- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
240

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (594.) 17 maj 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 20

och skrifämnena. För att icke allt för
mycket öka antalet lärare och lärarinnor
på extra stat föreslår öfverstyrelsen, att
40 nya ordinarie platser inrättas.
Fördelningen skulle alltså blifva 492 på
ordinarie och 117 på extra ordinarie stat.
Till stöd för detta förslag anför
öfverstyrelsen bland annat följande:

Emot bibehållande af ett större antal
lärare och lärarinnor på extra stat tala skäl
af rent ekonomisk art. Enligt reglementet
för folkskollärarnes pensionsinrättning
fordras som villkor för erhållande af hel
pension att hafva uppnått 55 lefnadsår och
att räkna 30 tjänsteår. Af de vid stadens
folkskolor nu tjänstgörande 159 icke
ordinarie examinerade lärarinnorna hafva ej
mindre än 70 med denna termin
tjänstgjort 5 år och därutöfver. Alla dessa
måste sålunda tjänstgöra minst 35 år för
att kunna erhålla pension. Lärarekallet
är emellertid ett arbete af så ansträngande
art, att man nästan kan med visshet
antaga, alt kanske större delen af nämda
lärarinnor icke mäktar tjänstgöra sina 35
år. Däraf blir återigen följden den, att de
under sista åren, innan de blifva
pensions-berättigade, ofta måste under större delen
af läsåret begära tjänstledighet. Och då
Stockholms kommun beslutat låta lärare
och lärarinna, som på grund af med
läkarebetyg styrkt sjukdom är oförmögen att sin
tjänst sköta, uppbära tre fjärdedelar af
lönen under tjänstledigheten, så blir
följden häraf den, att man för upprätthållande
af en och samma lärarebefattning måste
åt vikarien betala bortåt 1,000 kronor -
eller 1,300 kronor-, om vikarien är manlig
- samt åt den ordinarie innehafvaren
ofvan nämda tre fjärdedelar af lönen, i de
flesta fall uppgående till lika stort belopp;
hvartill ytterligare kommer den
omständigheten, att det ingalunda kan vara till gagn
för undervisningen, att lärare tjänstgöra
vid en ålder, då de på grund af långvarigt
föregående ansträngande arbete blifvit
mindre tjänstbara, eller att för mycket ombyte
sker genom ofta återkommande
tjänstledigheter.

Det måste därför snarare vara en
åtgärd af misshushållning än af sparsamhet
att hålla ett för stort antal lärare på extra
stat - man spar nu in några
»hundratal» kronor för att framdeles i stället
nödgas inlösa åtminstone en del af dessa med
»tusental» kronor. Öfverstyrelsen får
därför föreslå, att det i 1893 års stat
uppförda antalet ordinarie lärarebefattningar,
som utgör 452, må i 1894 års stat ökas
till 492, samt att af de ordinarie nya
platserna må upptagas 5 i Jakobs och
Johannes församling, 7 i Maria, 11 i Katarina,
5 i Kungsholmens, 5 i Hedvig Eleonora
och 7 i Adolf Fredriks. I Nikolai och Klara
församlingar ha inga nya platser
föreslagits, då lärare utöfver stat äro i den förra
endast 2 och i den senare 3, under det
att i andra församlingar finnas ända till 24.

*



Den ständige reservanten inom
folkskoleöfverstyrelsen, förste aktuarien K.
Sidenbladh, har naturligtvis reserverat
sig mot förestående välgrundade förslag.

Han ordar i sin reservation vidt och
bredt om att »försitta tiden på
folkskolebänken», om »de omotiverade förslagen
till ett ideligt höjande af de ordinaries
relativa antal», om »lönlös.möda att här
söka vinna rättelse i förut begångna
öfver-drifter», om »att lärarekallet väl icke
är så hälsofientligt, att man nödvändigt
skall tänka på med läkarebetyg styrkt
sjukdom, som gör läraren eller
lärarinnan i förtid oförmögen att sköta tjänsten»,
om att »det väl icke är en förkastlig
hushållning att spara med kommunens
medel, äfven om man är så anspråkslös,
att man räknar hvarje sparpenning i
lumpet hundratal af kronor» o. s. v.

Efter en längre polemik med
öfversty-relsens flertal - därvid han håller en
liten lektion i division i hela tal -
kommer reservanten till det resultat, att den
ordinarie lärarepersonalen bör för nästa
år bestämmas icke till 492 utan till högst
487. De 5,500 kronor, som därigenom
skulle inbesparas, öfverflyttar reservanten
på anslaget till den extra ordinarie
lärarepersonalen. Vinsten i budgeten blir
alltså lika med jämt 0.

Öfverstyrelsens förslag till stat för
folkskoleväsendet har ju vid kyrkostämmorna
härstädes under de senare åren
framkallat åtskilliga jeremiader öfver »den
dyra folkskoleundervisningen» (trots att
uttaxeringen för folkskoleväsendet nu
under flera år varit oförändrad). Dylika
klagovisor skola väl ej heller i år
uteblifva – reservanten har ju slagit an
tonen. Näppeligen skall dock det parti,
från hvilket missnöjet mot
folkskoleväsendets lugna och tillbörliga utveckling
utgått, finna sin sak stärkt genom
reservationer af det slag som den
föreliggande.

Ett godt varsel.

Vid Uppsala studentkårs vårfest
sistlidne lördag förekom ett nytt officiellt
tal, nämligen för upplysningsarbetet
bland Sveriges folk. Talet hölls på
vers af fil. kand. E. N. Söderberg, norr!.,
samt besvarades med entusiastiska
hurrarop. Det vackra kvädet återgifves
främst i dagens nummer.

Väl behöfligt.

Enligt den nya instruktionen för
folkskoleinspektörerna hafva dessa bland
annat till åliggande att »vaka öfver, att
gällande författningar rörande
folkskoleväsendet efterlefvas». Ett dylikt uppdrag
var verkligen väl behöfligt. Det finns
skolrådsordförande, som icke det
ringaste tagit notis om innehållet af k.
kungörelsen den 5 augusti 1892 rörande
möten mellan skolråd och
lärarepersonal, ja, hvad märkligare är, det finnes
en mängd skoldistrikt, som ännu i dag
sakna stadgeeriligt skolreglemente.

Ingen enda folkskollärare är
kompetent.

På tal om lämpligheten af att
»folkskollärare och lärarinnor må kunna vinna

anställning» vid de föreslagna nya »högre
folkskolorna», som för småstäderna borde
kunna ersätta deras treklassiga läroverk,
yttrade statsrådet Gilljam under debatten
i första kammaren ordagrant följande:
»Alla parter utan undantag måste dock vara
ense därom, att lärarne ovillkorligen skola vara
kompetenta att sköta sina befattningar, och
efter nuvarande förhållanden är ingen
folkskollärare eller lärarinna kompetent att lämna
undervisning i en skola, där åtminstone dt
främmande språk skall förekomma.»

Alltså: 1) därför att ett främmande
språk förekommer i skolan, så duger
ingen folkskollärare eller lärarinna att
undervisa i den skolan ens i andra
ämnen; 2) en på annat sätt än
elementar-lärarnes pröfvad tilläggskompetens med
hänsyn till just det där språket är för
hr statsrådet otänkbar; 3) de två nämda
satserna måste synas »alla parter utan
undantag» så själf klara, att ingen
folkskollärare »efter nuvarande
förhållanden» kan vid en sådan skola anställas
- han må på enskild väg ha gjort sig
huru kompetent som helst - såvida
han ej gör sig »formaliter» kompetent
till anställning som lärare vid allmänt
läroverk.

Detta yttrande häntyder på, att det
måste finnas ett stort svalg befäst mellan
folkbildning och »språkbildning».

Allmänna folkskolläraremötet i
Göteborg". Ett trettiotal anmälningar om
föredrag och Öfverläggningsämnen har i
föreskrifven tid ingått till mötets bestyrelse.
Vissa af de sålunda insända ämnena hafva
föreslagits från mer än ett håll.

Kvinnlig klockare. Hos k. m:t har

fröken Anna Sofia Skog anhållit om
tillstånd att, utan hinder däraf att hon är
kvinna, söka oeh innehafva sådan
klockaretjänst, med hvilken organisttjänst är
förenad. K. m:t har den 21 sistl. april i så
måtto bifallit ansökningen, att den
omständigheten att sökanden är kvinna ej
må utgöra hinder för henne att anmäla
sig såsom sökande till och innehafva
förenade klockare- och organistbefattningar
inom Göteborgs stift.

Skrifningarna vid seminarierna.

Vid nedannämda seminarier hafva för
afgångsexamen gifvits följande ämnen för
uppsatsen i modersmålet:

Uppsala folkskollåraresetninarium: 1) Den
heliga skrifts vittnesbörd om Kristi gudom.
2) Uppsala möte 1593 med hänsyn till dess
orsaker och följder. 3) Flattichs pedagogiska
grundsatser. 4) Lapplands natur och folk. 5)
Vattnet i våra källor och brunnar. 6) Johan
Ludvig Runebergs lif och verksamhet. 7)
»Endräkt när, tvedräkt tär.»

Hernösands folkskolläraresetninariwn : 1)
Huru skall du använda din sabbatsdag för att
hafva välsignelse däraf? 2) Redogörelse för
innehållet i andra sången af Runebergs dikt
Älgskyttarna. 3) Uppsala möte 1593. 4)
Norges naturliga beskaffenhet. 5) På hvilka olika
sätt kan en fanerogam växt uppkomma? 6)
Medeltidens klosterskolor.

Stockholms folkskollärarinneseminarium: 1)
Fariséerna. 2) Hvarför jag vill blifva
lärarinna. 3) Hertig Karl och Sigismund. 4) Egyp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free