- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
140

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (586.) 22 mars 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

Däremot anser sig utskottet på det
bestämdaste böra uttala den meningen, att
ifrågavarande undervisning bör så ordnas,
att den hvarken medför någon tillökning
af seminariernas lärarekrafter, ej heller
någon den minsta förlängning af tiden för
den nuvarande seminariekursen., Hvad den
förra punkten angår, måste ju hvarje
seminarielärare redan nu äga den
kompetens, som fordras för meddelande af de
första grunderna, och någon ökning af
tjänstgöringstiden har ej varit ifrågasatt.
Hvad det senare villkoret beträffar, hafva
så godt som alla, hvilka intressera sig för
den ifrågavarande reformen, varit
fullständigt ense därom, att seminariekursens
förlängande måste undvikas, enär
olägenheterna af en sådan åtgärd helt visst skulle
vida öfverväga de fördelar, som man af
tyska språkets införande vid seminarierna
kan vänta sig.

Utskottet får på grund häraf hemställa,
att kammaren för sin del måtte
besluta, att riksdagen i skrifvelse anhåller,
det k. m:t täcktes på försök låta införa
tyska språket såsom läroämne vid ett
par af rikets folkskollärareseminarier,
dock utan att den nuvarande
seminariekursen härigenom förlänges.

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:f 12

Om hushållslära och skolkök.

Stockholms folkskollärareförening
sammanträdde förliden lördags afton i
Praktiska hushållsskolans lokal härstädes.
Aftonens diskussionsämne, som gällde
hushållslära och skolkök, inleddes af
lärarinnan fru Sofi Nilsson. Hermes
anförande var i sammandrag af följande
innehåll.

Skolans mål är att fostra sanna kristna
och goda medborgare, dugliga att uppfylla
de plikter, som lifvet har att bjuda på.
Medlen härför äro till en början de vanliga
skolämnena, genom hvilka barnen utvecklas
till tänkande och sedliga varelser. Dock
händer mången gång, att barnen nödgas
inhämta sådant, som ej kan blifva annat
än minnessaker. I stället för att vara torr
och andefattig bör undervisningen i hvarje
ämne göras fyllig och väckande, så att den
hos barnet framkallar en värld af tankar
och föreställningar. Då blir undervisningen
af helt annan art, än om man blott har
examen till mål.

Men undervisningen bör ock åsyfta
bibringandet af färdigheter, som kunna
användas i det praktiska lifvet. Nu läser
man med gossarne vissa delar af
naturläran ganska vidlyftigt, emedan man tänker
sig, att de däraf kunna hafva direkt nytta.
Hur är det i detta fall med våra flickor?
På ett eller annat sätt komma väl de flesta
af dem att i framtiden tillhöra ett hem,
vare sig eget eller andras. Något om
hemmets skötsel och vård samt omkostnaderna
därför borde väl då särskildt bibringas
flickan.

Invänder någon, att detta icke har något
att göra med skolans läroämnen, så må
därpå svaras, att både naturläran och
hälsovårdsläran stå med hemmets skötande i
ganska nära sammanhang. Vid undervis-

ningen i dessa ämnen kan man påverka
barnen i praktisk riktning. Kunde så en
timme i veckan af den till naturkunnighet
anslagna tiden användas för en särskild
kurs i hushållslära, skulle det åsyftade
målet i ännu högre grad kunna vinnas.
Bereddes flickorna därjämte tillfälle att
samtidigt få praktisk öfning i ett skolkök, vore
det så mycket bättre.

Kändt är, att denna sak har motståndare.
Man menar, att skolan genom att upptaga
en sådan mängd ämnen icke lämnar något
öfrigt af plikt och ansvar åt hemmet. En
närmare bekantskap med förhållandena
visar emellertid, att många hem äro
oförmögna till att meddela de uppväxande
flickorna nödig vägledning; och säkert är,
att flickor, som lämnat skolan, ofta ej
vilja ägna sig åt hemmets praktiska
sysslor. När så en flicka gifter sig, är hon
okunnig och har ingen lust att sköta om
hemmet.

Till och med i de hem, där husmodern
är hemma och allt skötes ordentligt, möta
svårigheter för flickans praktiska uppfostran.
På morgonen skall hon gå till skolan och
får sålunda ej deltaga i tillredningen af
frukosten. Då hon kommer tillbaka, är
hemmet städadt och middagen färdig.
Under eftermiddagen har hon sina läxor. Hon
kan således ej få något intresse för
hemsysslor; och får hennes uppväxttid förflyta
på samma sätt, må ingen undra på, att
om hon blir gift, hon blir en dålig
husmoder och att äktenskapet blir olyckligt.
De skolkök, som förekomma vid
Stockholms folkskolor, kunna anses som
försökskök eller, om rnan så vill, öfvergångskök.
De äro med undantag af ett upplåtna af
församlingarna till bespisning af fattiga barn,
och folkskolornas öfverstyrelse har tillåtit,
att flickorna i de högsta afdelningarna få
deltaga i den enkla matlagning, som där
förekommer.

I dessa kök - nu fyra till antalet -
få de flickor i högsta afdelningarna, som
det önska, deltaga, så långt utrymmet
medgifver. Antalet är 4 å 6 åt gången. För
hvarje gång få dessa flickor vara i köket
två dagar å rad. Turen återkommer
ungefär hvar femtonde eller sextonde dag. De
hittills gjorda försöken hafva utan tvifvel
haft sin stora betydelse icke allenast
därigenom, att hittills 400-500 barn erhållit
någon undervisning, utan ock därigenom,
att opinionen under tiden bearbetats till
sakens fromma.

Motståndarna till idén om skolkök
erkänna hushållsiärans vikt, men de vilja
hafva den förlagd efter skolkursens slut.
Denna åsikt dela de med d:r Kamp i
Frankfurt am Main. Han har bildat en
»Förening för hushållsskolor» och anordnat kurser
för från skolan afgångna flickor. Därvid har
man gjort den erfarenheten, att de
fattigaste flickorna ej kunna deltaga, ty de måste
så fort som möjligt göra sig kviti all
skolgång för att kunna bidraga till sitt
uppehälle. Har man, såsom i Baden,
obligatoriska fortsättningsskolor, då kan det ligga
någon mening i att hänvisa ämnet till den
fortsatta undervisningen.

Talarinnan lämnade slutligen en redo-

görelse för matlagningsundervisningens
ställning och anordning på några ställen inom
och utom landet.

I Göteborg undervisas flickorna i
grupper om 18 ä 20 hvarje dag i 6 veckor,
under hvilken tid de icke besöka skolan.
I Malmö tudelas skolklassen. Den ena
hälften undervisas i köket 6 veckors
sammanhängande tid, medan andra hälften
läser. Under nästa 6 veckor undervisas
den andra hälften, medan lärarinnan läser
med den första hälften detsamma, som den
andra hälften förut genomgått. Efter 12
veckor får lärarinnan åter hela klassen.

I Chemnifa undervisas kl. 8-12 f. m.
samtidigt 40 flickor i ett kök med 10
spisar. Hvarje flicka får 4 timmars
undervisning i veckan. För i år är anslag
bevil-jadt till två kök, hvarigenom man tänker
sig kunna lämna undervisning åt alla
flickorna i sjunde klassen. I Cassel är
undervisningen ordnad ungefär på samma
sätt samt obligatorisk för sjunde klassen.
I Baden är ämnet infördt i de
obligatoriska fortsättningsskolorna, I Karlsruhe
och Mannheim är teoretisk och praktisk
hushållslära obligatorisk i folkskolan sedan
1891. Marienburgs skolkök är förlagdt
i själfva skolhuset, hvarigenom kan
åstadkommas en växelverkan mellan
undervisningen i naturkunnighet och undervisning
en i köket. I England och Skottland,
där man sedan många år tillbaka haft
skolkök, erhålla flickorna kurser örn 40
lektioner å 2 timmar hvardera.
Myndigheterna i Kristiania låta under innevarande
år inreda tvänne skolkök, och i åtskilliga
andra norska städer har man gripit verket
an både vid folkskolor och privata skolor.

*



I den följande mycket lifliga
diskussionen deltogo utom inledarinnan fröknarna
Halda Lundin, Maria Aspman, Anna
Djurberg, Filippa Lundström, Emma
Nilsson, Anna Rylander, Ida Broman
och Matilda Schifström, fru Hilma
Berggren samt hrr Sv. Nilsson, K. Lidholm
och L. S. Zandell.

Fröken Hulda Lundin meddelade, att
i Frankrike äro matlagningskurserna samt
kurser i tvätt och strykning ställda i
samband med fortsättningsskolan och för denna
undervisning lämnas en fridag, hvarigenom
kollision med Jäsämnena undvikes.
Liknande är förhållandet i Belgien. Hr K.
Lidholm anförde, att i London är
visserligen ämnet icke obligatoriskt, såsom ock
förhållandet är med flera andra ämnen,
men staten uppmuntrar undervisningen i
huslig ekonomi genom statsbidrag och har
sålunda erkänt detta ämne såsom
berättigadt i skolan.

Af diskussionen framgick för öfrigt, att
alla erkände ämnets stora vikt och
betydelse för det uppväxande släktet. Det var
blott i fråga om själfva anordningen, som
åsikterna voro i någon mån delade. Man
betonade å ena sidan, att alla, äfven de
fattigaste, hvilka kanske bäst behöfde det,
borde gifvas tillfälle att få deltaga i
matlagningskurserna, och detta blefve ej fallet,
om ämnet förlades till en fortsatt
undervisning. Å andra sidan framhölls, att äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free