- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
173

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (589.) 12 april 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖR. bÄRARE, UPPfOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER

N:r 15.

(589.)

STOCKHOLM, 12 APRIL 1893.

12:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3.,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2

kr., Ve år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker

såväl i landsorten som i Stockholm

å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Trätfas säkrast 10-11 f. m.

Allm. tel. 60 00.

Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.

Ziösnuxnmer

a 10 öre säljas å tidningens
byrå samt ä allm
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

An nonspriss

25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser)..
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,50 kr,

Annons bor vara inlämnad

senast måndag kl. 6 e. m. för att

inkomma i veckans nummer.

Folkhögskoleman - seminarierektor.

»Hvad solskin er for den sorte muld
Er sund oplysning for muldets frsende,
Långt mere vserdt end det röde guld
Det er sin Gud og sig selv ät kende.»
Grundtvig.

|å grund af sin säregna
ställning bland öfriga
undervisningsanstalter har
folkhögskolan utaf sina målsmän kraft ett
ej ringa mått af mod och kraft,
i synnerhet under sin första
tillvaro. Och då hon nu blickar
tillbaka på det gångna
fjärdedels-seklet, dröjer hon gärna med
tacksamhet vid minnet af de
första banbrytarne.

En af dem var P. August
QödeeJce.

Det är icke utan, att man om
allt arbete för höjande af
folkbildningen i vårt land kan säga,,
att det varit ett arbete med
mur-slefven i den ena handen och
svärdet i den andra. Och vi
hade ej stått, där vi nu stå, om
vi ej bland oss haft höfdingar,,
hvilka kämparne i ledet haft
glädje och uppmuntran af att
blicka upp till. Gödecke stod
visserligen under en
jämförelsevis kort tid i folkhögskolans
tjänst, men vi se ändock upp
till honom som en af dess främste.
Huru fridsam Gödecke än
föreföll, var det ändock något af
krigarens kynne uti honom.
Under sitt sista år yttrar han till en skara kunskapssökande
ungdom:

Vår uppgift är stridsmäns, andens, Guds rikes, fäderneslandets
stridsmäns. Under anden menar jag egentligen allt, som tillhör en
kristen och en samvetsöm man att lefva för, men jag betonar bland
detta allt dock Guds rike och det land, som varit våra fäders. Dessa
två staters helgamannamedborgare äro vi, och deras väl skola vi för-

P. AUG. GÖDECKE.

svara; försvara mot upprorsmakare inombords, mot fiender utifrån;
försvara mot fula böjelser inom oss själfva, mot orena andar omkring oss,
mot förledare, förförare, falska profeter af inhemskt eller främmande
tungomål.

Då jag nu går att meddela några drag ur Gödeckes lif, vill
jag påpeka, att det ej blott är den svenska folkhögskolan, som
står i förbindelse till honom utan alla folkbildningens vänner, på
hvilket område de än arbeta. G. har nämligen vid många
tillfällen tagit till orda för
folkbildningens uppgift och betydelse
och gifvit vinkar och råd, som
äro väl värda att beakta.

*



Peter August Gödecke föddes
1840 i Norrköping. Släkten är
bördig från Tyskland. Far och
farfar hade ägnat sig åt industri
och handel. Peter August
bestämdes för den lärda banan.
Om sin egen skoltid yttrar han:

Storskolan i rikets på den tiden
tredje stad var en byggnad,
öfverallt full ined inskrifter, utförda med
rödkrita och blyerts, samt af breda
smutsränder på väggarna i
korridorer, trappor, gångar och
undervisningssalar. Lektionen var endast
ett förhör, ofta ytterst långtrådigt,
skolsalarnas enda materiel utom
katedern samt de sönderkåtade och
ytterst opraktiska bänkarna och
borden bestod af en svart tafla, en
trasig och lortig väggkarta samt en
karbas. Med inga ord kan jag
beskrifva den glädje, hvarmed vi
städade och strödde barr på golfven
examensdagens morgon, med inga
uttryck måla det jubel, hvarmed vi
efter pinans slut störtade ut från
dessa grådaskiga, motbjudande rum.

Gödecke försäkrar, att detta
oaktadt hvarken lärjungarna voro
några »obotfärdiga lymlar» eller lärarne »ovärdiga oduglingar».
Felet låg visst icke hos de senare »utan i planen, grundtanken».

På Sveriges skolväsende - fortsätter G. - slog på den tiden det
mesta in, som är kännemärke på syndaren, innan han blifvit väckt.
Jag minnes knappt, att någon rörelse tändes i mitt bröst af det heliga
ord, som dock innesluter så mycket. Jag minnes mycket väl, att jag
icke hade ringaste intryck af fosterlandets öden, af en Engelbrekts, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free