- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
166

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (588.) 5 april 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 14

skolråd torde också vara villiga bidraga
till kostnaderna.

Kurserna hafva förlagts till senare
hälften af augusti, enär det näppeligen går
för sig att få ett antal universitetslärare
samlade på annan tid. Att ordna
undervisningen så, att lärare och lärarinnor vid
folkskolor, som börja redan i augusti, få
tjänstledighet ett par veckor, bör ej vara
omöjligt. De kunna ju läsa fjorton dagar
extra på någon annan tid.

Ombudsmöte

för Sveriges allmänna
folkskollärareförening anordnas i sammanhang med elfte
allmänna svenska folkskolläraremötet på
samma sätt som skett vid de två
närmast föregående allmänna mötena. Dagen
för ombudsmötet är nu bestämd till
tisdagen den 8 augusti. Ett
tillkännagifvande längre fram i dagens nummer
lämnar närmare upplysningar.

Professor Tigerstedts bok

om de rusgifvande ämnena har icke,
såsom somliga förmena, tillkommit för
att barnen därur skola läsa läxor; utan
för att läraren ur densamma skall hämta
stoff för sin undervisning i ämnet. En
del af dem det vederbör synes icke hafva
fattat, att så är meningen. Därför har
ock vid ett par läraremöten framhållits,
att boken vore för det mesta torr,
hård-läst och för barnen onjutbar, och att en
enklare, mindre vidlyftig bok skulle bättre
än denna uppfylla sitt ändamål.

Kassan har ej nått sin höjdpunkt,

påpekade statsrådet Gilljam under den
i andra kammaren förda öfverläggningen
om folkskollärarnes änke- och
pupillkassa. Detta är nog riktigt, men
beklagligt vore, om man skulle behöfva
afvakta denna tidpunkt för att få fullständig
kännedom om kassans ställning. Enligt
den beräkning, som verksälldes af 1864
års kommitté, skulle höjdpunkten nås
först 193 (säger ett hundra nittio tre)
år efter kassans bildande under
förutsättning, att lärarnes antal förblefve
konstant; i annat fall skulle höjdpunkten
uppnås först 193 år efter det
lärareantalet blifvit konstant. Skall med
utredningen anstå, till dess kassan nått sin
höjdpunkt, få alltså icke ens de
nuvarande lärarnes barnbarns barnbarn se
en skymt af denna utredning, ännu
mindre skörda några frukter däraf.

Statsbidrag för hvarje slöjdgrupp
med åtta månaders undervisning1.

Vid granskning af Kopparbergs läns
landsbok och landtränterispecialräkning för år
1890 anmärkte kammarrättens
revisionsaf-delning, att enligt anordning den 16 augusti
nämda år till skolrådet i Avesta
församlings skoldistrikt utbetalts statsbidrag för
år 1890 för uppehållande af
undervisningen i slöjd för gossar vid distriktets
fyra skolor med 75 kronor för hvarje
skola eller tillhopa 300 kr., ehuru
undervisningen i slöjd under året meddelats icke

vid fyra distriktets skolor utan endast åt
fyra grupper eller afdelningar af distriktets
folkskolebarn, och skoldistrikt enligt k.
kungörelsen den 11 september 1877 ägde
erhålla ett årligt understöd af 75 kr.
endast för hvarje skola, hvaruti
slöjdundervisning under året varit anordnad. På
grund häraf och då berörda understöd
bort utgå med endast 75 kr. yrkades, att
för mycket utanordnade 225 kr. måtte
till betalning fastställas. Kammarrätten
gillade anmärkningen och dömde t. f.
landskamreraren J. Bjurstedt, på hvilkens
föredragning medlen utanordnats, att
åter-bära 225 kr., »honom dock öppet lämnadt
att sitt hos vederbörande efter befogenhet
återsöka».

Med anledning af anförda klagomål har
k. m:t den 17 sistl. mars af kunnat
följande utslag:

Som i Avesta skoldistrikt under år 1890 för
meddelande af undervisning i slöjd tre skolor
varit anordnade i enlighet med de bestämmelser,
som äro gifna i k. kungörelsen den 11
september 1877 angående anslag till beredande af
undervisningen i slöjd för i skolåldern varande
barn, men den fjärde skolan, hvilken, enligt
hvad i målet blifvit upplyst, varit i verksamhet
endast under en tid af sex veckor, icke kan
anses hafva varit inrättad i öfverensstämmelse
med föreskrifterna i berörda kungörelse, alltså
pröfvar k. m:t skäligt att i kammarrättens
utslag göra den ändring, att det belopp, som
skall återbetalas, bestämmes till allenast 75 kr.

Plats för skolhusbygnad. Vid

kyrkostämma med Norra Ny församling
den 9 januari 1892 bestämdes plats för
nytt skolhus inom Ennarbols rote i stället
för det under år 1891 nedbrunna.
Beslutet öfverklagades hos länsstyrelsen i
Karlstad under anförande, att den antagna
platsen vore för ändamålet olämplig, då
den vore sönderdelad af landsvägen samt
därjämte vattensjuk, hvadan skolstadgaus
föreskrift om sundt läge ej uppfylldes.
Enär klagandena icke visat, att
kyrkostämmans beslut kränkte deras enskilda
rätt eller eljest hvilade på orättvis grund
eller att det icke tillkommit i laga
ordning eller att det stode i strid med
allmän lag eller författning eller
annorledes öfverskrede deras befogenhet, som
beslutet fattat,, lämnade länsstyrelsen
besvären utan afseende.

Besvären fullföljdes, men hvarken
kammarkollegium eller k. m:t hafva funnit
skäl göra ändring i länssyrelsens utslag.

För sent begärdt statsbidrag.

Ordföranden i Sorunda församlings
skolråd, prosten O. Öetréus, begärde hos
länsstyrelsen i Stockholms läns statsbidrag
med 62 kr. 50 öre för aflönande under
2 Va månader af lärarinnan vid en under
förra årets senare del i församlingen
nyinrättad småskola.

Genom resolution**den 25 sistl. januari
förklarade länsstyrelsen, att som
ansökningen ej blifvit gjord inom den uti k.
kungörelsen den 18 november 1887
stadgade tid eller före december månads
utgång, det år för hvilket bidraget sökts,
fann länsstyrelsen det äskade bidraget ej
kunna utanordnas.

På gjord ansökan har emellertid k. m:t
den 17 mars medgifvit, att den
omständighet, att ifrågavarande lönetillskott ej
blifvit inom föreskrifven tid rekvireradt, ej må
utgöra hinder för detsammas utbetalning,
till följd hvaraf länsstyrelsen äger att,
utan hinder af sitt förra beslut taga
ärendet under förnyad pröfning; »börande dock
skolrådets ordförande af länsstyrelsen
förständigas att för framtiden iakttaga
gällande föreskrifter i ämnet».

Vice ordförande i skolrådet skall
utses årligen, har Lunds domkapitel
förklarat.

Vid innevarande års början yrkade en
medlem af Helsingborgs skolråd, att vice
ordförande skulle utses. Ordföranden, vice
pastor Högstedt, anmärkte, att skolrådet
hade vice ordförande (konsul A. Hansson),
som, enär skolstadgan icke föreskrifver
årliga val af vice ordförande, skulle som
sådan fungera för den tid han blifvit vald
till medlem af skolrådet. På
förslagsställarens begäran, att skolrådet skulle
därom höras, vägrade ordföranden
proposition. Öfver denna ordförandens
behandling af ärendet anfördes klagomål hos
domkapitlet, som nu resolverat, att pastor
Högstedt skall ofördröjligen sammankalla
skolrådet för val af vice ordförande.

Folkskoleväsendet i Malmöhus län

erhåller följande vitsord i länsstyrelsens
senaste femårsberättelse:

Folkskoleväsendet kan sägas vara
synnerligen väl ordnadt och omfattas med stort intresse.
Församlingarna ådagalägga städse en
berömvärd offervillighet i fråga om anslag för
folkskolebyggnader och för folkskollärarnes
anständiga aflöning. Folkskolehusen uppföras
ändamålsenligt och åtskilliga af dem äro
storartade byggnader. Under perioden (1886-90)
har uppförts ett nytt folkskolehus i hvardera
af städerna Malmö och Lund. Den i Malmö
uppförda byggnaden har kostat omkring 155,000
kr. och den i Lund omkring 65,000 kr.
Dessutom äro i Helsingborg uppförda två mindre
folkskolehus. Den omständigheten måste anses
vittna fördelaktigt om folkskolans anseende,
att de samhällsklasser, hvilka gemenligen icke
hafva sina barns undervisning förlagd till
folkskolan, numera synas i ökadt omfång
anlita folkskolan.

Sjukhj älpsföreningen för Lunds
stifts lärare oeh lärarinnor.
Räkenskaperna af den 31 december 1892 förete
följande poster:

Behållning från 1891..................... 596: 58

Inkomster under 1892]:

Årsafgifter ..................... 297: 50

Inträdesafgifter ............... 11: -

Reservafgifter.................. 5: -

Böter........................... 2: 25

Räntor........................... 24: 25 340: -

Summa 936: 58

Utgifter under 1892:

Sjukhjälp................_____ 253: 13

Begrafningshjälp ............ 50: -

Räkningar ................___ 19: 90 333. 93

Behållning till 1893.........TI7T7.......... 613 i 55

Summa 936: 58

Revisorerna, hrr N. C. Johnsson i Lund
och A. Nilsson i S:t Peters Kloster samt
fröken Anna Nilsson i Lund, hvilka den
11 sistlidne mars granskat föreningens
räkenskaper, hafva funnit dessa riktigt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free