- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
205

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (591.) 26 april 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t tN:r 17

SVENSK LÄRARETIDNING

205

mål äskade anslagen. I samma riktning
talade äfven hrr Nilsson i Skärhus,
Svensson i Olseröd, Henricson i Karlslund
och Olsson i Mårdäng, hvilka samtliga,
oaktadt de motsatt sig urtima riksdagens
beslut, dock ej kunde finna det alldeles
omöjligt för statsverket att komma ut
med det föreslagna beloppet. Hrr von
Friesen och Olsson framhöllo särskildt
det meningslösa i att uppskjuta
förevarande lilla reform, »tills man finge bättre
tider»: den finansiella förlägenheten
komme ju nämligen ej att minskas, utan
tvärtom att år för år ökas, och skulle
man vänta på denna reform, tills
till-läggsbevillningen blifvit borttagen, så
finge åtminstone det nu lefvande släktet
icke något godt däraf.

Af motsidans män uppträdde visserligen
hrr Zotterman, Göransson ©ch
Holmgren, hvilka varit motionärer i saken,
till förmån för densamma, och den förre
fann det högeligen förunderligt, att de
lågt aflönade folkskollärarne skulle på
dubbelt sätt komma att drabbas af
urtimabeslutens verkningar: först genom
att få erlägga ökad bevillning, sedan
genom att gå miste om säkerheten att
erhålla någorlunda skälig kofodersersättning.
Men flertalet af deras meningsfränder
från i höstas, hrr G. F. Östberg, A. P.
Danielsson, Nils Petersson i Runtorp
m. fl. visade sig dela sammansatta
stats-och lagutskottets åsikt. Den sistnämde
sade sig nog vara viss om, att
folkskollärarnes lönefråga skulle komma tillbaka
igen, ty det vore med den som med
Tors bockar: det hjälpte ej, huru många
gånger man slaktade den. Men äfven
af denna orsak måste man, menade
han, nu hålla emot, ty om man det
gjorde, hade man alltid den här lilla
hjälpen att tillfredsställa folkskollärarne
med, då de i framtiden blefve allt för
enträgna. Någon betydligare
löneförbättring kunde nämligen ej ifrågakomma,
allra minst nu, sedan genom de nyligen
fattade besluten staten kommit i sådant
trångmål, att man rakt inte visste, hvar
man skulle finna medel.

Oaktadt dessa uttalanden var det dock
med en viss öfverraskning man bevittnade,
att motionen i andra kammaren segrade
blott med 95 röster mot 94, alltså med
blott en enda rösts öfvervikt. I den
gemensamma voteringen kommer den
naturligtvis att falla, och det är nu mera
att önska än att hoppas, att den snart
måtte kunna stå upp igen.

Före den l maj

böra anmälningar om
Öfverläggningsämnen och föredrag, afsedda för
allmänna folkskolläraremötet i Göteborg,
vara inlämnade. Rekvisitioner af
anmälningsblanketter för deltagande i
mötets utställning böra likaledes inom
samma tid insändas till bestyreisen.

Bättre något än intet.

Första kammaren har endast delvis
bifallit andra kammarens beslut rörande

förbättring i de nuvarande
pensionsvillkoren i folkskollärarnes änke- och
pupillkassa. Den af motionärerna och de
senaste revisorerna ifrågasatta höjningen
af delaldighetsbeloppet, så att detta skulle
äfven för de tidigare pensionerade blifva
700 kr., ansåg första kammaren ej
tillrådlig. Däremot har första kammaren
varit med om en utredning, huruvida
samtliga pensionerna må kunna utgå med
högre procent af delaktighetsbeloppet (t.
ex. 25 % i st. f. nuvarande 20 %\

Seminarierektorsmötet. Såsom vi
förut meddelat hafva rektorerna vid rikets
folkskollärareseminarier kallats att
sammanträda i Stockholm den 13 nästa juni
för öfverläggningar angående
undervisningen vid seminarierna. I sammanhang
härmed bör nämnas,, att från
ecklesiastikdepartementet till samtliga lärarekollegier vid
seminarierna utsändts följande frågor, på
hvilka sv aren skola vara inlämnade före
den 20 nästa maj:

1. Är en revision af undervisningsplanen
i nu gällande stadga för
folkskollärareseminarierna i riket behöflig och", i sådant fall, hvilka
förändringar anses företrädesvis önskvärda?

2. Kunna och böra inträdesfordringarna till
folkskollärareseminarierna höjas?

3. Äro några närmare bestämmelser om
anordningarna af afgångsexamen vid
folkskollärareseminarierna behöfliga och, i sådant fall,
hvilka anses böra först och främst komma i
fråga?

4. Äro några förändringar i stadgan för
folkskollärareseminarierna behöfliga med anledning
af den förlängda öfningstiden för värnpliktige?

Folkskolorna blifva pedagogiernas
arftagare. Sedan k. m:t den 22 maj
1892, i sammanhang med beslut om
indragning af pedagogierna i Kungsbacka
och Laholm, anbefallt domkapitlet Göteborg
att inkomma med förslag, huru förfaras borde
med dessa pedagogier tillhörande
läroverkshus,, rektorsboställen, löningsjordar,
donationer, kassor och inventarier m. m.
samt domkapitlet till k. m:t
öfverläm-nat upprättade förteckningar öfver
pedagogiernas tillhörigheter, magistraternas och
stadsfullmäktiges i Kungbacka och Laholm
yttranden samt andra till ärendet hörande
handlingar äfvensom afgifvit det infordrade
förslaget, har k. m:t förklarat:

att städerna Kungsbacka och Laholm må
fritt förfoga öfver de af pedagogierna
begagnade hus och därtill hörande tomter:

att ifrågavarande läroanstalters inventarier
må försäljas och därvid inflytande medel jämte
pedagogiernas kontanta tillgångar öfverlämnas
till skolråden, som äga att medlen förvalta
och använda räntan å desamma till
folkskolornas i nämda städer behof;

att afkomsten af Hermanska donationen, som
förvaltas af kyrkorådet i Kungsbacka, skall,
enligt gifvarinnans förordnande, användas till
inköp af nödiga kläder åt fattigare skolungdom,
tillhörande skola inom staden:

att skolrådet i Kungsbacka skall förvalta
»Jeansonska gåfvan» och använda räntan
däraf till förbättring af den lärares lön i staden,
som skolrådet finner vara däraf förtjänt och i
behof;

att Laholms pedagogi tillhörande
löningsjordar och donationer må öfverlämnas till
förvaltning af skolrådet och årliga afkastningen
af desamma användas till den skola, som i
stället för den indragna pedagogien redan
anordnats, därest den framdeles kommer att fort-

fara, eller ock till förmån för annan skola i
staden, som är med den indragna pedagogien
närmas jämförlig; samt

att den för Kungsbacka och Laholm sålunda
medgifna förmän att använda ifrågavarande
räntemedel m. m. må af städerna åtnjutas, till
dess annat med pedagogierna jämförligt
allmänt läroverk kan blifva i dessa städer
inrättadt, då ärendet bör ånyo underställas k. m:ts
pröfning.

Folkhögskolan Hvilans 25-årsfest

firades - enligt hvad skrifves till Svensk
Läraretidning - den 17 dennes, 25:e
årsdagen af skolans stiftande, i närvaro
af en till vid pass 400 personer
uppgående människoskara, till största delen
bestående af f. d. elever, yngre och äldre,
manliga och kvinnliga.

Föredrag höllos af amanuensen F.
Elander om K. V. Scheele, syrets upptäckare,
af danska folkhögskolläraren A. Benfaen om
folkhögskolesakens, skytterörelsens och
gymnastikens framsteg i Danmark och af
professor S. Ribbing om Oliver Cromwell.
Mellan de båda första föredragen ägde
gymnastikuppvisning rum.

D:r Holmström redogjorde för skolans
verksamhet under det nu gångna läsåret,
då skolan haft 73 lärjungar, hvaraf 49
i den egentliga folkhögskolan och 24 i
landtmannaskolan. I sitt afslutningstal till
eleverna skildrade han, huru det var, då
han tog afsked från den första
lärjungeskaran på Hvilan. Då var han nästan
jämnårig med eleverna, ett mera
kamrat-likt förhållande var häraf rådande mellan
lärare och lärjungar, de liksom
sammanväxte med hvarandra; nu vore han mera
den gamle vännen, som gåfve ungdomen
goda råd. Nu ville han gifva ungdomen
rådet: »var aldrig nöjd», detta så att
förstå, att den icke skulle vara nöjd med
det onda, icke vara nöjd med sig själf
utan alltjämt sträfva för det godas
främjande både inom och utom oss.

Bankdirektör Ola Andersson, ordförande
i Hvilans styrelse ända från skolans
början, afslöt läsåret med ett varmt tack till
d:r Holmström för hvad denne uträttat
och uttalade den önskan, att d:r H. måtte
ännu länge till lycka och välsignelse för
folkhögskolan verka i densamma. Han
hoppades, att de kommande 25 åren skulle
medföra ytterligare utveckling af
folkhögskoletanken.

Under den hjärtligaste stämning följde
därpå samkväm med skålar och tal i riklig
mängd. Bland dessa anteckna vi ett
anslående tal för d:r och fru Holmström af
en f. d. elev, för samverkan mellan
universitet och folkbildningsanstalter
(folkhögskola, folkskola m. fi.) af professor S.
Ribbing, för folkskolan af Ola Andersson,
för Norden och dess folkhögskolor af kand.
H. E. Larsson.

Representanter för den danska och
finska folkhögskolan hade infunnit sig och
hyllades lifligt.

En mängd lyckönskningstelegram från
Sverige och Danmark upplästes. Att god
sång förekom i riklig mängd säger sig
själft.

Från folkhögskolans byggnader svajade
flaggor och den rymliga gymnastiksalen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free