- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
219

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (592.) 3 maj 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 18

SVENSK LÄRARETIDNING,

219

omförmälda frihet, då den icke varit i
förordningen uttryckligen stadgad; och
ordföranden hade i dessa fall i såväl
kyrkorådet som skolrådet utöfvat ifrågavarande
befattningar, såsom om de varit
oskiljaktigt förbundna med ordförandeskapet.

Men då ordföranden såsom sådan hade
icke så få åligganden utöfver dem,
hvilka han delade med öfriga ledamöter, och
i lika mån som dessa voro för
förvaltningen ansvarig, vore det ej mer än
billigt, om öfriga ledamöter öfvertoge sådana
för ordförandens egentliga befattning enligt
lag främmande göromål som
kassaförvaltarens och räkenskapsförarens; och
hemställer därför motionären, att riksdagen
för sin del måtte besluta sådant tillägg
till kyrkostämmoförordningen, att årliga
val af kassaförvaltare och räkenskapsförare
i kyrkoråd och skolråd därigenom må
göras obligatoriska.

#

Lagutskottet har nu afgifvit följande
utlåtande öfver motionen:

»Vid jämförelse af ifrågavarande
förordnings stadganden i förevarande ämnen
framgår uppenbarligen, att kyrkoråd och
skolråd hafva befogenhet att utse
kassaförvaltare och räkenskapsförare i fråga om
de medel, som stå under kyrkorådets och
skolrådets förvaltning, men att de i
utöfningen af denna befogenhet icke äro
underkastade någon inskränkande
bestämmelse.

Att nu, på sätt motionären föreslagit,
genom en ovillkorlig föreskrift om
anställande af årliga val af räkenskapsförare och
kassaförvaltare binda kyrko- och skolråden
i deras befogenhet att ordna ifrågavarande
förhållanden, såsom dem bäst synes,
torde hvarken vara af behof påkalladt eller
lämpligt. Utskottet håller nämligen före,
att då ledamöterna i kyrkoråd och
skolråd äro ansvariga för de af dem
förvaltade medel, dem också bör lämnas frihet
att, på det sätt de för hvarje särskildt
fall finna vara för sig mest betryggande,
meddela de föreskrifter angående
medelförvaltningen, som kunna betingas af för
handen varande förhållanden. Denna
frihet bör enligt utskottets åsikt icke utan
tvingande skäl fråntagas dem; och då
utskottet icke kan tillmäta de skäl,
motionären till stöd för sin framställning
anfört, en dylik betydelse, föranlåtes
utskottet hemställa att motionen icke må af
riksdagen bifallas.»

Kofodersfrågan.

Med anledning af kamrarnas skiljaktiga
beslut i kofodersfrågan hade sammansatta
stats- och lagutskottet enhälligt ansett
gemensam omröstning böra företagas.
Utskottets förslag till voteringsproposition
godkändes ock i andra kammaren utan att
ett ord därom sades.

Då ärendet föredrogs i första kammaren
yrkade grefve Lagerbjelke, professor Alin och
hofmarskalken Reutersvärd afslag på
voteringspropositionen under framhållande, att
detta icke vore en ren anslagsfråga utan gällde
lika mycket en ändring i lagen.
Skoldistriktens skyldighet att förse lärarne med

kofoder skulle genom ett bifall till andra
kammarens beslut delvis öfverflyttas på
staten. Första kammaren borde häfda sin
själfständighet gent emot den andra.

Vice talmannen grefve Gr. Sparre,
rytt-mästaren Boström, lektor Törnebladh,
häradshöfding Claesson, friherre v. Otter och
friherre Klinckowström förfäktade däremot
den ståndpunkten, att gemensam omröstning
här måste ske i enlighet med grundlagens
föreskrift. Det gällde nu endast, om staten
skulle i vissa fall lämna skoldistrikten
högre statsbidrag; lärarnes rätt till kofoder
undergingo icke den ringaste förändring.
Från föregående åren funnes flera
prejudikat, enligt hvilka i fall sådana som detta
gemensam omröstning ägt rum.

Utgången syntes tvifvelaktig, men då
uppträdde friherre Klinckowström och
gen-dref de af grefve Lagerbjelke framlagda
skälen under påstående, att dennes
tolkning af grundlagen i detta fall vore »en
spetsfundighet». Hr Reutbrsvärd beklagade,
att friherre K. funnit tillständigt att
begagna sig af ett uttryck, som sårat hela
första kammaren, då han karakteriserat
dess högt ärade f. d. talmans
grundlagstolkning som spetsfundigheter. Han
hemställde till den ärade friherren att »på färsk
gärning» återtaga sitt yttrande. (Bravorop.
Frih. K. satt emellertid lugn på sin plats.)

Votering anställdes nu, och blef denna
naturligtvis ett förtroendevotum för grefve
Lagerbjelke. Med 83 röster mot 29
förkastades voteringspropositionen.

Omedelbart därpå begärde friherre
Klinckowström ordet och båd om ursäkt för
uttrycket »spetsfundighet». Detta uttryck
hade varit för starkt, men talrn måste dock
framhålla, att enligt hans mening grefve
L. genom sin öfverlägsna förmåga sökt
förväxla två saker. Om emellertid
uttrycket sårat, bad han om ursäkt. (Bravorop.)

Förslagsanslagen till
folkundervisningen.

Sedan kofodersfrågan förfallit till följd
af. kamrarnas skiljaktiga beslut och första
kammarens vägran att anställa gemensam
omröstning, hafva nu båda kamrarna i
öfverensstämmelse med k. m:ts proposition
och på statsutskottets hemställan höjt
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid
folk- och småskolor från 3,725,000 till
3,925,000 kr. - detta på grund af
ökning i lärarnes antal.

Folkskollärarnes änke- och pupillkassa.

På yrkande af E. Hammarlund beslöt
andra kammaren i lördags afton att
instämma i det beslut första kammaren förut
fattat angående folkskollärarnes änke- och
pupillkassa. Nämda beslut hade följande
lydelse:

att riksdagen i underdånig skrifvelse
anhåller, det k. m:t täcktes låta utreda, huruvida,
utan höjning af vare sig statsbidraget eller
delägarnes afgifter, en sådan förbättring i de
nuvarande pensionsvillkoren i folkskollärarnes
änke- och pupillkassa må kunna äga rum, att
samtliga pensioner utgå med högre procent af
delaktighetsbeloppet, än hvad nu är fallet, samt
att k, m:t ville till riksdagen inkomma med
det förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

Vid föredragningen i andra kammaren
af första kammarens protokollsutdrag i
ämnet uppstod en stunds diskussion.

Hr E. Hammarlund redogjorde i korthet för
skillnaden mellan kamrarnas beslut. Första
kammaren hade strukit de rader, som åsyftade
höjning af pensionsdelaktigheten, men däremot
varit med om en utredning, huruvida
pensionerna kunde utgå med högre procent af
delaktighetsbeloppet. Talrn skulle naturligtvis
helst sett, att i enlighet med andra kammarens
beslut motionen bifallits i sin helhet, och att
sålunda utredningen blifvit så omfattande som
möjligt. Men man finge ju vara nöjd, att
något vunnes. I betraktande af att riksdagen
nu lede mot slutet hemställde tal:n - med
hänvisning till § 63 riksdagsordningen - att
kammaren måtte utan ny remiss till utskottet
biträda första kammarens beslut. (Hrr
Zotterman och Liljeholm instämde.)

Hr A. Gumaelius hade i sak intet att häremot
anmärka, men yrkade, att ordet »underdånig»
(som blifvit insatt af första kammarens utskott)
skulle utgå, enär riksdagen ej plägade skrifva
på detta sätt.

Hr A. P. Danielsson passade nu på, då olika
yrkanden förelågo, att begära ärendets
han-skjutande till utskott (hvilket utan tvifvel skulle
haft till följd, att frågan ej hunnit afgöras före
riksdagens afslutning).

Hr E. Hammarlund vidhöll sitt yrkande om
rent bifall till första kammarens beslut, enär
den minsta ändring troligen komme att
medföra frågans fall detta år. Kanslideputerade
skulle vid affattandet af skrifvelseförslaget helt
visst se till, att det erhölle den sedvanliga
formen.

Hrr S. von Friesen och A. Hedin talade
likaledes för bifall till första kammarens beslut.

Hr E. A. Edelstam (en af kanslideputerade)
trodde sig kunna meddela, att detta
»underdånig» nog ej skulle komma med i den
slutliga skrifvelsen.

Hr Gumaelius var därmed lugnad och återtog
sitt yrkande, hvarefter kammaren godkände det
af E. Hammarlund framställda förslaget.

Skolstatistiken.

Vid gemensam omröstning i måndags
segrade den mening andra kammaren
förfäktat. Med 226 röster (39 i första, 187
i andra) mot 132 röster (98 i första, 34
i andra) beviljades 2,000 kr. till ett
biträde vid ecklesiastikdepartementets
statistiska afdelning. Minoriteten ville bevilja
3,000 kr. till en ordinarie aktuarie vid
samma afdelning.

Teckningslärarnes löneförmåner.

Hr Kardeils motion om, att
tecknings-lärarne vid rikets allmänna läroverk skulle
vid sjukdomsfall få behålla en del af
lönen, har vid gemensam omröstning antagits
med 190 röster mot 163.

Latinskrifningen.

Första kammaren beslöt i lördags att
i så måtto instämma i andra kammarens
beslut, att »riksdagen i skrifvelse till k.
m:t anhåller, att det skriftliga
öfversättnings-profvet från svenska till latin i
mogenhetsexamen må varda afskaffadt».

Antagligen kommer andra kammaren att
biträda detta beslut.

Våra vänner

ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvän n er.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free