- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
193

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (590.) 19 april 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

?:r 16

SVENSK LÄRARETIDNING

193

den rätt, som honom i egenskap af gossens
lärare tillkommit att utdela aga och
undersökning anställa, förty finner häradsrätten
käromålet icke kunna bifallas; och varda med
afseende å hvad i målet förekommit
rättegångskostnaderna parterna emellan kvittade, liksom
Lönnqvists anspråk på vedergällning och
yrkande om ansvar å vederparten för obefogad
rättegång af häradsrätten ogillas.»

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Nya kretsföreningar.

Tvänne nya kretsföreningar hafva redan
under året anslutit sig till S. A. F.,
nämligen:

Bar ne-kretsens lärareförening, Skbg, 10
medlemmar, ordförande folkskolläraren Aug.
Kindqvist, Önum, Vara.

Karlskrona folkskoleförening, 22
medlemmar, ordförande folkskolläraren C. G.
Olsson, Karlskrona.

Ombudsmötet.

Följande val till ombud har ägt rum:

Lödösekretsen: Nyström i Västerlanda och
S. J. G. Rhodin i Ramstorp. Suppleanter: K.
A. Jakobsson i Hjärtum och A. O. Lenberg i
Skepplanda. (Forts.)

En öfverbyggnad på folkskolan

är ifrågasatt i Göteborg, såsom redan i
förra numret meddelades i en kort notis.
Folkskolestyrelsens ordförande, professor
Ernst Carlson, motiverar förslaget på
följande välgrundade sätt:

Behofvet af en fortsatt undervisning för
den mindre bemedlade klassens barn,
gående utöfver den vanliga folkskolekursen
och direkt afsedd för det praktiska lifvets
ändamål, har länge varit kändt och
erkändt, Detta behof har bland annat tagit
sig uttryck i det ofta upprepade men
stundom skäligen dunkelt fattade krafvet
på inrättande af en »borgareskola» eller af
en s. k. »praktisk linje» vid de allmänna
läroverken. Den hittillsvarande bristen på
undervisning af dylik art har ock föranledt
många föräldrar att låta sina barn ur
folkskolan gå öfver till de allmänna läroverken
för att där under ett eller annat år
åtnjuta undervisning, tills de vid
konfirmationsåldern kunna erhålla någon anställning,
en anordning, som af naturliga skäl
hvarken för barnen eller för läroverken kunnat
medföra särdeles hugnesamma resultat.

Enligt min tanke bör nämda
bildnings-behof vida bättre kunna tillgodoses genom
en fortsatt lärokurs i anslutning till
folkskolan, ur hvars sköte dess allra flesta
lärjungar skola framgå, än i samband med
de allmänna läroverken, där en dylik ny
bildningslinje alltid blefve en främmande
utväxt, eller genom inrättande af en särskild
läroanstalt, som blefve ganska kostsam.

Försök att på folkskolan som bas
åstadkomma en öfverbyggnad har - för att ej
tala om de af staten understödda s. k.
»högre folkskolorna» på landsbygden -
med framgång gjorts i Malmö. Tanken
på en liknande anordning härstädes har
redan för två år sedan blifvit framkastad

af skolinspektören; men styrelsen fann
tiden därför då ännu ej vara inne utan
stannade vid beslutet, att barn, som
genomgått folkskolans 5:e klass och än
vidare ville fortsätta skolgången, skulle få
gå kvar ytterligare ett år i samma klass,
en nödfallsutväg, som naturligen ej kunnat
bli särdeles fruktbärande.

Nu synes mig saken emellertid ha
inträdt i ett nytt skede, då folkskolans 4:e
årsklass genom 1892 års reglemente blifvit
obligatorisk och styrelsen just i dessa dagar
går att lägga sista handen vid det vidlyftiga
arbetet med åstadkommande af ny
undervisningsplan i alla läroämnen för
småskolans två och folkskolans fyra årsklasser.
Enligt ordalydelsen af § l i nyssnämda
reglemente bör »för de barn, som
genomgått lärokurserna i folkskolans fyra klasser,
tillfälle beredas att i en högre afdelning
af folkskolan erhålla en utförligare
undervisning». Ett dylikt tillfälle har - om
ock efter anspråkslöst mått - gifvits
genom de hittillsvarande 4:e och 5:e
klasserna. Men sedan 4:e klassen nu
ombil-dats till ett led af den obligatoriska
folkskolekursen/ står 5:e klassen tämligen
isolerad. Dess kurs måste omarbetas och
det synes mig att, på samma gång detta
sker för nästkommande läsår, man
lämpligen borde taga i öfvervägande frågan om
upprättande af en 6:e klass, som jag
härmed föreslår att försöksvis anordnas till
därpå följande läsår med en afdelning för
gossar och en afdelning för flickor.

Den sålunda ombildade 5:e och
nybildade 6:e klassen skulle för de barn, som
på tillfredsställande sätt genomgått
folkskolans fyra årsklasser, utgöra en frivillig
fortsättningskurs, som lämpligen kan kallas
»Folkskolans högre afdelning», ett namn,
som synes mig mer passande för en
inrättning, organiskt framsprungen ur vårt
eget skolväsen, än den från Tyskland
lånade, mångtydiga benämningen
»borgareskola». Denna högre afdelning borde,
såsom ofvan antydts, få till ändamål att
bereda folkskolans lärjungar tillfälle att
utöfver den obligatoriska folkskolekursen
inhämta elementer af allmän bildning,
afsedda att direkt främja deras duglighet i
det praktiska lifvets värf. Gossarne skulle
därigenom göras bättre förberedda att
inträda i handtverk eller handel och lättare
kunna erhålla förmånligare platser, t. ex. i
sjöfartens och järnvägarnas tjänst. Flickorna
åter skulle mer än hittills kunna förskaffa
sig arbetsduglighet och förmåga att försörja
sig själfva. Den föreslagna kursen borde,
då medelåldern af de från 4:e klassen
utgående folkskolebarnen nu sjunkit till 12
å 13 år, i alla fall vara afslutad till
konfirmationsåldern eller åtminstone under
konfirmationsåret.

Med det ofvan antydda syftet faller det
af sig själft, att läroplanen i högre
afdelningen måste ställas något olika för
gossar och flickor. Medan vissa ämnen af
mera allmänbildande art, såsom
modersmålet, räkning, historia och naturkunnighet,
skulle bli gemensamma, borde vid
gossarnes utbildning bokföring, linearritning och
slöjd spela en viktig roll; vidare borde

ock, enligt min tanke, för dem ett
främmande språk, engelska eller tyska,
upptagas på schemat såsom valfritt ämne med
ett ej allt för ringa timantal i båda
års-afdelningarna och med en väsentligen på
förvärfvande af praktisk färdighet riktad
lärogång. För flickorna åter borde
handarbete, matlagning och hälsolära ingå
såsom viktiga moment af läroplanen.

Hvad slutligen vidkommer kostnaden för
den sålunda skizzerade tvååriga lärokursen,
torde denna i förhållande till det därmed
åsyftade gagnet ställa sig ganska måttlig.
Den 5:e klassen föranleder, såsom
ombildad af redan befintliga afdelningar, ingen
ny utgift utom ett mindre arvode för
språktimmar. Den 6:e klassen åter, som först
läsåret 1894-95 skulle inrättas med två
afdelningar, kräfver framdeles förutom ett
dylikt arvode för språktimmar endast
anställande af ytterligare två folkskollärare,
hvarom i sinom tid framställning skulle
göras till stadsfullmäktige, och till hvilkas
aflöning statsbidrag torde vara att påräkna.
Dessutom borde för deltagande i den
valfria språkkursen upptagas en låg afgift (säg
l kr. å 1,50 i terminen), mera för att
betona sakens värde och hålla till
regelbunden skolgång än för att betäcka de med
kursen förenade utgifterna.
#

Det skulle vara af största betydelse,
ej allenast för Göteborgs folkskolor utan
för vårt undervisningsväsende i dess
helhet, om det af professor Carlson här
framställda förslaget blefve förverkligadt. Andra
större städer (och väl främst af dem
Stockholm) skulle utan tvifvel följa det
gifna föredömet, och då våra af andra
kammaren nu utdömda smaläroverk
ändtligen få lämna ifrån sig sina betydande
tillgångar, skulle dessa omedelbart kunna
öfvergå till en efterträdare, i hvilkens
händer de skulle göra hundrafaldt större
gagn.

Ett ord med anledning af de beslutade
undervisningskurserna

vid Uppsala universitet,

Snarare, säkerligen långt snarare, än
någon kunnat ana eller vågat hoppas synes
den Önskan komma att uppfyllas, »att
universiteten borde öppna sina portar äfven
för dem, som skola meddela upplysning
och andlig näring åt den stora massan af
folket», hvilken önskan flera kretsar af
Sveriges allmänna folkskollärareförening
redan 1885 uttalade, då såsom bekant
frågan om folkskollärarekårens fortsatta
utbildning därinom dryftades. Enligt
ingångna underrättelser, meddelade i n:r 13
och 14 af Svensk Läraretidning, äro
nämligen de förut föreslagna fria
undervisningskurserna vid Uppsala universitet, till
hvilka äfven folkskolans lärare och
lärarinnor skola äga tillträde, i hvad på nämda
universitet ankommer, slutgiltigt bestämda
för årets sommar.

Sant är väl, att denna första beröring
med den »hulda modern», som nu
verkligen utan svårighet synes vara benägen
att med undanrödjande af alla ängsligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free