Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (593.) 10 maj 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING
229
ra kammaren önskade en lösning i
enlighet med hrr Nilssons och Svenssons
motion, men första kammaren sade nej
och vägrade t. o. m. gemensam
omröstning.
Ännu en fråga förföll på grund af
första kammarens motstånd, nämligen
hr O. F. Svenssons förslag om
anordnande af undervisning i skrifning och
räkning åt beväringsmän.
Öfriga skolmotioner hafva förkastats
utan större meningsskiljaktighet. Sålunda
hafva afslagits hr Bulows motion om
införande af undervisning i tyska språket
vid seminarierna (en minoritet inom
utskottet biträdde emellertid förslaget, ehuru
i en något modifierad form) samt hr
Bexells motion om all den egentliga
folkskoleundervisningens förläggande
uteslutande till förmiddagarna och om pris
för utarbetande af »sanningsenliga och
i patriotisk anda skrifna läroböcker i
geografi» äfvensom förskrifter med
sentenser.
Vidare hafva afslagits E.
Hammarlunds motion om utarbetande af en
särskild folkskolestadga för rikets större
städer, hr N. Rosengrens om obligatoriskt
val af skolkassor samt de af hrr
Zotterman, A. V. Nilson och Restadius väckta
motionerna i läroverksfrågan.
Ett eller annat af de fallna förslagen
torde nog i sinom tid ånyo se dagen -
måhända då med bättre framgång.
Förståndigt.
Nya Värmlands-tidningen
tillkännagifver, att hon hädanefter icke intager
notiser om gåfvor af skolbarn. Dylika
notiser innebära ingenting märkvärdigt,
och de »kunna aldrig anses öka den
sanna tillfredsställelse, som en lärare
skall känna vid erfarandet af bevisen på
lärjungarnas tillgifvenhet». Det vore
önskligt, om andra tidningar följde exemplet.
För vår del hafva vi allt ifrån denna
tidnings första tillvaro strängt hållit därpå,
att dylika notiser ej få förekomma i
tidningen.
Tre skolprogram.
Andra kammarens tre olika partier
hafva nyligen haft sammanträden för
uppgörande af partiprogram. Gamla och
nya landtmannapartierna fattade
definitiva beslut; inom centern nöjde man sig
med framläggande af ett förslag. Å
samtliga programmen har naturligtvis äfven
skolfrågan fått en plats. Denna punkt
är på de olika programmen formulerad
sålunda:
Centern.
Gamla
landtmannapartiet. Undervisningsväsendet reformeras i
tidsenlig och praktisk
riktning med
hänsyn till allas
behof af en god
och
fruktbärande bildning.
Nya
landtmannapartiet. Folkupplysningen höjes genom
lämpliga
reformer i
undervisningsväsendet.
Folkskolan
utvecklas och
höjes. De
allmänna läroverken
reformeras i
tidsenlig och
praktisk
riktning.
Samtliga programmen äro, som man
finner, affattade i mycket allmänna orda-
lag. Mest obestämdt yttrar sig nya
landtmannapartiet, som visserligen vill, att
folkupplysningen skall höjas genom
»lämpliga reformer», men icke på minsta sätt
antyder, huru höjandet skall ske eller i
hvilken riktning de lämpliga reformerna
böra gå.
Gamla landtmannapartiet gifver
åtminstone en antydan härom genom sin
fordran, att reformen skall ske »i tidsenlig
och praktisk riktning» samt med tagen
hänsyn till allas behof.
Tydligast är onekligen det tillämnade
centerprogrammet, hvilket uttalar sig
särskildt om folkskolan och särskildt om
det allmänna läroverket och bakom hvars
uttryck man med god vilja kan läsa
krafvet på folkskolans utvecklande till
en för alla samhällsklasser gemensam
bottenskola, dess höjande genom
inrättande af Öfverbyggnader pä densamma
samt läroverkets omgestaltande genom
de lärda studiernas uppskjutande till
gymnasialstadiet.
Delaktighet i folkskollärarnes
änke- OCh pupillkassa. Ett ovanligare
mål afgjordes af k. m:t den 14 sistlidne
april.
Under fjoråret ingick folkskolläraren i
Älfsbacka församling i Värmland And.
Gust. Peterson med en skrifvelse till
direktionen öfver folkskollärarnes änke- och
pupillkassa, hvari han förmälte sig hafva
erfarit, att han icke blifvit uppförd såsom
delägare i kassan, oaktadt han år 1877
genom skolrådsordföranden i församlingen
anmält sig till inträde i kassan och själf
intill 1881 erlagt föreskrifna årsafgifter,
efter hvilken tid församlingen, i enlighet
med kyrkostämmobeslut den 31 okt. 1880,
för honom betalt samma afgift. På grund
häraf anhöll P., att direktionen måtte
tillgodoräkna honom de årsafgifter, som
sålunda dels af honom själf, dels för hans
räkning af församlingen blifvit inbetalda,
men sannolikt af misstag blifvit förda på
annans tjänst, och i följd häraf tillerkänna
honom delägarerätt i kassan.
Vid ansökningen var fogadt utdrag af
protokoll vid sammanträde med Älfsbacka
församlings skolråd den 10 nov. 1891, enligt
hvilket protokoll skolrådet intygade, att P.
t. o. m. år 1880 själf erlagt föreskrifven
årlig afgift till änke- och pupillkassan samt
att församlingen, enligt
kyrkostämmobeslutet den 31 okt. 1880, åtagit sig att från
nämda år till förmån för P., och icke
någon annan, bestrida föreskrifna afgifter till
kassan.
Af den utredning, som med anledning
häraf verkställdes, framgick,
att Älfsbacka församling hade delaktighet i
folkskollärarnes pensionsinrättning för två
tjänster, nämligen för den ena, eller den som
innehades af P., från pensionsinrättningens början
och för den andra från och med år 1876;
att ingendera af de två ordinarie
folkskol-lärarne i Älfsbacka församling varit under åren
1876 och 1877 delägare i folkskollärarnes
änke-och pupillkassa;
att folkskolläraren Johan Johansson, som
under år 1877 tillträdt den senare tillkomna
tjänsten, från och med år 1878 uppförts till
delaktighet i kassan;
att från P., som under är 1871 tillträdt sin
befattning såsom ordinarie folkskollärare och
som, enligt hos direktionen förvaradt kvitto,
fått mottaga tryckt formulärblankett till sådan
anmälan om inträde i folkskollärarnes
änke-och pupillkassa, som omförmäles i § l mom. 2
i gällande pensionsreglemente, dylik anmälan
icke till direktionen inkommit, samt att ej
heller någon af de utaf P. i ofvan berörda skrift
uppgifna årsafgifter blifvit till kassan inbetalda.
Genom beslut den 6 sistl. oktober
förklarade direktionen,
att då åberopade § l mom. 2 af reglementet
för folkskollärarnes änke- och pnpillkassa
föreskref ve, att folkskollärare, som den dag
reglementet trädde i verkställighet, eller den l jan.
1876, var ordinarie innehafvare af tjänst, för
hvilken vederbörande skolområde eller
skoldistrikt i afseende å innehafvarens egen
pensionering vunnit delaktighet i folkskollärarnes
pensionsinrättning, och önskade att komma i
åtnjutande af den honom genom berörda
moment tillförsäkrade rättighet att blifva delägare
i folkskollärarnes änke- och pupillkassa, borde
därom göra anmälan inom ett: är från sist
omförmälda dag, men någon sådan anmälan icke
från sökanden till direktionen inkommit, funne
direktionen, med tillämpning af ofvan
åberopade stadgande, delaktighet i folkskollärarnes
änke- och pupillkassa icke kunna sökanden
tillkomma.
Häri sökte P. ändring hos k. m:t, därvid
bland annat anförande, att han år 1876
inlämnat till dåvarande ordföranden i
församlingens skolråd ansökan om inträde i
änke- och pupillkassan, samt att det icke
kunde läggas honom till last, om hans
ansökning angående inträde i kassan icke
blifvit af skolrådsordföranden behörigen
insänd till pensionsinrättningen.
Med afseende å hvad i målet
förekommit har k. m:t »pröfvat skäligt medgifva,
att klaganden utan hinder däraf, att
anmälan om hans inträde i änke- och
pupillkassan icke till direktionen inkommit,
likväl må, under förutsättning att behöriga
afgifter till kassan blifvit eller blifva
för klagandens tjänst erlagda, äga
delaktighet i kassan, finnande k. m:t frågan,
huruvida de afgifter, som till kassan
ingått för en läraretjänst inom Älfsbacka
skoldistrikt, böra tillgodoräknas klaganden,
icke i detta mål kunna komma under
pröfning».
När blir skolhuset uppfördt? På
grund af folkskoleinspektören L. J. Z.
Leksells erinran om det oundgängliga behofvet
af ett skolhus för Göbergets mindre
folksko-lerote inom Norrbärkes församling fattade
församlingen å kyrkostämma den 4
november 1890 beslut om uppförande af ett
skolhus i Kärns. Å ny kyrkostämma den
16 december 1891 förklarade emellertid
församlingen den ifrågavarande
skolhusbyggnaden öfverflödig.
Efter det folkskoleinspektören Leksell
hos domkapitlet i Västerås yrkat, att
församlingen måtte åläggas att skyndsamt
verkställa sitt beslut om uppförande af
berörda skolhus, beslöt domkapitlet den
20 maj 1892 att ålägga församlingen att
uppföra ett skolhus för Göbergets mindre
folkskolerote fore den l oktober
innevarande år.
Församlingen har häri sökt ändring hos
k. m:t, som den 14 sistl. april visat
målet åter till domkapitlet, enär i målet fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
