Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (589.) 12 april 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 15 *
verket. Om statens uppoffringar för
ifrågavarande skolor endast kunna försvaras
därigenom, att äfven flickor få tillträde till
dem, torde nämligen med skäl kunna frågas,
hvarför staten i så stor utsträckning skall
tillgodose flickundervisningen endast i de
smärre städerna, och befogade anspråk
synas då kunna framställas från de större
städernas sida, att staten äfven måtte
under liknande former sörja för
undervisningen af deras kvinnliga ungdom.
Af nu anförda skäl anser sig utskottet
icke kunna förorda k. m:ts framställning,
och häraf följer äfven, att utskottet icke
kan biträda hr Zottermans därpå grundade
förslag samt de yrkanden, som af hrr
Nilson och Restadius framställts i förra
delarna af deras motioner.
Beträffande åter sistbemälde två
motionärers alternativt väckta förslag om de
tre-klassiga läroverkens i Falköping och Alingsås
uppflyttning till fern-klassiga, vill utskottet
icke förneka, att skäl anförts till stöd för
en sådan förändring, men då uppflyttningen,
därest den bör äga rum, synes utskottet
böra företagas endast i sammanhang med
en omreglering af de femklassiga
läroverken i deras helhet, därvid tillfälle blir
beredt att samtidigt indraga sådana läroverk,
hvilka icke kunna anses försvara sin plats,
kan utskottet under för handen varande
förhållanden icke annat än afstyrka
motionerna jämväl i denna del.
Hrr Bergs och Hammarlunds förslag
synes utskottet förtjänt af synnerlig
uppmärksamhet. Genom att uttala sig till
förmån för bemälda motionärers yrkande på
indragning af de återstående treklassiga
läroverken samt pedagogierna skulle
riksdagen gå vidare på den år 1890 beträdda
vägen, hvilken ensam synes föra fram till
det mål, som, enligt utskottets förmenande,
bör uppställas för småläroverksreformen,
eller inrättandet af just sådana
Öfverbyggnader på folkskolan, hvilka motionärerna
förorda och hvilka, då desamma i själfva
verket komme att utgöra en utveckling af
den högre folkskolan, i motsats till de af
k. m:t föreslagna samskolorna, skulle nära
ansluta sig till vårt nuvarande
undervisningsväsende.
Att nu fatta definitivt beslut om
indragning af samtliga ifrågavarande läroverk och
pedagogier synes utskottet emellertid så
mycket mindre böra ifrågakomma, som
några af dessa läroverk kunna anses så
lifskraftiga, att de, såsom förut framhållits
beträffande läroverken i Falköping och
Alingsås, till äfventyrs böra förändras till
femklassiga, hvadan utredning i detta
hänseende uppenbarligen måste föregå ett
dylikt beslut. Icke heller synes riksdagen
nu böra besluta upprättande af
mellan-skolor i enlighet med de af hrr Berg och
Hammarlund angifna grunder, ty äfven i
detta afseende lärer vidare utredning vara
af nöden. Bemälde motionärers förslag i
denna del sammanfaller i öfrigt i allt
väsentligt med det förslag till förändring af
den högre folkskolan, som framställts af
hr Liljeholm, och då sistnämde motionär
ifrågasatt en skrifvelse till konungen i
ämnet, synes det utskottet, som om riksdagen
borde vidtaga en sådan åtgärd, hvilken
emellertid lämpligast torde böra anknytas
till den af hrr Berg och Hammarlund väckta
motionen, då i denna jämväl yrkats afslag
å k. m:ts i fråga om de tre-klassiga
läroverken nu gjorda framställning.
Till utgångspunkt för utredningen synes
lämpligen kunna tagas de af sistbemälda
motionärer angifna grunder, dock att,
enligt utskottets förmenande, dels någon
viss ålder icke bör föreskrifvas för
vinnande af inträde i skolan, enär sådant
inträde icke bör förvägras någon, som
verkligen innehar det af motionärerna för
inträde jämväl fordrade kunskapsmått, dels
det tillägg bör göras, att undervisning i ett
främmande lefvande språk bör i skolan
meddelas, hvarjämte äfven torde kunna,
på sätt motionärerna i motiveringen jämväl
antydt, ifrågasättas, huruvida icke barn
från annat distrikt än det, där skolan vore
belägen, borde äga tillträde till skolan mot
erläggande af någon mindre afgift. Att,
såsom hr Liljeholm föreslagit, anvisa
särskildt anslag för utrednings verkställande,
lärer icke vara erforderligt.
I afvaktan på det förslag, hvartill den
ifrågasatta utredningen kan föranleda och
med stöd af de väckta motionerna i
ämnet synes emellertid riksdagen böra nu
fatta ett definitivt beslut angående utsträckt
disposition af anslaget till understöd åt
högre folkskolor. Såväl hr Liljeholm som
hrr Lundberg och Vahlin hafva föreslagit,
att bidrag från berörda anslag måtte få
utgå jämväl till högre folkskolor, som
inrättas i städerna, hr Lundberg med den
inskränkning, att endast sådan stad, där
allmänt läroverk icke finnes, bör komma
i åtnjutande af ifrågavarande förmån, och
hr Vahlin med den utvidgning, att jämväl
enskildt, med högre folkskola jämförligt
läroverk i stad bör däraf blifva delaktigt.
I frågans nuvarande läge synes det
utskottet icke behöfligt att gå utöfver hvad
hr Lundberg föreslagit, dock att åt beslutet
torde böra gifvas en något annan
formulering, än den bemälde motionär ifrågasatt,
i det att nämligen, bland annat, lärer böra
uttryckligen förklaras - hvad motionären
i öfrigt uppenbarligen afsett - att icke
heller stad, där pedagogi nu finnes, bör
blifva berättigad till understöd från
anslaget,
Då en icke obetydlig del af anslaget för
närvarande besparas, synes någon
förhöjning af detsamma, på sätt hr Lundberg
föreslagit, icke för nästkommande år vara
behöflig.
Utskottet, som här nedan gör de
hemställanden, hvartill hrr Liljeholms, Vahlins
och Lundbergs motioner funnits föranleda,
får, med afseende å förevarande
framställning och därmed direkt sammanhängande
motioner, nu hemställa:
a) att riksdagen, med afslag å k. m:ts
förevarande framställning, må i
anledning af hrr Bergs och Hammarlunds
motion uti skrifvelse till konungen
anhålla, det k. m:t täcktes, efter
föregående utredning, taga i öfvervägande ej
mindre, huruvida icke samtliga nu
befintliga tre-klassiga allmänna läroverk och
pedagogier kunna indragas, med
undantag för sådana läroverk, hvilka kunna
anses böra förändras till fem-klassiga,
än äfven, huruvida icke åtgärder böra
vidtagas för inrättande i de indragna
läroverkens och pedagogiernas ställe af
högre folkskolor, anordnade i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med af
utskottet ofvan angifna grunder;
b) att hr Zottermans ofvan
omförmälda motion icke må af riksdagen
bifallas ;
c) att hr Nilsons förevarande motion
icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda; och
d) att icke heller hr Restadius
ofvan-berörda motion må föranleda till någon
åtgärd från riksdagens sida.
Reservation mot förestående utlåtande
är anmäld af 11 ledamöter från första
kammaren. Hrr Hugo Tamm och friherre
A. /?. von Krcemer hafva reserverat sig
utan att angifva sin ståndpunkt. Hrr R.
G. von Hedenberg, C. Lundeberg, A. G.
Svedelius, F. A. Boström, friherre F. V.
von Otter, G. R. R. Tornerhielm, friherre
/. T. Gripenstedt, H. R. Törnebladh och
/. Kerfstedt hafva i en motiverad
reservation yrkat afslag på samtliga här omnämda
motioner men bifall till den kungl,
propositionen, dock med någon ändring.
Ärendet afgöres i kamrarna antagligen
vid dagens plenum.
De högre folkskolorna.
Med hänvisning till hvad utskottet här
ofvan anfört rörande de högre folkskolorna
hemställer statsutskottet - närmast i
öfverensstämmelse med hr Lundbergs motion
- att riksdagen må medgifva, »att det i
riksstaten uppförda anslaget för understöd
åt högre folkskolor må, enligt k. m:ts
bepröfvande, användas jämväl till understöd
åt högre folkskola, som upprättas i stad,
där hvarken allmänt läroverk eller pedagogi
finnes», samt att hrr Liljeholms, Vahlins
och Lundbergs motioner i öfrigt (såsom
om utarbetande af läroplan, om förhöjdt
statsbidrag m. m.) »icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda».
Skolstatistiken.
K. m:t har föreslagit, att en aktuarie
med lön af 3,000 kr. måtte anställas inom
ecklesiastikdepartementet såsom biträde vid
utförande af de statistiska arbetena.
Statsutskottet håller före, att med
inrättande af en ny ordinarie
statistikerbefattning inom departementet bör anstå, tills
folkskolestatistiken bringats fram till det
stadium, läroverksstatistiken snart uppnått,
eller att berättelsen för ett läsår utkommer
under det därnäst följande. Först vid den
tidpunkten bör enligt utskottets förmenande
tagas i närmare öfvervägande, huruvida,
såsom departementschefen antydt, området
för den statistiska afdelningens arbeten bör
utsträckas att omfatta äfven andra
undervisningsanstalter än de allmänna läroverken
och folkskolorna, och af det beslut, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
