- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
177

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (589.) 12 april 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 15

SVENSK LÄRARETIDNINa

-177

Att utskottets nu anförda
hemställanden skola vinna andra kammarens
bifall kan man taga för gifvet. De hafva
nämligen biträdts af utskottets samtliga
medlemmar från denna kammare samt
dessutom af en ledamot från den första.
Af de öfriga utskottsmedlemmarna från
sistnämda kammare hafva tvänne
reserverat sig utan angifvet syfte. De öfriga
9 hafva däremot förenat sig om en
gemensam reservation, som i hufvudsak
går ut på ett bifall till k. m:ts förslag,
dock med något skärpta fordringar å
vederbörande kommuners egen
offervillighet.

Egendomligt är emellertid att se, huru
svårt dessa reservanter uppenbarligen
funnit det vara att vidhålla och försvara
den ställning de i förevarande fråga
intagit. De hafva t. ex. ej vågat tillstyrka den
utvidgning af småläroverk, som hrr
Nilsson och Restadius föreslagit. De hafva
måst medgifva, att hr Zotterman anfört
»ganska behj ärtans värda skäl», för att
Motala borde ha statsläroverk lika väl
som flera andra lika små eller ännu mindre
stadssamhällen, men de ha det oaktadt
hänvisat Motalaborna »att anmäla sig
till erhållande af statsbidrag för
inrättande af högre folkskola». De hafva
icke kunnat neka orimligheten i k. m:ts
förslag, att t. ex. Marstrands läroverk,
som höstterminen 1892 räknade summa
12 lärjungar (nämligen 5 i första
klassen, 4 i andra och 3 i tredje), skulle
kunna utvidgas till en samskola med
femårig kurs och med flera tusen
kronor i årligt statsanslag. Särskildt vid
behandlandet af den punkt, som utgör
det kungliga förslagets akilleshäl,
inhölja sig reservanterna i ett mystiskt
dunkel, där tanken förgäfves spanar efter
den logiska tråden. Frågan är ju denna:
skola de föreslagna läroverken förbereda
för utträde i det praktiska lifvet vid 15
-16; ars ålder eller skola de förbereda
för dimission till de fullständiga
läroverkens sjette klass? Härå svara
reservanterna:

Att undervisningen i de ifrågavarande
samskolorna, såsom afsedd för såväl flickor som
gossar, ordnas med hänsyn till bildningskursens
afslutande vid 15 ä 16 års ålder synes ur mer
än en synpunkt önskvärdt, och den
omständigheten, att öfvergång från dylik skola till
allmänt läroverk icke utan vidare (?) kan komma
att ske, lär ej utgöra hinder för skolans
inrättande med hufvudsakligt (?) afseende på
utgåendet i det praktiska lifvet, helst för de
föräldrar och målsmän, som önska få sina barn
och myndlingar längre fram intagna i allmänt
läroverk, ringa svårighet (?) torde möta att på
enskild väg komplettera hvad som kan brista
i de ungas utbildning för det syftet.

Man kan svårligen säga, att
reéervan-terna genom denna utveckling lämnat
något bidrag till klargörandet af
egentliga meningen med den så ofta
föreslagna men det oaktadt ännu så
dimmiga nya skolformen.
#

Hvad den slutliga utgången vid
innevarande riksdag angår, kommer den helt

visst att inskränka sig till ett
godkännande af hr Lundbergs motion, hvilket
ju kan vara af betydelse för de
samhällen den berör och i alla händelser
innebär ett litet steg framåt.

I själfva hufvudfrågan däremot skola
kamrarna utan tvifvel stanna i olika
beslut. Första kammaren torde bifalla
reservationen eller möjligen den kungliga
propositionen. Andra kammaren åter
skall helt säkert för sin del besluta den
af utskottet föreslagna skrifvelsen.

Härmed anse vi mycket vara vunnet
- mer än vi under nu rådande
ogynnsamma förhållanden ens kunnat hoppas.
Efter att upprepade gånger hafva
förkastat framställningarna om det gamla
läroverkssystemets fullständigande med
nya parallellskolor till folkskolan skulle
andra kammaren då hafva uppställt
såsom sitt positiva mål folkskolesystemets
fullständigande med Öfverbyggnader på
folkskolan. Till en början skulle då
visserligen första kammaren och regeringen
komma att ställa sig på en ståndpunkt
samt andra kammaren på en principiellt
motsatt, Men inom en mycket kort tid
skulle det blifva alldeles uppenbart, att
den förra ståndpunkten är ohållbar, och
att den senare är den enda, som har
framtiden för sig.

Genom det beslut, som andra
kammaren i dag går att fatta, skola vi därför,
som vi hoppas, ändtligen vara komna
in på rätt kurs.

Fullmakt vid folkskollärareval
får ej innehålla namnet på den person,
hvilken man önskar väld. Härom
föranlåtas vi ånyo erinra, då under förra
veckan ett folkskollärareval i
Ånsta-Läng-bro invid Örebro erhållit en annan
utgång, därest fem fullmakter icke
innehållit namnet på en af de föreslagna
och af denna anledning måst kasseras.

Det finnes församlingar,
som ej vilja för sina småskollärarinnor
erlägga årsafgift till Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Med anledning
häraf frågar en lärarinna, om hon icke
själf kan få inbetala hela årsafgiften (10
kr.) och därigenom blifva delaktig af
anstaltens förmåner. Härå svaras, att
det har ingen som helst betydelse, om
församlingen vill eller icke vill betala
sin andel af årsafgiften. Denna afdrages
utan vidare från statsbidraget, hvadan
församlingen ej kan komma ifrån saken.

Om folkhögskolans 25-års-jubileum
innevarande år komma våra
prenumeranter att då och då erinras. Sedan vi
i ett föregående nummer presenterat »den
svenska folkhögskolans ålderspresident»,
d:r L. Holmström, meddela vi i dag
bilden af den tyvärr allt för tidigt
bortgångne P. Aug. Gödecke, hvilken under
åren 1869-76 så framgångsrikt
verkade i den svenska folkhögskolans tjänst.
Det var den år 1868 upprättade
folkhögskolan i Östergötland, som först fick
förmånen att stå under d:r Gödeckes

ledning, och denna skolas nuvarande
föreståndare, hr H. Odhner, har i dagens
nummer lämnat en fyllig och sympatisk
teckning af denna sin företrädare.

Seminarierektorsmöte. K. m:t har

uppdragit åt chefen för
ecklesiastikdepartementet att till den tid, som af honom
komme att bestämmas, kalla rektorerna vid
folkskollärare- och
folkskollärarinnesemina-rierna i riket samt föreståndarne för
småskollärare- och lärarinneseminarierna i
Haparanda och Jockmock till sammanträde
i Stockholm för att rådpläga om
seminarie-undervisningen och därmed
sammanhängande frågor. Och har k. m:t tillika
förordnat, att bemälde rektorer och
seminarieföreståndare må åtnjuta dagtraktamente
såväl under sin vistelse i hufvudstaden för
deltagande i ofvan nämda sammanträde
som under färderna dit och tillbaka till
sina hemortor äfvensom
resekostnadsersättning, allt enligt bestämmelserna för tredje
klassen i gällande reglemente.

Ifrågavarande sammanträde har af
departementschefen blifvit utsatt att börja
tisdagen den 13 nästkommande juni.

Fyra kofodersutslag afkunnades af
k. m:t den 24 sistl. mars. Utslagen gällde
föjande lärare och lärarinnor:

1. Folkskollärarinnan Hanna Rylander
i Färila, Gflb., som genom k. m:ts utslag
tillerkänts ej blott kofoder utan äfven
fähus för en ko. Utslaget - kort och rakt
på sak - lyder sålunda:

Som vid det förhållande, att hinder af
lokala eller andra förhållanden ej funnits möta
för Färila församling att tillhandahålla Hanna
Rylander sommarbete och vinterfoder för en
ko, det måste anses åligga församlingen att
jämväl tillhandahålla Hanna Rylander ej blott
tjänligt rum för fodrets förvarande utan äfven
nödigt hus för kons hysande; alltså finner k. m:t
skäligt på det sätt ändra kammarkollegii utslag,
att Färila församling förklaras skyldig att åt
Hanna Rylander uppföra jämväl fähus för
en ko.

2. Folkskolläraren H. Sandegren i Dalby,
Vrtnl., som på den grund, att han hittills
varit i åtnjutande af fähus samt styrkt sig
underhålla ko, tillerkänts nytt fähus i
stället för det nu befintliga, som är i
obrukbart skick.

3. Folkskolläraren C. D. Mehlqvist i
Ofvansjö, Gflb., som af kammarkollegium
tilldömdes kofoder in natura äfvensom
fähus. Församlingens besvär häröfver
underkändes hos k. m:t. De besvär läraren
anförde däröfver, att församlingenacke åt
honom anskaffade brygghus och visthus,
upptogos icke till pröfning, enär de voro
för sent ingifna.

4. Folkskolläraren /. P. Colléen i
Långasjö, Kron., hvilken af samtliga
myndigheter förklarats icke berättigad till vare sig
kofoder in natura eller ladugårdsbyggnad,
enär genom intyg af kronofogden i orten
styrkts, att svårighet mötte för
församlingen att anskaffa kofoder in natura.

Det med anledning af riksdagsfrågorna
hårdt anlitade utrymmet nödgar oss att till
ett följande nummer uppskjuta den
närmare redogörelsen för dessa fyra hvar för
sig beaktansvärda utslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free