Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 17. (591.) 26 april 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 17
SVENSK LÄRARETIDNING.
203
de öfverordnades rätt för när genom att
något litet begränsa dessa senares
maktfullkomlighet, på så sätt nämligen att man dels
fördelat densamma på två myndigheter: en
förslagsgifvande och en utnämnande, dels
ålagt den förra att vid fullgörandet af sitt
värf följa vissa grunder och den senare
att hålla sig inom det upprättade förslaget,
allt med möjlighet att i händelse af
oriktigt förfarande från någonderas sida rättelse
skulle kunna vinnas genom anförande af
besvär.
Nu måste man göra sig den frågan,
huruvida det verkligen finnes några särskilda
omständigheter, som göra, att dessa i den
allmänna folkskolestadgan uttalade
principer icke skulle äga giltighet äfven för
hufvudstaden. Då en revision af
folkskolestadgan för Stockholms stad nu lärer vara
förestående, har det synts mig vara på sin
plats, att detta viktiga ärende upptages till
diskussion inom Stockholms
folkskollärarekår och i främsta rummet inom dess
folkskollärareförening.
*
Föreningen beslöt att vid ett följande
sammanträde upptaga ärendet till
fortsatt behandling.
FÖR DAGEN.
Ett önskningsmål,
som håller på att förverkligas.
Redan år 1880 inlämnade Sveriges
folkskollärarekår till k. m:t en petition
med anhållan, att folkskollärare, som af
sjukdom hindrades att sin tjänst
uppehålla, måtte erhålla bidrag af allmänna
medel för vikariens aflönande. Då denna
petition icke föranledde till någon k. m:ts
åtgärd, upptogs frågan i den motion om
en allmän förbättring af folkskollärarnes
lönevillkor, som år 1883 frambärs i
riksdagens andra kammare af
folkskoleinspektören lektor A. Rundbäck.
Statsutskottet betecknade frågan såsom svårlöst
och outredd, och den föranledde ej till
någon riksdagens åtgärd. Samma öde
rönte en af E. Hammarlund år 1885 i
ämnet väckt motion.
Vid 1890 års riksdag väcktes i ärendet
två motioner, den ena af rektor A. V.
Nilsson i Lidköping och hr G. Persson
i Stallarhult, den andra af hr E.
Svensson i Karlskrona. Nu fann riksdagen
förslaget behjärtansvärdt, men då frågan
fortfarande befann sig i outredt skick,
ansåg sig riksdagen bäst befordra saken
genom att skrifva till k. m:t och anhålla
om frågans utredning.
Denna riksdagsskrifvelse föranledde
k. m:t att först infordra yttrande af
samtliga domkapitel och länsstyrelser
äfvensom öfverståthållareämbetet och
folkskoleöfverstyrelsen i Stockholm och att
därpå uppdraga åt en kommitté,
bestående af folkskoleinspektörerna N. J. O.
H. Lindström i Glimminge och C. G.
Bergman i Stockholm samt
folkskolläraren P. Lagerblad i Tumba, att afgifva
betänkande och förslag, om och på hvilka
villkor statsbidrag må kunna lämnas till
aflönande af vikarie för sådan ordinarie
lärare eller lärarinna vid folkskola, som
af sjukdom urståndsättes att fullgöra sin
tjänst.
Kommittén, hvilken sammanträdde
första gången den l december 1892, har
nu afgifvit sitt betänkande.
Till en början lämna kommitterade en
ganska fullständig utredning om behofvet
af statsbidrag till aflönande af vikarie
vid sjukdomsfall. Däri betonas,
hurusom läraren har att af sin knappa lön
bestrida utgifterna för familjen, betala
skatter, förränta och amortera
studieskulder, äfvensom att han för att kunna
följa med sin tid måste skaffa sig böcker
och tidskrifter samt besöka möten och
sammankomster. Man kan under sådana
förhållanden ej vänta, att han skall kunna
göra besparingar, vare sig för
ålderdomen eller för inträffande sjukdomsfall.
Då sålunda en lärares löneförmåner ej
äro större, än att de under hälsans
dagar fullt tagas i anspråk, måste de under
inträffande sjukdom blifva alldeles
otillräckliga. Ett sådant förhållande är
obilligt och obarmhärtigt mot läraren och
på samma gång menligt för skolan; ty
då läraren under sjukdom måste ensam
aflöna vikarien, söker han att i det längsta
äfven med nedsatta kropps- och
själskrafter uppehålla undervisningen.
I afseende på sakens ordnande anse
kommitterade, att läraren liksom alla
andra tjänstemän bör med någon
mindre del af sin lön bekosta vikariens
aflöning. Med hänsyn därtill, att
kommunerna ofta redan förut äro ganska
mycket betungade för sitt skolväsende,
föreslå kommitterade, att staten bör träda
hjälpande emellan, hvarvid statsbidraget
borde vara 2/s af vikariens lön eller 400
kronor.
För att kunna bedöma storleken af
det statsanslag, som för ändamålet kan
vara behöfligt, hade kommitterade från
vederbörande folkskoleinspektörer
infordrat uppgifter om antalet ordinarie lärare
och lärarinnor samt huru många, som
minst en månad för sjukdom åtnjutit
tjänstledighet, äfvensom huru lång
tjänstledigheten i hvarje fall varit. Dessa
uppgifter, som omfatta hvart och ett af
åren 1887-92, äro omarbetade till en
tabellarisk öfversikt, hvilken är vidfogad
betänkandet. Med stöd af dessa
uppgifter och därpå grundade beräkningar
antages den nödiga summan kunna
anslås till 40,000 kronor.
Hufvudgrunderna i kommitténs förslag
äro förut i korthet angifna i denna
tidning. Vi äro i dag i tillfälle att i sin
helhet meddela kommitterades förslag
till kungörelse i ämnet. Detta är af
följande lydelse:
§ l-
Därest ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola på grund af sjukdom åtnjuter
tjänstledighet och vikarie för honom eller
henne är förordnad under oafbrutet minst
en månad af den fastställda
undervisningstiden af åtta månader om året, skall
vikarien för den tid, hvarunder hans för-
ordnande varar, åtnjuta arvode efter minst
600 kr. för läsår eller 75 kr. för
läsmånad, hvarje månad beräknad till 30 dagar,
samt förses med tjänlig, skolan närbelägen
bostad, bestående af ett rum, med eldning
och städning, eller ock erhålla ersättning
därför, beräknad efter 50 kr. för helt
läsår, äfvensom efter öfverenskommelse
undfå godtgörelse för resekostnad, där
sådan ifrågakommer.
§2-
1. Är enligt läkarebetyg sjukdom, på
grund hvaraf ordinarie lärare eller
lärarinna erhåller ledighet och vikarie för
honom eller henne förordnas på sätt i § l
sägs, af sådan beskaffenhet, att densamma
gör läraren eller lärarinnan oförmögen att
vederbörligen uppehålla sin tjänst, samt
icke uppenbarligen är själff or vållad eller
att såsom obotlig anse, och är läraren
eller lärarinnan icke berättigad till hel
pension, skall vikariens aflöning utgöras
sålunda, att den ordinarie läraren eller
lärarinnan af sin lön afstår ett belopp,
motsvarande en fjärdedel af vikariens
kontanta minimilön, eller 150 kr. för helt läsår,
samt två tredjedelar af samma minimilön, eller
400 kr. för läsår, utgå af allmänna medel,
och återstoden erlägges af skoldistriktet,
hvilket jämväl åligger att förse vikarien
med bostad jämte eldning och städning,
eller ock lämna honom ersättning därför,
enligt hvad i § l omförmäles, äfvensom
att, där så ifrågakommer, godtgöra honom
hans resekostnad.
2. Där läkarebetyg ej kan utan
synnerlig kostnad eller svårighet anskaffas, må,
därest genom intyg af vederbörande
kom-munalnämds ordförande vitsordas, att
läraren eller lärarinnan under ledigheten varit
af sjukdom urståndsatt att vederbörligen
uppehålla sin tjänst och läraren eller
lärarinnan icke är till hel pension berättigad,
de i föregående moment gifna bestämmelser
i fråga om vikariens aflöning gälla, likväl
ej för längre tid än högst tre månader,
ändock att sjukdomens beskaffenhet icke
blifvit genom läkarebetyg ådagalagd.
ö o.
Därest den ordinarie läraren eller
lärarinnan är berättigad till afkortad pension
enligt § 16 i gällande pensionsreglemente
skall vikariens aflöning utgöras efter de i
§§ l och 2 här ofvan angifna grunder för
högst fyra månader af den föreskrifna
undervisningstiden af åtta månader af året,
men om vikarie erfordras för längre tid
af läsåret för denna tid bestridas af den
ordinarie läraren eller lärarinnan utan
tillskott af allmänna medel eller bidrag af
skoldistriktet, därest ej detta finner skäligt
sådant lämna.
§ 4.
Ordinarie lärare eller lärarinna, som är
berättigad till hel pension enligt § 14 i
gällande pensionsreglemente, skall, då på
grund af sjukdomsfall behof af vikarie för
honom eller henne inträder, ensam utgöra
vikariens aflöningsförmåner.
§ 5.
Är enligt läkarebetyg sjukdom, på grund
hvaraf ordinarie lärare eller lärarinna er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0207.html
