- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
162

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (588.) 5 april 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r it

till gemenligen äro fyllda med mer eller
mindre skämd luft, i förening med ett
torftigt lefnadssätt framkalla vissa kroniska
åkommor, såsom blodfattigdom samt
lung-och nervlidanden, hvilka också visat sig
vara ganska vanliga hos folkskollärare.

Såväl med anledning af detta uttalande
som på grund af, att det skulle vara af
stort intresse att äga någon kännedom om
dödligheten och dödsorsakerna bland
folkskollärarne, upptogs i frågeformuläret
jämväl till besvarande frågorna: huru gammal
blef den senast vid platsen aflidne läraren
eller lärarinnan, och af hvilken sjukdom
dog han (hon)?

369 lärare hafva äfven afgifvit
nöjaktiga och för ändamålet användbara svar
å dessa frågor, hvarjämte 256 uppgifvit,
att företrädaren ännu lefver. De
återstående hafva dels uppgifvit, att ingen
företrädare funnits på platsen eller att han
flyttat, och dels lämnat frågorna
obesvarade.

Med ledning af de lämnade svaren
har tab, 7 blifvit uppgjord. Deri omfattar
369 dödsfall bland lärarne, med uppgift
på såväl åldern vid dödsfallet som
dödsorsaken; men den tidrymd, inom hvilken
dödsfallen inträffat, kan ej uppgifvas. Då
emellertid flere af de lärare, som lämnat
uppgifterna, nu äro öfver 50 år, hafva de
flesta af dessa dödsfall sannolikt inträffat
under de senaste 30 åren. Endast 4 af
dödsfallen tillhöra lärarinnor. De få
öfriga lärarinnor, som lämnat sådana
uppgifter, hafva haft lärare till företrädare.

Till mitt förfogande har därjämte
lämnats en tabell, utvisande antalet dödsfall,
fördelade på olika åldrar, af såväl i tjänst
varande som pensionerade folkskollärare
och lärarinnor under åren 1876-89.
Denna tabell omfattar ett antal af 797
dödsfall, och för jämförelse har jag
uppgjort en summarisk sammanställning af
dödsfallen efter båda tabellerna, fördelade
efter samma åldersgrupper, och har den
utfallit så, som tab. 8 utvisar.

Detta är allt det material rörande
dödsfallen bland folkskollärarne, som stått till mitt
förfogande. Därmed torde dock knappast
kunna vinnas mera än en bekräftelse på
det redan förut kända förhållandet, att vi
ännu icke äga någon tillräcklig statistik
öfver dödligheten bland folkskollärarne att

Tab. 8.

Tabell, utvisande antalet dödsfall, fördelade efter
samma åldersgrupper, af såväl de under åren 1876
- 89 i tjänst varande och pensionerade
folkskollärare och lärarinnor (1) som af 369 lärare och
lärarinnor, för hvilka åldern vid dödsfallet blifvit
uppgifven (2),


Under 35 år
35-44 år
45-59 är
160 år och däröfver
Okänd ålder
Summa

Antalet döde <j
-U
158
128
216
295

797

2
54
66
102
131
16
369

Procent för | hvarje ålders- 1 grupp af samt- j liga dödsfallen 1
1
19,8
16,o
27,1
37,0



, 2
14,6
17,9
27,6
35,5
4,0


jämföra med den allmänna
dödlighetsstatistiken.

Det enda jag vill konstatera är, att, så- j
sorn tabellerna äfven utvisa, dödsfallens j
antal, med ett ringa undantag för åldern j
35-44 år, stiger med åren och uppnår j
sitt maximum efter fyllda 60 år. För de
åldrar, tabellerna omfatta, gäller samma
förhållande såväl för hela befolkningen som j
för de olika yrkena i allmänhet. Denna
öfverensstämmelse utgör ock ett bevis för
tabellernas tillförlitlighet. Den i relativt
afseende högst obetydliga skillnaden
mellan samma åldersgrupper i de båda
sammanställda dödsfallstabellerna utgör också
ett ytterligare bevis på tillförlitligheten af
de af lärarne lämnade uppgifterna.

Redaktören af Svensk Läraretidning har j
låtit uträkna medelåldern för de förut om- j
nämda 797 dödsfallen af såväl i tjänst |
varande som pensionerade folkskollärare |
under åren 1876-89. Den blef 51,695 j
år, d. v. s. om de vid dödsfallet uppnådda
åldersåren för alla de 797 aflidne adderas
och summan divideras med 797 blir
kvoten 51,G9ft.

Häraf får man emellertid icke draga den
slutsatsen, att folkskollärarnes
medellifs-längd blott är 51,7 år, och att således,
äfven om alla skulle inträda i tjänst vid 21
års ålder, den återstående
medellifslängden vid inträdet vore blott 30,7 år. (För
jämförelsens skull må nämnas, att för
Sveriges manliga befolkning i allmänhet den
återstående medellifslängden vid 21 års
ålder under decenniet 1871-80 uppgick
till 41,6 år). I själfva verket är det redan
på förhand klart, att den beräknade
medelåldern för de 797 aflidne lärarne måste
vara högst betydligt lägre än
medellifslängden, enär dels lärarekårens numerär
under de sista 30 åren högst betydligt
ökats, dels dödsfallen bland de före 1867
afgångna - och således ej pensionerade
- lärarne icke ingå bland de 797
dödsfallen. Dessa båda omständigheter gifva
nämligen vid medeltalsberäkningen åt
dödsfallen bland de yngre åldersklasserna en
dominerande ställning, hvilken icke i
verkligheten skulle tillkomma dem, om
medellifslängden kunde bestämmas på vanligt
sätt, d. v, s. genom att följa en hel
generation af lärare ända från inträdet i tjänst
till den sistes död.

I sammanhang med det nu anförda må
framhållas, att på grund af lärarekårens
snabba tillväxt under de senaste decennierna
det är alldeles omöjligt att blott af
dödsfallen draga någon som helst slutsats i
fråga om medellifslängden. För att
bestämma denna måste man känna icke blott
dödsfallen utan äfven antalet lefvande inom
hvarje åldersgrupp, eller, mera exakt
uttryckt, antalet under tiden 1876-89
genomlefda år inom hvarje åldersgrupp.
Först på detta sätt kan man konstruera en
dödlighetstabell för folkskollärarekåren och
därur beräkna den återstående
medellifslängden för hvarje särskild åldersklass.
Huru resultatet då skulle ställa sig för de
yngre åldersklasserna, är vanskligt att nu
söka afgöra, men för de äldre åldersklas-

serna skulle medellifslängden antagligen
visa sig vara ej obetydligt större än för
Sveriges manliga befolkning i allmänhet.*

I fråga om lärarnes medellifslängd torde
observeras, att man af procenttalen för
lärarne i olika lefnads- och tjänsteålder
under ett eller flera år icke kan draga några
bestämda slutsatser i fråga om
procenttalet lärare, som uppnå en viss
lefnads-och tjänsteålder, samt att af den
omständigheten, att år 1885 19 % tillhörde
åldern 45-54 år (se tab. 3) således icke
följer, att blott 19 % af lärarne uppnå
nämda ålder, utan beror det låga
procenttalet därpå, att lärarekårens numerär på
30 år ungefär fördubblats, och att på grund
häraf de yngre åldersklasserna intaga en
dominerande ställning.

Förklaringen till det sammastädes
anmärkta förhållandet, att procenten för
tjänsteåldersgruppen 5 - 9 år är lägre än
för följande grupp, finner man lätt, om
man observerar, att andra åldersgruppen
omfattar blott 5 år, men tredje
åldersgruppen 10 år. Fördelade efter
fem-års-grupper skulle tydligen antalet lärare bilda
en kontinuerligt fallande serie.

Bland de döde lärarne voro flera, som
uppnått 70-80 år och däröfver, hvilket
förhållande bekräftar den förmodan, jag
förut uttalat, eller att de lärare, som
varit så uthålliga, att de uppnått
pensionsåldern, ej sakna förhoppning om en hög
lefnadsålder.

De lärare, som lämnat uppgifter om de
256 ännu lefvande företrädarne i tjänsten,
upplysa ock, att bland dessa finnas flera
70-80 åringar, och några göra det
tilllägget, att den gamla pensionären är
ovanligt kry och sannolikt kommer att
öfver-lefva flera af sina efterträdare. Detta
lyckliga förhållande anse de hufvudsakligast
och med rätta bero af det gamla, föga
kräfvande både studie- och
undervisnings-sättet, det dåvarande mindre antalet
lärjungar och den bristande kontrollen.
#

Såsom jag förut sagt, utvisar tabellen
7 utom åldern vid dödsfallet för 369
lärare äfven den för dem uppgifna
dödsorsaken. Till tabellens förtydligande vill
jag upplysa, att dödsorsaken för 39 eller
nära hälften af de 81 i akut sjukdom
döda varit lunginflammation och för
flertalet af de återstående 42 antingen
nervfeber, »maginflammation» eller hjärnslag med
hastig död. Akut sjukdom har varit
dödsorsaken i nära 22 procent af samtliga
dödsfallen.

För 116 af de döda eller 31 procent af
samtliga dödsfallen har dödsorsaken uppgifvits
vara lungsot. Men sannolikt hafva ännu
flera dött i denna sjukdom. Därtill slutar
jag bland annat däraf, att för flera ej
uppgifvits annan dödsorsak än »bröstlidande»,
men att dessa på grund af en så
obestämd dödsorsak blifvit upptagna under
rubriken »andra dödsorsaker». Huru som
helst är procenten döde i lungsot
betydligt högre än den i tabellen 5 uppgifna

* Detta och föregående stycke äro på
författarens begäran redigerade af
biblioteksamanuensen d:r Gr. Eneström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free