Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (589.) 12 april 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
170
- Till poststation sförestån d are i Rum s kulla,
Kalm., har generalpoststyrelsen förordnat
organisten och folkskolläraren C. J. Lindell.
- En gåfva af 1,500 kr. har af tvänne
sockenmän öfverlämnats till Ölme kommun.
Räntan af dessa medel skall användas till fattiga
barns beklädnad.
- Lunds stifts folkskoleinspektörer hade i
torsdags sammanträde i Lund för att tillsammans
öfverlägga om några deras uppdrag rörande
angelägenheter.
- Till direktionsledamot i Tuna sparbank,
Kalm., är vald folkskolläraren Ludvig Tollén i
Fridhem och till hufvudman i banken
folkskolläraren K. M. Karlen i Flohult.
- Till räntefria lån åt sådana personer ifrån
församlingen, som ämna aflägga små- eller
folkskollärareexamen, har kyrkostämman i Orsa
anslagit 1,000 kr.
- En fosterländsk fest firades i Forserum
den l d:s, hvarvid den till stationssamhällets
skola inköpta flaggan högtidligen invigdes.
Pastor J. A. Ekholm framhöll i ett fosterländskt
tal flaggans betydelse.
- Göteborgs arbetareinstitut har nu ägt
bestånd i jämt 10 år. Institutet, hvars
föreståndare är seminarieadjunkten G. O. Börjesson,
firade i går afton afslutandet af sitt första
decennium med en enkel fest.
- En understödsfond är under bildning bland
Sundsvalls lärarepersonal. Sedan 25 personer
nu tecknat sig, har en kommitté blifvit tillsatt
för frågans vidare behandling. Kommitterade
äro hrr J. Nyström, P. Landgren och N.
Stenlund.
– Lönen oafkortad erhåller förste läraren vid
Åtvidabergs folkskola under vårterminen, ehuru
han på grund af sjukdom under denna tid
åtnjuter tjänstledighet. Församlingen har, på
förslag af baron Adelsvärd, beslutat bekosta
vikariens hela aflöning.
- Tuna församling, Kalm., har nu, sedan
slöjdskola för gossar blifvit inrättad vid
Fridhem, 3 folkskolor, 3 småskolor, l mindre
folkskola, 3 fortsättningsskolor, 3 slöjdskolor för
gossar och 2 slöjdskolor för flickor. En tredje
flickslöjdskola torde komma till stånd med
nästa ars början.
- Pedagog/en i Trosa, som i verkligheten
varit indragen under många år och förvandlad
till vanlig folkskola, skall nu äfven till namnet
upphöra. Församlingen får hädanefter
statsbidrag som till vanlig folkskola i stället för
hittills utgående »indelningsersättningar». På
denna anordning vinner staden.
- Föräldramöte hölls den 4 d:s i Hjärpen i
sammanhang med V. Jämtlands kretsförenings
möte. Därvid förekom föredrag om
barnuppfostran samt en liflig och sakrik diskussion
om uppfostrans väsentligaste mål. Mötet var
talrikt besökt och deltagarnas belåtenhet
allmän.
- Örebro lärarekår vill i förening med
skolrådet söka åstadkomma samverkan mellan
skolmyndigheterna och husbönderna, särskildt
vid ungdoms antagande i tjänst.
Skolfprening-en har uppdragit åt fröken Tengvall och hr
Fridén att till nästa möte inkomma med
förslag till skrifvelse i ämnet till skolrådet.
f1 - £/; folkupplysningens vän är konsul A. M.
Wiel i Fredrikshald, ägare af den stora
skogsegendomen Djurskog i Östervallskog. Vid denna
sin egendom har W. på egen bekostnad låtit
uppföra och inreda ett tidsenligt skolhus,
hvarjämte han ock förklarat sig för framtiden vilja
underhålla detsamma. Vid sina besök på
egendomen försummar W. aldrig att infinna sig
i skolan och höra efter sina små skyddslingars
framsteg i vetande.
- Askers kretsförening hade den 4; d:s
sammanträde i förening med föräldramöte. Pastor
Lundberg höll föredrag om föräldrars plikter
mot sina barn. Därefter behandlades frågan:
»Påkallar behofvet, att församlingens och
skolans lärare taga sig särskildt an den
konfirmerade ungdomen?» Då denna ungdom vore
för omogen att skota sig själf, ansågs, att de
hem, där den vistades, borde vara dess bästa
stöd samt församlingens och skolans lärare
dess naturliga vänner och rådgifvare.
- Om multiplikationstabellen diskuterades vid
ett möte mellan Söderala församlings lärare
och lärarinnor den 4 d:s. Följande resolution
fattades: »Multiplikationstabellens inlärande
bör föregås af ett grundligt åskådliggörande af
läroinnehållet. Detta börjas redan på
småskolans första stadium. Det mekaniska
inlärandet af densamma fortgår sedan, tills
barnen så snart som möjligt vunnit full färdighet
i densammas användande.»
- Om geografiundervisningen öfverlade
Sundsvalls skollärareförening den 7 d:S i
samband med en vid mötet hållen geografilektion.
Det framhölls, att man genom åskådning borde
i möjligaste mån påverka förståndet, innan
lärostoffet inarbetades i minnet. Hjälpmedel
härför vore bland annat uppritning af
landskapskonturer samt berg- och flodsystem på
krit-taflan. Önskligt vore, att landskapskartor
utarbetades till skolbruk.
- Rättstafningsfrågan var föremål för diskussion
vid ett skolmöte i Mora den 23 mars. Därvid
påvisades, hurusom stafningen enligt nya
läseboken blefve mycket försvårad, vacklande och
osäker till följd af de inkonsekventa ändringar,
som åtskilliga ljuds beteckning där undergått.
Följden häraf blefve, att läraren icke kunde
gifva barnen en kort och bestämd ledning för
dessa ljuds beteckning. Flera talare framhöllo
den förbristring, som rådde i detta stycke t. o. m.
på högre ort.
- Skolväsendet i Styrnäs, Vnrl., har hittills
lämnat mycket öfrigt att önska. Församlingen,
som räknar 291 skolpliktiga barn, har endast
en folkskola, flyttande mellan tre stationer, samt
en mellan fem stationer flyttande småskola.
Nu har emellertid å kyrkostämma den 26 mars
beslutats att med det snaraste inrätta en fast
folkskola inom Lo rote, som har omkring 126
skolbarn, men en skollokal som endast
rymmer ungefär 30.
- Upprättande af en folkskolans högre afdelning,
bildad af nuvarande öre och en nybildad 6:e
klass, är ifrågasatt i Göteborg. Vid
folkskolestyrelsens sammanträde den 5 d:s väckte
professor Carlson förslag i ämnet. Ändamålet
med denna afdelning vore att bereda den
arbetande klassens barn tillfälle att utöfver den
obligatoriska folkskolekursen inhämta
elementen af allmän bildning, som kunde blifva dem
af direkt nytta för det praktiska lifvet.
Förslagit remitterades till pedagogiska afdelningen
för närmare utredning.
- På besvär af Utö församling, Sthm, har
kammarkollegium den 6 sistlidne februari
befriat församlingen från det henne af
länsstyrelsen ådömda skadestånd åt läraren af
393 kr. 75 öre för bristfällig bostad m. m.,
men fastställt länsstyrelsens utslag, i hvad det
ålägger församlingen att i behörigt skick
för-sätta skolhusbyggnaden och uppföra visthusbod,
ordna och torrlägga sko!tomten samt anlägga
redan beslutad skolträdgård och
planteringsland vid äfventyr, att detta eljest komme att
verkställas på församlingens bekostnad.
- Om straff och belöningar i skolan
diskuterades vid Falu lärare- och lärarinneförenings
extra sammanträde den 4 d:s. Vid utöfvandet
af tukten i skolan måste läraren vara besjälad
af den ömmande föräldrakärleken. Han bör
visa, att det är det onda och orätta han måste
straffa, så att barnen inne, att det är deras väl
läraren åsyftar. Tukten måste komma gradvis,
först kärleksfullt förmana, så varna, så hota
och sist aga. Angående belöningar uttalades
flera meningar, dock voro alla ense därom, att
de belöningar, som utgå i form af premier och
utdelas vid terminernas slut, äro af flera skäl
förkastliga. Skulle de finnas, borde de komma
i form af understöd.
- En geometrisk tabell, så konstruerad, att
man medelst å densamma anbragta rörliga
armar kan bilda hvilken plan geometrisk figur
som helst, har uppfunnits af mekaniske
arbetaren Anders Persson i Bårslöf, som anser
att en sådan tabell skall kunna blifva ett
praktiskt åskådningsmateriel vid undervisning i
den plana geometrien. Samtidigt med att en
geometrisk figur blifvit bildad på denna apparat
äro, menar uppfinnaren, i de allrar flesta fall
figurens storheter kända, utan att några
räkneoperationer behöfva verkställas. Med tillhjälp
af tabellen kan, heter det vidare i prospektet,
de trigonometriska linjernas naturliga storlek,
för hvilka radier och vinklar man önskar, direkt
afläsas.
- / syftet af brukspatron Hugo Tamms
sed-i lighetsmotion har ett stort antal lärare och
l lärarinnor förklarat sig instämma, nämligen
från Stockholm 831 (däraf 499 vid folkskolorna),
Gäfle 84, Göteborg 65, Hernösand 43,
Jönköping 19, Karlstad 17, Kalmar 51, Linköping
59, Norrköping 86, Nyköping 18, Skara 19,
Sundsvall 17, Västerås 13, Växjö 27 och
Öre-i bro 22. Molionen blef med någon förändring
| bifallen af första kammaren sistlidne torsdag,
och efter den ganska väsentliga ändring i
formellt hänseende, som vidtogs af första
kammaren, är det att antaga, att äfven andra
kammaren skall godkänna samma beslut.
Riksdagen.
Småläroverksfrågan.
Statsutskottets majoritet, bestående af
samtliga ledamöter från andra kammaren
äfvensom friherre C. G. A. Klingspor
från första kammaren, har afgifvit
följande utlåtande öfver k. m:ts proposition
om småläroverkens ombildning samt de
i sammanhang därmed väckta motionerna:
Egentliga syftet med det förslag till
lösning af den s. k. småläroverksfrågan, som
k. m:t nu framlagt, synes vara att genom
anordnande af samundervisning vid de
ifrågavarande läroverken ingjuta nytt lif i dem
och därigenom bevara dem åt de
kommuner, där de nu finnas. Ehuru den
ifrågasatta lösningen enligt departementschefens
uppfattning icke skulle vara definitiv, lärer
likväl något tvifvel knappast kunna råda
därom, att genom ett bifall till förslaget
läroverken skulle komma att fastslås i
vederbörande städer, och den
handlingsfrihet, som riksdagen allt sedan år 1882
ägt att kunna, då omsider meningarna
hunnit enas, på ett ändamålsenligt sätt
ordna ifrågavarande del af
undervisningsväsendet, komma att väsentligen inskränkas,
i det att nämligen lärare åter skulle vid
läroverken anställas å ordinarie stat.
Uppfattningen inom landet har emellertid allt
mera gått i den riktning, att ifrågavarande
läroverk böra indragas och ersättas med
någon skolform, mera afpassad för
behofvet hos det stora flertal lärjungar, som nu
från dem utgå i det praktiska lifvet. Och
mot den nu föreslagna samskolan synas
utskottet tungt vägande anmärkningar kunna
riktas.
På samma gång den ifrågasatta
anordningen, såsom nyss blifvit anmärkt, skulle
medföra ett fastläsande af de smärre
allmänna läroverken, innehåller sålunda
förslaget en alldeles opröfvad nyhet. Den
skolform, som föreslås, saknar nämligen
helt och hållet fotfäste i vårt
undervisningsväsende. Den är uppenbarligen
företrädesvis afsedd för de mera bemedlades
barn, men kan icke ens tillfredsställa dessas
behof, då den icke medför dimissionsrätt
till högre läroverk. Och den leder vidare
in på en väg, som i sin fortsättning måste
medföra högst betydliga utgifter för stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
