- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
242

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (594.) 17 maj 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

SVENSK LÄKARETIDNING.

N:r 20

- Lärokurserna för folkskolans första k lass
bragtes på tal vid Motala lärareförenings
sammanträde den 6 d:s. Dessa kurser ansågos för
svåra, emedan barnen vid uppflyttningeri till
folkskolan ägde allt för liten läsfärdighet för att
kunna begynna läsa läxor i för dem obekanta
böcker. Vidare inträdde för många nya ämnen
på en gång i första klassen. Slutligen stode
små-och folkskolan ej i organiskt samband med
hvarandra enligt normalplanen. Synnerligen
svår ansågs geografien för nybörjarne i
folkskolan - detta beroende därpå att nödig
förberedelse saknades för att genast begynna med
läroboken och kartan.

- Behandlingen af mindre begåfvade barn
utgjorde föremål för diskussion vid Linköpings
folkskollärareförenings möte den 13 d:s.
Därvid framhålls, att de klent begåfvade barnen
framför de andra behöfde sin lärares
omvårdnad och kärlek. Tålamodet, som här sattes
på de svåraste prof, finge ej brista. Man borde
så småningom söka uppväcka deras intresse
och egga dem framåt. Äfven måste man ställa
mindre fordringar på dem och vara nöjd, om
det viktigaste af hufvudärnnena inhämtades.
Dock måste man taga sig till vara för
öfverdrift. Mildheten finge ej blifva slapphet, och
dessa barn finge ej blifva det centrum, kring
hvilket hela skolan rörde sig.

- Om lämpligaste årstiden för undervisningen
öfverlades vid Linköpings folkskollärareförenings
möte i Vreta Kloster den 13 d:s. Allmänt
ansågs, på grund af vunnen erfarenhet, den
kallare årstiden bäst för folkskolan, medan den
blidare kanske vore att föredraga för
småskolan. Följande resolution antogs; »Mötet anser,
att enär skolgången under sommaren på grund
af barnens användande i hemmen blir sämre
än under någon annan del af året, och enär
den varma väderleken inverkar förlamande på
skolarbetet, undervisningen i folkskolan, där
lokala förhållanden ej lägga hinder i vägen,
bör förläggas hufvudsakligen till den kallare
årstiden.»

- Om leken öfverlades vid Hedemora
lärareförenings möte den 6 d:s. Därvid framhölls,
att leken vore det naturligaste uttrycket för
barnahjärtats fröjd. Genom densamma
befordrades uppnåendet af skolans idealmål: »en
sund själ i en sund kropp». Huru fostrades
icke forntidens ynglingar genom leken till djärfva,
starka och hurtiga män. Vår tids barn
behöfde icke mindre denna fostran. Leken hade
ock sin stora betydelse för karaktärens daning.
Under leken bortnöttes nämligen många
kantigheter. Gossen blefve mindre vild, flickan
mindre pjunkig. Genom densamma vandes också
barnen att tåla och fördraga samt underordna
sin vilja under den själfvalde ledarens. Det
vore därför af vikt, att läraren, om han själf
icke deltoge i leken, åtminstone lärde barnen
ett tillräckligt antal goda lekar. Flera
handledningar funnes för detta ändamål.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Minneslista för kretsordförandena.
Fore l augusti 1893

skola kretsordförandena till centralstyrelsen
insända protokollsutdrag angående val af
representanter vid ombudsmötet i Göteborg.
(Sv. Ltg n:r 14.)

Fore l november 1893

hafva kretsordförandena att till
centralstyrelsen insända bestyrkta utdrag af justeradt
protokoll rörande:

1. Beslut med anledning af revisorernas
hemställan om ansvarsfrihet för 1892 års
centralstyrelse. (Sv. Ltg n:r 10.)

2. Val af tre ledamöter i
centralstyrelsen för åren 1894; och 1895.

De afgående äro: J. Gust Söderberg i
Lidköping, Fridtjuv Berg i Stockholm och Alfred

Dalin i Huskvarna. Valet skall ske med slutna
sedlar. Icke valbara äro naturligtvis de
kvarstående centralstyrelseledamöterna A. F.
Skoglund, Emil Hammarlund, J. J. Dalström och
Johrs Johansson. Den sedel, som vid
hopsummeringen befinnes innehålla något af dessa
namn, skall af kretsordföranden helt och hållet
kasseras och ej medräknas i valprotokollet. I
detta skola upptagas samtliga de valbara
personer, hvilka vid valet erhållit någon godkänd
röst, och för hvar och en af dessa icke blott
tillräckligen fullständigt namn utan därjämte
äfven adress och erhållet röstetal.
Valprotokoll, som i afseende härå är felaktigt, måste
vid valets afslutande blifva af centralstyrelsen
kasseradt.

3. Val af tre revisorer för 1893.

För valet gälla samma bestämmelser som i
föregående punkt. Icke valbara äro samtliga
nyss uppräknade centralstyrelseledamöter
(såväl afgående som kvarstående) äfvensom
styrelsesuppleanterna för 1893, nämligen Rich.
Norén, B. G. Rodhe och J. Franzén.

4, 5. Beslut om arvoden åt
sekreteraren och kassaförvaltaren för 1893.

Centralstyrelsen föreslår, att samma arvoden
må bestämmas som för förra året eller 300 kr.
åt sekreteraren och 100 kr. åt kassaförvaltaren.

6. Uttalande göres i frågan om
införande af en begynnelsekurs i tyska
språket vid seminarierna. Centralstyrelsen
anhåller, att kretsarna rrjåtte besvara följande
fråga:

Skulle det för lärarebildningen vara
fördelaktigt, om en begynnelsekurs i tyska språket
blefve införd vid seminarierna, dock under
förutsättning att dessas kurs ej härigenom
förlängdes?

7. Uttalande göres i frågan om
lär-j ungebibliotek. Centralstyrelsen framställer
till allmän behandling följande fråga:

Hvad bör från lärarekårens sida göras, på
det att »sockenbiblioteken» bättre än hittills
varit fallet måtte kunna fylla sin i
folkskolestadgan § 11 angifna uppgift att i främsta
rummet utgöra lärjungebibliotek?

(Vid kretsmötena skola ordförandena
dessutom lämna en del meddelanden rörande
prenumeration å centralstyrelsens pedagogiska
småskrifter, insamlande af material till
folkundervisningens historia, inbjudning till
pris-täflan m. m., hvarom årsskriften innehåller
närmare upplysningar.)

Före l januari 1894

skola kretsordförandena till föreningens
kassaförvaltare, Emil Hammarlund, Stockholm
N (ej till centralstyrelsen), insända:

1. Förteckning öfver kretsens
medlemmar under året, upptagande deras namn,
titel och adress.

Vid uppgörandet af denna förteckning
användes den blankett, som framdeles under året
tillsändes hvarje kretsordförande. De å
blanketten lämnade anvisningarna böra noggrant
iakttagas. I händelse af så stora ändringar,
att ifrågavarande blankett ej kan begagnas,
bör annan sådan rekvireras eller ock särskild
lista skrifvas, denna senare dock alltid med
strängt iakttagande af samma uppställning som
i den tryckta katalogen; endast helarksformat
må användas.

2. Årsafgifterna för 1893: 50 öre pr
medlem.

Årsafgifterna sändas helst genom
postanvisning, i alla händelser icke i orekommenderadt
bref. Frimärken mottagas ej i likvid. Insända
afgifter kvitteras i Svensk Läraretidning inom
8 dagar efter mottagandet eller, om begäran
därom göres, å särskildt bref kort.

3. Uppgift å antal prenumeranter (märk:
icke prenumeranternas namn) å
centralstyrelsens småskrifter under 1894 samt
prenumeration säf gif terna å 25 öre pr
exemplar. Dessa afgifter sändas på en gång.
Efter den 31 december 1893 mottagas
icke prenumerationsafgifter för 1894; års
småskrifter.)

Ombudsmötet.

Till ombud äro ytterligare valde:

Göteborgskretsen: fröken Anna Larsson samt
hrr K. G. Gunnesson, C. J. Gardell och K. G.
Vikander.

Linköping s kretsen: K. A. Engdahl.
Suppleanter: P. A. .Törnell och G. O. Ringkvist.

Helsingborgskretsen: M. A. Lindén i
Helsingborg och K. A. Karlberg i Hyllinge.
Suppleanter: fröknarna Anna Jönsson och Helene
Jakobsson i Helsingborg.

Vista-kretsen: J. E. Lundeqvist i Grenna.

Litteratur.

Väggtaflor för linearritning, utgifna af
Hjalmar Berg. 15 planscher med
handledning för läraren. Sthm, Frans
Svanström & k:i. Uppfodrade på papp
6 kr. 25 öre.

Dessa väggtaflor ansluta sig på det
närmaste till Utgifvarens »Lärokurs i
linearritning» och hafva till syfte att såsom
åskådningsmedel vara till lättnad och stöd vid
undervisningen. De äro 15 till antalet.
De åtta första framställa plana geometriska
konstruktioner jämte tillämpningar af dem.
Det gäller om dessa planscher - hvad
som för öfrigt gäller om hela samlingen
- att innehållet är valdt med god
ur-skillning och med det ögonmärket klart
i sikte att på genaste vägen nå Öfningarnas
praktiska slutmål: att sätta lärjungen i
stånd att på egen hand uppgöra en fullt
riktig ritning af ett enklare föremål. Alla
konstruktioner och öfningar, som icke
kunna anses nödiga för detta måls
ernående, hafva omsorgsfullt utsofrats.

Planscherna 9-15 omfatta
prpjektions-öfningar och föremålsritningar. De äro
icke i likhet med de 8 första planscherna
afsedda att användas som förläggsplanscher
till direkt afritning, utan afse endast att
tjäna som mönster och åskådningsmateriel.
Härtill äro de ock synnerligen väl ägnade,
emedan de på ett enkelt och lättfattligt sätt
åskådliggöra grunderna för föremåls
afrit-ning i projektion.

Den plan, som följts vid utarbetandet
af dessa planscher, är densamma, hvilken
sedan lång tid tillbaka blifvit tillämpad
vid våra tekniska läroverk, och hvilken i
normalplanen blifvit förordad äfven för
folkskolan.

De särskilda figurernas utförande å
planscherna lämna intet öfrigt att önska i fråga
om reda och tydlighet. De äro på
lämpligaste sätt symmetriskt ordnade samt äro
utförda i färger: svart för att utmärka »det
gifna», och rödt för »det sökta».
Behöfliga hjälplinjer (konstruktionslinjer) äro
betecknade med fina svarta streck.
Bok-stafsbeteckningar äro uteslutna, såsom
varande obehöfliga eller rent af skadliga, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free