- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
149

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (587.) 29 mars 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAG) FOR, bARARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.

N:r 13 (A). (587.)

STOCKHOLM, 29 MARS 1893.

12:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,,5o kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2

kr., a/4 år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker

såväl i landsorten som i Stockholm

å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11 f, m.

AUm. tel 60 OO.

Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.

Lösnummer

ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm:
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

An nonsprlss

25 öre pr petitrad (= 14 stafvelse!),
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2, so kr.

Annons bor vara inlämnad

senast måndag kl. 6 e. m. för att

inkomma i veckans nummer.

Svenska folkhögskolans cilderspresident

1 firar svenska folkhögskolan sitt 25-års-jubileum. År 1868
inrättades nämligen Hvilans och Önnestads folkhögskolor i Skåne
samt Herrestads folkhögskola i Östergötland. Dessa voro Sveriges
tre första folkhögskolor. Under årens lopp hafva sedermera
tillkommit så rnånga dylika läroanstalter, att deras antal för
närvarande utgör 25.________________._______

Den både i Sverige och
utlandet mest kända af våra
folkhögskolor är Hvilans, liksom
dennas föreståndare d:r L.
Holmström åtnjuter obestridt anseende
såsom svenska folkhögskolans
främste man. Han är också den
ende af våra folkhögskollärare
som samtidigt med
folkhögskolans 25-års-fest kan fira sitt
25-års-jubileum såsom
folkhögskoleföreståndare. Han är svenska
folkhögskolans ålderspresident.
Det är sålunda helt naturligt, att
Svensk Läraretidning i sitt
porträttgalleri af folkupplysningens
mera bemärkte män under detta
år inrymmer bilden af Leonard
Pontus Holmström.

*



I Bara härads landtbruksklubb
väckte i september år 1867 den
sedermera såsom riksdagsman
och folkupplysningsvän bekante
Ola Andersson förslag om
inrättande af en »högre folkskola»
för allmogens söner. Motionären
kände då ej till de danska
folkhögskolorna. Det stod klart för
honom, att den svenske
jordbrukaren särskildt nu efter representationsförändringen behöfde veta
något mera, än hvad den vanliga folkskolan kunde meddela, och
att en större och på samma gång sund bildning hos bonden skulle
höja hans ställning och därigenom verka välgörande för
fosterlandets utveckling. En kommitté tillsattes af klubben för att
utarbeta ett detaljeradt förslag till skola. I denna kommitté insattes

förutom motionären bruksägaren Hans Andersson i Lomma och
riksdagsmannen Jöns Olsson i Nordanå, hvilken sistnämde snart
afgick och efterträddes af d:r 0.oPersson Bendz på Alnarp. Denne
senare hade genom d:r O. V. Ålunds i slutet af år 1867 i
Aftonbladet införda bref om de danska folkhögskolorna blifvit
bekant med den danska folkhögskolan.

I januari 1868 var kommitterades förslag färdigt. Någon
»högre folkskola» ville de ej hafva. De framlade i stället »förslag

till inrättande af en folkhögskola
i Bara härad». De ville ha en
läroanstalt, »där ynglingen kan
lära något såväl för själen
bildande som för det praktiska
lifvet gagnande; där han kan
inhämta allmän bildning, lära rätt
fatta sin bestämmelse och få håg
och aktning för arbete samt
komma till insikt om, att rnan
icke endast på ämbets- och
tjänstemannabanan kan blifva en
duglig och nyttig medlem i
samhället». Sådana läroanstalter trodde
de sig ha funnit i
folkhögskolorna. En garantiförening för att
betrygga skolans bestånd i
ekonomiskt afseende bildades och
sammanträdde den 17 april 1868
samt beslöt upprättandet af en
folkhögskola inom häradet.
Denna dag anses som skolans
stiftelsedag.

Nu gällde det att finna en
man, som vore vuxen varfvet att
stå i spetsen för den nya
skolan och förverkliga de idéer,
folkhögskoletanken innebar. Man
rådfrågade åtskilliga personer i Lund,
om hvem som kunde anses vara
:~rätte mannen till föreståndare.
En af dem, som i detta ärende tillspordes, var professor O.
Torell, nu chef för Sveriges geologiska undersökning.

Dåvarande docenten vid Lunds universitet och adjunkten
vid Lunds högre allmänna läroverk d:r L. Holmström, då nära
28-årig - han är född i Västerstads församling den 29 oktober
1840 - framhölls enstämmigt såsom den lämpligaste. Professor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free