- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
165

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (588.) 5 april 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 14

SVENSK IÄRARETIDNING.

165

Åhlström klagade nu hos domkapitlet i
Strängnäs, därvid han företedde annonsen
i Posttidningen m. fi. handlingar äfvensom
intyg öfver af honom aflagda
organistexamina inför domkyrkoorganist i Strängnäs
den 13 oktober 1879 och i Visby den
12 september 1888. Kyrkorådet och
församlingen åberopade i sina till domkapitlet
ingifna förklaringar,

att numera aflidne kyrkoherden Vennerström
utan särskildt uppdrag af församlingen
kungjort läraretjänsten vid Botkyrka kyrkskola
ledig på ett sätt, som stode i uppenbar strid
med kyrkostämmobeslutet af den 10 sept. 1871,
hvadan ansvaret härför syntes drabba prosten
Vennerström eller hans rätts innehafvare, samt

att klaganden enligt kyrkostämmoprotokollet
den 9 december 1877 blifvit vald allenast till
skollärare.

Detta försök att vältra ansvaret öfver
på en afliden man eller »hans rätts
innehafvare» misslyckades emellertid
fullständigt såväl hos domkapitlet som hos k. m:t.
Genom utslag den 22 sistlidne oktober
resolverade domkapitlet,

att då, såsom handlingarna utvisade, uti den,
jämlikt Botkyrka skolråds beslut den 14 juli
1877, i Post- och Inrikes tidningar för den 26
i samma månad införda annons, hvarigenom
läraretjänsten vid Botkyrka folkskola kungjorts
ledig, jämväl offentligen tillkännagifvits, att
klockare- och organistsysslorna vid dåvarande
innehafvarens afgång komme att förenas med
folkskollärarebefattningen i fråga; då vidare
Botkyrka församling bland de sökande, som
på grund af denna annons anmält sig, anställt
val af skollärare den 9 dec. 1877 och af
klockare den 15 maj 1887, genom hvilka icke
öf-verklagade val församlingens kyrkostämma
måste anses hafva godkänt annonsens giltighet,
förty och som, så vidt handlingarna utvisade,
församlingen icke beslutat, att
klockarebefattningen skulle vara skild från
organistbefattningen, hvadan klaganden i följd af det den
15 maj 1887 skedda val måste anses äga rätt
att undfå fullmakt jämväl å
organistbefattningen, profvade domkapitlet rättvist öfverklagade
kyrkostämmobeslutet upphäfva, med
förstän-digande för Botkyrka församling att för
Åhlström utfärda fullmakt jämväl å sistnämda
befattning.

Församlingen sökte häri ändring hos
k. m:t. Resultatet blef följande den 10
sistlidne mars afkunnade utslag:

K. m:t har låtit handlingarna i detta mål
sig föredragas; och enär den annons, på grund
af hvilken Åhlström sökt och erhållit sin
folkskollärarebefattning, innehållit tillkännagifvande,
att organisttjänsten i församlingen skulle vid
dåvarande innehafvarens afgång förenas med
folkskollärarebefattningen, alltså och då, äfven
om Åhlström vid den tid, då han sökte
läraresysslan, icke aflagt sådan examen, som
berättigar till erhållande af organistbefattning,
han dock visat sig numera, då tillsättning af
organisttjänsten ifrågakommit, äga behörighet
till dylik tjänst, samt vid sådant förhållande
måste anses berättigad erhålla den lediga
organistsysslan, har k. m:t ej funnit skäl att
göra ändring i det slut, domkapitlets utslag
innehåller.

*



Såsom synes är k. m:ts motivering
betydligt enklare än domkapitlets.
Domkapitlet stödde sitt utslag bland annat
därpå, att församlingen i maj 1887 valt
A. till klockare. I följd häraf borde
han, menade domkapitlet, äfven hafva
fullmakt å organistbefattningen.

K. m:t åter lämnar detta
klockare-»val» helt och hållet å sido samt
förklarar kort och godt, att på grund af
annonsen var A. berättigad till samtliga

tjänsterna. Den enda invändning, som
med fog kunnat göras, var den, att A.
icke vore kompetent till organistsysslan.
Men då han, före det organisttjänsten
blef ledig, förvärfvat sig dylik kompetens,
förfölle äfven detta hinder.

Våra läsare torde erinra sig, att för
ett par år sedan gjorde de maktägande
i en församling i norra Kalmar län ett
liknande försök att beröfva en lärare
den klockare- och organisttjänst, hvilken
han sökt och erhållit att enligt annons
tillträdas vid innehafvarens afgång.
Utgången blef densamma som i föreliggande
fall.

Det är verkligen bedröfligt, att
församlingar finnas, som söka slingra sig
ifrån att gifva läraren de förmåner, som
blifvit honom tillförsäkrade genom den
annons, på grund af hvilken han sökt
sin befattning. Det tyckes väl eljest vara
en själfklar sak, att denna annons bör
gälla som ett kontrakt för ej blott
löntagaren utan äfven löngifvaren.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kyrka, skola
m. m., har nu slutbehandlats inom
statsutskottets andra utgiftsafdelning
(bestående af hrr F. Boström, G. Lundeberg och
friherre F. V. v. Otter från första
kammaren samt Nils Petersson, 01. Jonsson
och S. v. Friesen från andra kammaren).
I flera viktiga punkter hafva alternativa
förslag framlagts, enär första kammarens
ledamöter haft en mening, andra
kammarens en annan.

Skolstatistiken.

Första kammarens ledamöter hafva
tillstyrkt k. m:ts proposition om anställande
af en aktuarie såsom biträde vid utförande
af de statistiska arbetena inom
ecklesiastikdepartementet med en aflöning af 3,000
kr. Andra kammarens ledamöter vilja
däremot blott lämna 1,500 kr. för aflöning
af ett biträde.

Läroverksfrågan.

K. m:ts proposition om småläroverkens
ombildning till samskolor har i hufvudsak
tillstyrkts af afdelningshalfvan från första
kammaren. Ledamöterna från andra
kammaren hafva däremot funnit hrr Bergs och
Hammarlunds förslag »förtjänt af synnerlig
uppmärksamhet». De anse emellertid en
närmare utredning behöflig, innan de
återstående treklassiga läroverken och
pedagogierna indragas samt s. k. mellanskolor
upprättas i deras ställe, hvadan de
hemställa,

»att riksdagen, ined afslag å k. m:ts
förevarande framställning, må i anledning af hrr
Bergs och Hammarlunds motion uti skrifvelse
till konungen anhålla, det k. m:t täcktes, efter
föregående utredning, taga i öfvervägande ej
mindre, huruvida icke samtliga nu befintliga
treklassiga allmänna läroverk och j>edagogier
kunna indragas med undantag för sådana
läroverk, hvilka kunna anses böra förändras till
femklassiga, än äfven, huruvida icke åtgärder
böra vidtagas för inrättande i de indragna
läroverkens och pedagogiernas ställe af högre
folkskolor, anordnade i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med af utskottet ofvan angifna
grunder» (väsentligen samma grunder, som de
i motionen förordade).

Hrr Zottermans, Nilsons, Restadius och
Kardeils läroverksmotioner hafva enhälligt
afstyrkts.

De högre folkskolorna.

Härom föreligga som bekant tre
motioner. Afdelningen har ställt sig på hr
Lundbergs ståndpunkt och hemställt,

att riksdagen må medgifva, »att det i
riksstaten uppförda anslaget till understöd åt högre
folkskolor må, enligt k. m:ts bepröfvande,
användas jämväl till understöd åt högre
folkskola, som upprättas i stad, där hvarken
allmänt läroverk eller pedagog! finnes».

Hr Liljeholms förslag om utarbetande
af en läroplan för högre folkskolan
af-styrkes utan vidare.

Undervisningsmateriel.

K. m:ts proposition om anslagets
höjning från 15,000 till 20,000 kr. har rönt
enhälligt gillande.

Den kvinnliga slöjden.

Med anledning af hr E. Hammarlunds
motion har afdelningen enhälligt tillstyrkt,

att riksdagen må i skrifvelse till konungen
anhålla, det k. m:t täcktes för riksdagen
framlägga förslag angående beredande af
statsunderstöd för undervisning i kvinnlig slöjd vid
folkskolorna äfvensom angående de villkor,
som för understödets åtnjutande kunna böra
fastställas.

Kofodersmotionerna

hafva remitterats till sammansatt
stats-och lagutskott.

Sommarkurserna i Uppsala.

Ur bref från Uppsala till denna
tidning meddelas härom ytterligare följande:

Kurserna skola icke blifva populärt
vetenskapliga i vanlig mening utan strängt
vetenskapliga, men taga hänsyn till
åhö-rarnes underbyggnad, d. v. s. ej förutsätta
mera kunskap än som skäligen kan
väntas. Hvad man annars förutsätter och som
behöfves för att följa med en viss kurs,
meddelas i själfva kursen. Naturligtvis
måste något förutsättas, minst
seminariekunskaper.

Vid anmälan bör uppgifvas, hvilka
serier man ämnar åhöra. Detta innebär
hvarken ett tvång att ovillkorligen höra
dem eller något hinder att höra andra.
Men det gifver kommitterade en
välkommen fingervisning. Sådana kurser, som
visa sig intressera allt för få deltagare,
komma att slopas.

Ingen bör eller kan vara med om alla
kurserna, utan deltagarna skola efter
intresse och behof välja. De böra vänja sig
att ingen kan sköta flera ämnen, om man
skall gå på djupet. En skollärare måste
ju kunna allting, men det är stor skillnad
på »kunna» och »kunna».
Universitets-mässigt kan ingen studera mer än på sin
höjd några få ämnen.

Naturligtvis få deltagarna resa för half
biljett på statsjärnvägarna. Men
kommitterade tänka åtminstone göra ett allvarligt
försök att utverka än billigare villkor. Till
ett sådant syfte som detta borde staten
gifva fria resor åt lärare och lärarinnor
vid alla skolor, som i en eller annan form
hafva statsunderstöd. Skolstyrelser och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free