- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
238

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (594.) 17 maj 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

238

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 20

ta, hvilka utgåfvos för svenska folkskolan.
Han har förutom flera uppsatser af
pedagogiskt innehåll, särskildt med afseende på
växelundervisningsmetoden, utgifvit i olika
ämnen en mängd läroböcker, hvilkas värde
dock något förringades genom hans försök
att i dem tillämpa en del mindre praktiska
idéer. Af hans många arbeten må
nämnas följande:

Lärobok uti räknekonsten, lämpad efter
vex-elundervisningsmetoden. (Sthm 1826; 2:a uppl.

1833.)

Förberedande Svensk språklära lämpad efter
vexelundervisningsmetoden. (Sthm 1828; 3:e
uppl. 1836.)

Bokstafs-, stafvelse-, ord- och renläsningsbok.
(Sthm 1829; 3:e omarb. uppl. 1842.)

Anvisning till folkskolans organisation och
ledning efter vexelundervisningsmetoden. (Sthm
1830.)

Inledning till geometrien, jämnte
linearteck-ningsöfningar för folkskolor. (Sthm 1832.)

Utanstafnings- och dikteringskurs för
vexel-undervisningsskolor. (Sthm 1842.)

Constitutionella grundsatser, synnerligast
rörande folkskolan, jämnte förslag till en
emeriti-fond för Stockholms Stads allmänna
barnskolor. (Sthm 1046.)

Svensk språklära. (Sthm 1852.)

Svensk rättstafnings- och rättskrifningslära,
innefattande sjelfva reglorna för alla i språket
förekommande fall, upplyste med exempel;
hvarförutan ett tillägg är bifogadt såsom
öfversigt af satslärans system och anvisning till
satsers uppgörande på egen hand. (Sthm 1854.)

Tabula och förberedande öfningar till de fyra
allmänna räknesätten, reduktion af mått, vigt
och mynt samt bråk, så väl vanliga, som
decimaler. (Sthm 1855.)

Lärobok för stafvering och renläsning jämnte
inledning till språkläran och abcförskrift. (4:e
förbättrade uppl. 1856.)

Såsom ett prof på Finemans skrifsätt
och på hans åsikter i pedagogiska ämnen
låna vi följande ur företalet till hans
räknebok.

Bland vår tids tecken är det allmänna
kunskapsbegäret i synnerhet utmärkande. Sällan
uteblifva ock medlen för uppnåendet af en
allvarlig önskan; de ligga vanligen helt nära.
Sålunda är vexelundervisningen liksom
utgången från den husliga kretsen och gifver en
trogen bild af samhället, som sluter Barnen
till sig och besörger eller vårdar deras
uppfostran. Kanske har man dock mera öfver
tänkt huru - och till en del blott antydt det
icke mindre vigtiga hvad, som bör läsas.
Särdeles är detta fallet med aritmetiken.
Nödvändigheten af ämnenas stränga fördelning
erkännes, och strödda anvisningar äro gifna.
Mekanisk färdighet anses, och är nödvändig;
men vunnen utan bestämmande reglor, är den
ett sjelf bedrägeri. Man tror sig veta allt, och
vet intet, när obekanta frågor förekomma. Att
i någon mon afhjelpa dessa brister, att väcka
intresse för sjelfva Vetenskapen, att ersätta
Lärarens ofta oundvikliga frånvaro, att bilda
förståndet och gifva lyftning åt sinnet genom
hänvisning på en högre naturlig och
guddomlig ordning är afsigten med detta utgifna
arbete. Tillkommet i och genom utöfningen, torde
det på samma sätt pröfvas och bedömmas.
Platos erinran torde här för öfrigt ej vara
olämplig: Profant sunt, qui nihil aliud esse
putant, qvam qvod pupo tenere possunt;
qvidqvid vero invisibile istis est, in corum
quse sunt, numero neqvaqvam habent.

Efter skolans indragning 1859 framlefde
Fineman sina fyra återstående lefnadsår på
en liten pension och afled i Stockholm, ogift,
den 29 juli 1863. »Detta dödsfall
framkallade visserligen icke ryktets lofsånger eller
stora världens uppmärksamhet, men i många

tacksamma hjärtan uppväckte detsamma

den djupaste och uppriktigaste saknad.»

*



Sådant var i korta och stora drag denne
dugande och energiske mans lefnadslopp.
Icke stolt men öm om sitt ämbetes ära
och värdet af sitt författarekall, var han,
när så behöfdes, dristig och frimodig.
Alltid befanns han redobogen att infinna
sig, där plikten kräfde hans närvaro, men
eljest var han helst ensam och besökte
ogärna andra än dem, af hvilka han kände
sig fullt förstådd. Gifmildt delade han sitt
knappa bröd med sin ännu fattigare nästa.
Mot gynnare var han erkännsam, mot
vänner trofast, mot ovänner försonlig. Till
följd af sin tillbakadragenhet, sin
verksamhet i det tysta samt sin på denna tid ringa
aktade ställning i samhället voro ej hans
namn och lifsgärning under hans lifstid så
allmänt kända, som de borde hafva varit.
Det tillhör då historien att godtgöra
denna försummelse och bevara hans namn
åt en tacksam eftervärld. John L,

Nyheter., som beröra
skolvärlden, mottagas med
tacksamhet från alla
delar af riket. Meddelare böra alltid
för redaktionen uppgifva namn och
adress, hvilka dock under inga
omständigheter yppas. Skrif kort och
rakt pä sak, skrif genast, då något
händt, och skrif ofta! Meddela
framför allt genast alla utnämningar vid
folk- och småskolan! Skrif namnen
tydligt! Segagna gärna br e f kort!

Stockholms folkskolor.

Antal skolbarn oeh lärare.

Barnantalet i Stockholms dagliga
folkskolor uppgick vid innevarande vårtermins
början till 20,091, utvisande en ökning
under senaste året af 1,200. I de med
folkskolorna förenade söndags- och
aftonskolorna undervisades 1,753 barn (mot
1,877 föregående år) - alltså
sammanlagdt 21,844 skolbarn.

Tillväxten i barnantalet i de dagliga
folkskolorna uppgår under de senaste fem
åren till 3,880 eller ungefär 24 procent.
Lärarekrafterna hafva på grund häraf måst
betydligt förstärkas. Vid detta års början
voro anställda 557 lärare och lärarinnor
i läs- och skrifämnena (mot 523 näst
föregående år).

Medeltalet barn på hvarje lärare belöpte
sig år 1888 till 34,7, men har nu stigit
till 36,12 (lägst i Maria 33, högst i
Katarina och Östermalm 38).

Af de 557 vid skolorna anställda lärarne
och lärarinnorna äro f. n. 452 ordinarie
eller tjänstgörande på vakanta ordinarie
platser och 105 extra ordinarie. I följd
af motsedd tillökning i barnantalet beräknas
lärareantalet nästa år komma att stiga till
609 (enligt öfverstyrelsens förslag 492 på
ordinarie och 117 på extra ordinarie stat).

Utgiftsstat för 1894.

Öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor har uppgjort följande förslag till
stat för nästa år, hvilket förslag skall fram-

läggas för kyrkostämmorna under
innevarande maj månad:

Aflöning till den ordinarie
lärarepersonalen.............-..................... 620,000

Ålderstillägg till d-.o ..................- 40,500

Arvoden till extra ordinarie lärare... 108,600

Vikarier vid sjukdomsfall............... 10,000

För tillsyn vid skolorna (arvoden åt

förste lärarne)........................... 8,000

Lärare vid söndags- och
aftonskolorna....................................... 18,000

Lärare i ritning och sång ............ 12,500

Lärare i gymnastik och vapenöfning 2,000

Föreståndaren ^slöjdundervisningen ^ 1,600

Lärare i manlig "slöjd ................. 34,000

Verktyg och redskap..........-....... 5,500

Slöjdmateriel för gossar .............- 6,000

Lärarinnor i kvinnlig slöjd............ 14-,000

Slöjdmateriel för flickor............... 8,000

Undervisningsmateriel .................. 12,000

Skolmöbler och Öfriga inventarier ... 10,000

Böcker åt välartade, fattiga skolbarn 4,500

Bad och simöfningar...................~ 4,500

Ved, kol och koks........................ 36,500

Gas och fotogen......................... 11,000

Vaktmästare och renhållning i
skolorna m. m..........................–– 45,000

Årsafgifter till folkskollärarnes pen-

sionsinrättning........................... 17,000

Pensioner åt fyra lärarinnor ......... 2,250

Inspektörs aflöning........................ 7,000

Pension åt C. J. Meijerberg............ 5,500

Biträde vid inspektionen Öfver
söndags- och aftonskolorna ............ 1,500

Sekreterarens aflöning .................. 2,500

Kassörens d.o .................. 3,000

Vaktmästaren i öfverstyrelsen......... 1,200

Utgifter för kyrkofullmäktige ......... 700

Hyra för lokal åt öfverstyrelsen...... 1,200

Pedagogiska biblioteket i Stockholm 500

Skrif- och tryckningskostnader m. m. 8,000

Summa kr. 1,062,550

Innevarande års stat slutar på en
surn-ma af 1,037,550 kr.

Förutom uppförandet å ordinarie stat
af 40 nya lärare- och lärarinnetjänster
(hvarom vidare på annat ställe i dagens
nummer) innehåller förslaget till stat intet
särskildt anmärkningsvärdt. Några poster
hafva sänkts, ett par höjts helt obetydligt
- det är allt. För nya ändamål har icke
ifrågasatts något anslag.

Uttaxeringen för folkskoleväsendet
föreslås till samma belopp som under de
senaste åren eller 86 öre pr bevillningskrona.

FÖR DAGEN.

I frågan om skoltukt.

Några ord med anledning af
tilldragelser under de senaste veckorna.

I folkskolans verksamhet ingår en
mångfald olika uppgifter, såsom det ju
måste vara, då det gäller något så
mångsidigt som att dana människor. Att
därför på uppfostrans vidsträckta område
skilda meningar måste göra sig gällande,
bör ej väcka undran. De erfarenheter,
man varit i tillfälle att göra, hafva af i
lätt förklarliga skäl icke alla utfallit på
samma sätt, hvartill här som på så
många andra områden komma diverse
kammarfunderingar, som, älskvärdt och
talangfullt framställda, kunna verka både
tilltalande och öfvertygande.

I fråga om själfva undervisningen och
dess metoder hafva visserligen utkämpats
strider, som stundom varit skarpa nog,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free