Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (593.) 10 maj 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
är icke allenast om behofvet af
ifrågavarande skolhusbyggnad utan äfven om
uppförande af densamma, hvilket förutsätter
afgifter af församlingen, samt vid sådant
förhållande målet är af beskaffenhet att
böra af länsstyrelse och domkapitel
gemensamt handläggas.
Alltså ytterligare uppskof.
Vägrad dispens. K. m:t har den 14
sistl. april afslagit en af lärarinnan Amalia
Fredrika Maria Linck gjord anhållan, att
hon, som icke aflagt examen vid
folkskollärarinneseminarium, måtte under vissa
villkor förklaras berättigad att utan hinder
af nämda omständighet söka ordinarie
lärarinnebefattning vid Stockholms stads
folkskolor.
Stipendier vid
folkskollärareseminarierna. Till stipendier innevarande
vårtermin åt elever vid nedannämda
seminarier har k. m:t anvisat följande belopp,
nämligen:
vid seminariet i Stockholm 3,410 kr.,
Uppsala 2,880, Linköping 3,035, Skara 5,185,
Falun 2,115, Växjö 3,120, Lund 4,560, Göteborg
3,110, Kalmar 3,940, Karlstad 2,545, Hernösand
1,250 och Umeå 2,065 kronor.
Tillika har k. m:t anvisat till stipendier dels
åt lappsk-talande elever vid seminariet i
Hernösand 600 kr. och vid småskollärare- och
lärarinneseminariet Mattisudden inom Jockmocks
församling 2,000 kr., dels ock åt finsk-talande elever
vid seminariet i Hernösand 300 kr., i Umeå
600 kr. samt vid småskollärare- och
lärarinneseminariet i Haparanda 3,290 kronor.
Kyrkoherdes skyldighet att
utgöra klockarelön. Öfver Hanebo
församlings beslut i oktober 1892, att den
till innehafvaren af de förenade
klockare-och organisttjänsterna i församlingen
bestämda kontanta lönen, 600 kr., skulle
uttaxeras efter samma grunder som öfriga
kommunalutskylder och sålunda äfven
kyrkoherden därtill bidraga, anförde kyrkoherden,
teol. d:r J. S. Söderberg besvär.
Länsstyrelsen i Gäfleborgs län underkände
besvären, i hvad angick debiteringen af
bidrag till klockarelönen, hvaremot klaganden
frikallades från deltagande i organistlönen,
hvilken i saknad af annan bestämmelse
ansågs hafva utgjort hälften af den
gemensamma klockare- och organistlönen.
De besvär, kyrkoherden S. häröfver
anfört, hafva nyligen af kammarkollegium
blifvit ogillade.
Klockare är ej valbar till
skolrådsledamot. Lysekils församling beslöt
å kyrkostämma den 21 december 1892
att i församlingens förenade kyrko- och
skolråd invälja klockaren och organisten O. G.
Lycke. Sedan apotekaren J. L. Lundberg
häröfver anfört besvär, har Göteborgs
domkapitel den 26 sistl. april upphäft valet.
Kyrkostämma har icke att
afgifva opinionsyttring. Stadsnotarien
i Helsingborg G. Hoff hade hos
domkapitlet i Lund anfört besvär däröfver, att
sedan skolrådet i Helsingborg begärt yttrande
af stadens kyrkostämma, huruvida
stämman godkände eller icke innehållet i åt-
skilliga uti en af stadens tidningar intagna
uppsatser, innebärande klander af vissa
utaf skolrådet vidtaga åtgärder, såsom
införande af ny slöjdundervisning för flickor
i stadens folkskolor, antagande af lärare
och lärarinnor m. m., kyrkostämman under
sistlidne januari månad beslutat att i
frågan yttra sig och till skolrådets förmån
också afgifvit specificeradt yttrande.
Sedan den icke klagande delen af
församlingen blifvit öfver besvären hörd och med
öfvervägande pluralitet förenat sig med
klaganden, har domkapitlet genom utslag
den 3 dennes, då de frågor, som förevarit
vid den klandrade stämman, enligt gällande
kyrkostämmoförordning icke varit af
beskaffenhet att böra utgöra föremål för
kyrkostämmas handläggning, till all kraft och
verkan upphäft det öfverklagade beslutet.
| Skrifningarna vid seminarierna.
De anbefallda skrifningarna för
afgångsexamen vid folkskollärareseminarium hafva
nu tagit sin början. Vid nedannämda
seminarier hafva gifvits följande ämnen för
uppsatsen i modersmålet:
Lunds folkskoll år ar ese minär iutn: 1)
Frestelsens betydelse i en kristens lif. 2)
Satsförkortningar. 3) Svenska allmogens ställning
vid tiden för Karl XI:s reduktion. | 4) Luftens
tryck. 5) Skola och hem. 6) När är
under-il visningen grundlig? 7) Hvarför utgör teckning
| ett af folkskolans läroämnen?
Växjö folkskollärareseminarium: 1) Gamla
testamentets offer. 2) Åskådlighet i
undervisningen. 3) Frihetstidens statsskick. 4)
Napoleon I:s härtåg mot Ryssland. 5) Norges
naturliga beskaffenhet. 6) Huru uppkommer snö,
och hvad nytta medför den? 7)
»Landshöf-| dingen» af Runeberg. 8) »Kan ej den vapenlöse
hälsas stark och visa hjältemod» (Runeberg).
Linköpings folkskollärareseminarium: 1)
Hvilken verkan utöfvade enligt
Apostlagärningarnas berättelse evangelii predikan på judar
och hedningar? 2) Hvilken betydelse för
svenska folket hade den stormaktsställning, som
vårt land en gång intog? 3) Undervisningen i
naturkunnighet i folkskolan till dess syftemål
och omfattning. 4) Huru må folkskolan kunna
verka för väckande och lifvande af
fosterlandskärleken?
Kalmar folkskollärarinneseminarium: 1)
Kristi konungsliga ämbete. 2) Hufvuddragen af
Johan Henrik Pestalozzis åsikter rörande
uppfostran och undervisning. 3) Hvarför börjar
med Gustaf Vasa ett nytt tidehvarf i vår
historia? 4) Hattpartiet. 5) Riksdagens utveckling
under 1600-talet. 6) Redogörelse för innehållet
i Tegnérs dikt Svea. 7) Infinitiven. 8)
Vattnets kretslopp i naturen.
Nääs slöjdlärareseminarium. Under
1894 komma kurserna vid Nääs
slöjdlärareseminarium att förläggas till följande
tider:
N:r 65: 10 januari -20 februari,
» 66: 30 maj -11 juli,
> 67: 31 juli -10 september.
» 68: 7 november-18 december.
Kurserna afse bibringandet af kännedom
om grunderna rör den svenska pedagogiska
slöjden. Undervisningen omfattar dels
föreläsningar och diskussioner, dels utförandet af
en på öfningar grundad modellserie för
snickerislöjd. I regeln kunna blott lärare
och lärarinnor, hvilka haft anställning vid
skolor, få deltaga i sommarkurserna. Uti
vinterkurserna kunna lärare och
lärarinnor samt, så långt utrymmet medgifver,
äfven andra personer, hvilka önska ägna
sig åt lärareverksamhet, vinna inträde.
Kurserna n:r 65 och 68 äro beräknade
för hvardera 30 samt kurserna 66 och
67 för hvardera 100 deltagare. I kursen
n:r 65 få blott kvinnor och i kursen n:r
68 blott män vinna inträde.
Ett läkareintyg. Allt sedan de
bekanta läkareintygen i Tufvahistorien har
väl icke något dylikt intyg blifvit så
allmänt uppmärksammadt som nedanstående,
hvilket rör en gosse, som erhållit aga i
en af Göteborgs folkskolor. Intyget lyder
sålunda:
Vid besiktning denna dag af gossen Erik
Henriksson, som enligt egen uppgift blifvit i
folkskolan tilldelad s. k. »aga», visade det sig,
att han blifvit illa slagen med ris, hvarefter
märken ännu 3 dygn efter afstraffningen
tydligt synas i stor mängd, och synes äfven, att
nästan hvarje slag som råkat högra höften och
klinkan medfört blodvite, men de som råkat
vänstra delen af kroppen blott blåmärken.
Häraf framgår:
l:o) att två personer växelvis slagit, men att
den ene varit mindrehårdhändt än den andre;
2:o) att afstraffningen ej kan kallas aga utan
misshandel, som
3:o) lätt kunnat medföra obotlig skada,
synnerligast som gossen sedan flera år tillbaka
lider af ljumskbråck;
och intygas detta på heder och samvete.
Göteborg den 21 april 1893.
C. A. B. H. Haeffner,
t. f. l:ste provinsialläkare.
Vi skola för dagen icke inlåta oss på
närmare granskning af detta märkliga intyg,
som bland annat påstår, att två personer
växelvis slagit gossen (det lär vara till
fullo styrkt, att endast en utdelade agan),
och att obotlig skada kunnat följa af
misshandeln.
Folkskolestyrelsen har undersökt saken,
men vi hafva ej ännu haft tillgång till
något officiellt protokoll. Så mycket kunna
vi dock redan nu meddela, att betydliga
misstag föreligga i en del tidningsnotiser
om denna sak.
Sj älf hjälpsstr afvanden bland
lärarekåren. En begrafningskassa har
bildats bland Göteborgs folkskollärare.
Kassan afser att vid medlems död till hans
rättsinnehafvare utbetala ett belopp af 500
kronor.
Blott i nödfall får afliden medlems orätt
tillgodoses genom extra uttaxering.
Års-afgifterna äro fasta, växlande mellan 6
kronor (för 21-åringen) och 14 kronor
(för 56-åringen), allt enligt fastställd
pre-mietariff. Läkarebetyg enligt bestämdt
formulär skall affordras inträdessökande.
Förslaget, som väckts af hr J. Glimstedt
och diskuterats på flera sammanträden,
antogs i lördags. Såväl den enhällighet,
hvarmed ärendet afgjordes, som det stora
antalet redan anmälda medlemmar tyckes
båda godt för »lifförsäkringsbolagets»
framtid, skrifves till Sv. Läraretidning.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till klockare- och organisttjänsterna
i Mariestad: 1) Frans O. Helander i Hästveda,
2) Karl E. Fromm i Ångarn, 3) Oskar E.
Bro-stedt i Kärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
