och dito i Sundsvall hvardera 1,800 kr.,
tekniska yrkesskolan i Lund och dito i
Helsingborg, tekniska aftonskolan i Landskrona och
dito i Gäfle hvardera 1,500 kr., tekniska
afton-och söndagsskolan i Karlstad 1,300 kr.,
slöjd-och tekniska skolan i Karlskrona samt
tekniska skolan i Västerås hvardera 1,200 kr.,
tekniska yrkesskolan i Kristianstad 1,100 kr.,
slöjd- och tekniska skolan i Vänersborg^ samt
tekniska söndags- och aftonskolan i Örebro
hvardera 1,000 kr., tekniska aftonskolan i
Hudiksvall och tekniska afton- och söndagsskolan
i Söderhamn hvardera 900 kr., tekniska sko-
lan i Visby 850 kr., tekniska yrkesskolan i
Nyköping 700 kr., tekniska yrkesskolan i
Uddevalla 600 kr., slöjdskolan i Södertälje,
Eber-steinska söndags- och aftonskolan i
Norrköping, tekniska yrkesskolan i Borås,
Kopparbergs tekniska aftonskola, tekniska skolan i
Umeå samt tekniska afton- och söndagsskolan
i Luleå hvardera 500 kr., tekniska
yrkesskolan i Lidköping 400 kr., tekniska söndags- och
aftonskolan i Köping 350 kr. samt
arbetareföreningens tekniska yrkesskola i Kalmar 300 kr.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Antal medlemmar och kretsar.
Sveriges allmänna folkskollärareförening
räknade vid 1891 års slut 3,814
medlemmar, fördelade i 164 kretsar. Under 1892
har medlemsantalet ökats till 4,018 och
kretsarnas antal till 167.
Af i förra katalogen upptagna 164
kretsar hafva under det gångna året fem
blifvit upplösta, nämligen Erlinghundra, Oxie,
Viska, Grythytte-Halle fors och Östra
Västmanlands (de flesta af dessa hafva under
de senare åren fört ett mycket tynande lif).
I stället hafva 8 nya kretsar tillkommit,
nämligen:
Misterhults skollärareförening, Kalm.,
ordförande skolläraren J. A. Lindh, Lindhem,
Misterhult. (15 medl.)
Norra Ölands skolförening, Kalm.,
ordförande skolläraren E. A. Bergström, Borgholm.
(44 medl.)
Varbergs krets förening, Hall., ordförande
skolläraren J. A. Svensson, Grimeton, Varberg.
(16 medl.)
Lödösekretsen, Älfsb., ordförande skolläraren
S. J. G. Rhodin, Ramstorp, Älfängen. (22 medl.)
Vase-Fågelviks skolförening, Vrml.,
ordförande skolläraren A. G. Lingren, Väse. (17
medl.)
Västra Helsinglands kretsförening, Gflb.,
ordförande skolläraren A. J. Hydén, Ljusdal. (24
medl.)
Sundsvalls skollärareförening, Vnrl.,
ordförande skolläraren A. Björklund, Sundsvall.
(38 medl.)
Härjedalens lärareförening, Jmtl., ordförande
skolläraren E. A. Granberg, Sveg. (15 medl.)
På flera platser äro kretsar för
närvarande under bildning.
Under de 13 år, föreningen varit i
verksamhet, har antalet kretsar och
medlemmar ställt sig på följande sätt:
0 Kretsar: Medlemmar :
Ar 1880............................ 77 1,556
» 1881........................... 90 2,019
» 1882........................... 125 2,843
» 1883........................... 136 3458
» 1884........................... 138 3,205
» 1885........................... 143 3,262
» 1886........................... 141 3,066
» 1887........................... 134 3,006
> 1888........................... 139 3,277
» 1889........................... 153 3,550
» 1890........................... 156 3,684
» 1891........................._. 164 3,814
» 1892........................... 167 4,018
Månne det är för mycket att hoppas,
att föreningen skall under det nu ingångna
året kunna växa till 4,500? Om något
hvar gör sin plikt vore kanske
medlemssiffran 5,000 icke alldeles omöjlig.
Stadgar och behöfliga upplysningar lämnas
kostnadsfritt, då begäran därom göres
hos: Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, adr. Stockholm.
Skolmöten.
Rönnebergs och Södra Luggude
kretsförening hade i början af året* ett
möte i Frillestads folkskola.
Folkskolläraren P. A. Palmkvist i
Kvis-tofta, som under sommaren genomgått en
kurs vid Nääs slöjdlärareseminarium, höll
föredrag om det slöjdundervisningssystem,
som vid Nääs användes, och skildrade i
samband därmed vistelsen och umgängeslifvet
vid nämda seminarium samt det
uppfostrande och förädlande inflytande, detsamma
utöfvar på kursdeltagarna.
Därefter öfvergick man till diskussion af
de på mötets program uppställda
öfver-läggningsämnena.
I fråga om uppfostran i småskolan
anslöt sig mötet till de af inledaren uttalade
åsikterna,
att barnen i regeln icke böra börja
skolgången före fyllda 7 år;
att barnen åtminstone till en början ej borde
sysselsättas i skolan med andligt arbete mera
än högst fyra timmar dagligen;
att hvarje lektion ej borde räcka längre än
en half timme;
att lärarinnan bör på e U vänligt, muntert
och lifligt sätt underhålla sig med barnen och
därigenom åstadkomma en glad stämning i
skolan;
att lärarinnan bör söka ställa sig på
barnens ståndpunkt och anknyta sin undervisning
till hos dem redan befintliga föreställningar
och begrepp;
att någon annan utanläsning än af textorden
i Luthers lilla katekes samt ett och annat
bibelspråk ej bör i den tvåklassiga småskolan
förekomma.
Beträffande lärares till- och afsättning
ansåg man det vara till skolans fromma,
att folkskolläraren, då han tillträdde en
tjänstebefattning, kunde påräkna att få
behålla den för hela sin tjänstetid, och
tycktes ingen vara böjd för en ändring enligt
förhållandena i t. ex. vissa stater i
Amerika, där läraren tillsättes för ett år åt
gången. En talare ansåg det rättsvidrigt,
att skolrådet i fråga om lärarens
afsättning kunde på en gång vara åklagare,
vittne och domare, och trodde det ej vara
gagneligt för skolan, att lärarens
själfständighet vore bunden genom tanken på, att
hans ekonomiska existens kunde vara
beroende af 3 å 4 personers godtycke.
Talaren förordade en sådan ändring, att
folkskollärare liksom klockare ej borde kunna
afsättas af annan myndighet än den, som
tillsatt honom - församlingen. Häremot
anfördes, att läraren under nuvarande
rösträttsförhållanden ej skulle vinna en mera
tryggad ställning genom en dylik ändring,
enär församlingar funnos, där en å två
personer hade så stort röstetal, att de
ensamma gent emot hela den Öfriga
församlingen kunde afgöra en dylik
angelägenhet å kyrkostämma. Först då en annan
kommunal röstskala blifvit antagen, vore
det skäl att taga i Öfvervägande, huruvida
den föreslagna förändringen vore gagnelig
eller ej.
Det ansågs som en betänklig brist i
lagstiftningen, att ej bestämda grunder
blifvit fastställda för småskolepersonalens
* Införandet fördröj dt på grund af bristande
utrymme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
