- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
251

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (595.) 24 maj 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 21

SVENSK LÄRARETIDNING.

251

Härtill äro bifogade följande
Anmärkningar.

1. Tabellen lämnar uppgift om såväl
medeltal som procent af dagar närvaro
och frånvaro för hvarje barn.
Procentberäkningen är medtagen, alldenstund man
endast genom den kan åstadkomma en
fullt fattlig och påtaglig jämförelse.

2. Såsom primäruppgifter för
beräkningarnas utförande upptager tabellen
barnantalet vid tiden för tabellens uppgörande,
summan af närvarande dagar och summan
af frånvarande dagar för alla barnen samt
det antal dagar, som skolan varit i
verksamhet.

3. Primäruppgifterna, hvilka tillika med
de ur dem härledda resultaten upptaga
blott en enda rad, kunna med lätthet
sammanföras, så att ett slutresultat erhålles
för t. ex. alla skolorna i ett distrikt, ett
pastorat, ett kontrakt, ett
inspektionsområde, ett län o. s. v., hvarvid äfven
slutresultatet kommer att upptaga blott en
enda rad.

4. I samma mån hvarje underordnad
myndighet sammanför uppgifterna och
beräknar resultaten för allt större områden,
blifver arbetet för den högsta myndigheten
betydligt förenkladt. Primäruppgifterna
torde dock för kontrollens skull böra
medfölja genom alla instanser.

5. Då ett eller flera långvariga
sjukdomsfall kunde förorsaka, att medeltal och
procent frånvaro för en skola med eljest
god skolgång komme att synas mindre
fördelaktiga, hafva sjukdagarna utbrutits ur
frånvaro-gruppen »med giltigt hinder» och
upptagits i särskilda kolumner. Härigenom
kan i afseende på andra giltiga hinder
samt s. k. skolkning ett med verkliga
förhållandet fullt öfverensstämmande resultat
erhållas.

6. Tabellen är själfkontrollerande så
till vida, att summan af dagar närvaro och
frånvaro resulterar i summa skoldagar för
alla barnen och medeltal närvaro och
frånvaro i summa dagar, under hvilka skolan
varit i verksamhet.

7. Uppgifterna afse blott de barn, som
vid tabellens upprättande finnas inskrifna
i skolan. Redogörelsen för antalet barn,
som under året begagnat undervisningen,
hör till en annan del af Skolstatistiken och
torde således ej böra lämnas i detta
sammanhang.

Tre allmänna svenska
Skolmöten

hållas innevarande sommar. Ödet har
fogat det så, att lärarepersonalen vid de
tre olika hufvudslag af skolor, som
finnas i riket, hvar för sig stämt möte till
årets sommar.

Tionde allmänna svenska
folkskollä-raremötet hölls i Stockholm 1888, fjärde
allmänna flickskolemötet i Stockholm
1889 och trettonde allmänna svenska
läraremötet i Helsingborg 1890. Vid
alla tre mötena beslöts att nästa gång
råkas sommaren 1893. Mötet med
folkskolans lärarepersonal hålles som bekant

i Göteborg den 9-11 instundande
augusti; flickskolornas lärare och
lärarinnor samt det allmänna läroverkets
lärare hafva däremot sina möten redan i
nästa månad, de förra i Lund den 12-14
juni, de senare i Linköping den 15-17
juni.

Programmet för det allmänna
folkskolläraremötet offentliggöres antagligen icke
förr än i juli månad. För de två andra
skolmötena hafva programmen blifvit
färdiga under förra veckan. Ett och
annat därur torde vara af intresse för
denna tidnings läsekrets.

Femte allmänna flickskolemötet

hålles, som nämdt, i Lund den 12-14
juni. Inbjudare äro rektorerna L. M.
Waern, Sigfrid Almquist och Eugene
Schwartz, professor Seved Ribbing samt
fröken Lilly Engström. Mötets
lokalkommitté utgöres af professorerna S. Ribbing,
S. L. Bring och M. J. Weibull,
skolföreståndarinnorna fröknarna A. Rönström, $.
Lindström, G. Holst, läroverksadjunkten E.
Rodhe och fru Nanny Bergendal.

Till mötet äro inbjudna »föreståndare
och föreståndarinnor, lärarinnor och lärare
vid Sveriges högre flickskolor samt öfriga
den högre flickskolans målsmän och
vänner».

Förteckningen på Öfverläggningsämnen
upptager 10 allmänna och 25 speciella
frågor. Bland de allmänna frågorna märkas
följande:

Begagnar flickskolan de medel, som stå
henne till buds, för att meddela sina lärjungar
en i sann mening praktisk och hela
personligheten omfattande bildning?

Blir det ej en nödvändighet för flickskolan
vid alla de mångskiftande kraf, som från
allmänhetens sida numera ställas på henne, att
söka närmare bestämma sin uppgift och
begränsa sin verksamhet?

Är den ofta försporda klagan öfver
mång-läseri i våra flickskolor berättigad? Om så
är, hvad bör göras för att undanrödja detta
missförhållande?

Om det ligger någon sanning i klagan öfver
tilltagande slapphet hos ungdomen, hvad kan
skolan göra för att afhjälpa detta onda?

Har förslaget att periodvis nedlägga vissa
ämnen och utbyta dem mot andra vunnit någon
allmännare anslutning? Hvilka resultat hafva
genom en dylik anordning vunnits?

Bör i den högre flickskolan meddelas
teoretisk och praktisk undervisning i huslig ekonomi?
Om så är, till hvilket skolans stadium bör
ämnet förläggas?

Hvilka erfarenheter hafva vunnits vid flickors
undervisning i snickerislöjd?

De speciella frågorna röra sig kring
skolans olika undervisningsämnen. Bland dessa
frågor märkas följande:

Hvad är att iakttaga vid
katekesundervisningen för att undvika de olägenheter, som
vållas af lärobokens form?

Bör icke bibelläsningen anses som en
hufvudsak vid undervisningen i kristendom?

Bör vid undervisning i historia särskild
uppmärksamhet ägnas vissa typiska tilldragelser,
personligheter och kulturförhållanden?

I hvilket förhållande böra den
naturhistoriska och den geografiska undervisningen
ställas till hvarandra, för att naturföremålen måtte
erhålla sin naturliga geografiska ram?

Hvad bör man vid undervisningen i
modersmålet göra för att uppöfva lärjungarnas
förmåga att uttrycka sig klart och
sammanhängande?

Genom hvilka medel främjas bäst färdighet
i välläsning?

Huru bör undervisningen i rättskrifning och
interpunktion bedrifvas, för att den lättast och
säkrast skall nå sitt mål?

Huru bör en svensk språklära vara uppställd
för att tjäna det praktiska ändamålet att vara
en hjälp vid modersmålets behandling i tal
och skrift?

Tre föredrag komma att hållas under
mötet nämligen:

af docenten G. Cederschiöld: några
meddelanden om svenska akademiens ordbok öfver
svenska språket;

af fröken Anna Sandström; huru skall den
s. k. berättelsemetoden handhafvas för att lämna
godt resultat äfven i afseende på den formella
förståndsutvecklingen? och

af fröken A. Rönström: geometri såsom
läroämne i flickskolan.

*



Fjortonde allmänna svenska läraremötet

samlas i Linköping. Konstituerande möte
hålles redan på aftonen onsdagen den 14
juni. De egentliga förhandlingarna pågå
under de tre följande dagarna.
Lokalkommittén utgöres af rektor P. A. G. Romdahl,
öfverstelöjtnant G. A. G. Ahnström,
lektorerna A. v. Engeström, O. Klockhoff, G.
Beckman och G. A. Johansson samt
adjunkterna A. M. Malmstedt och L. A.
Björklund.

Inbjudna till detta möte äro eforer,
rektorer och lärare vid allmänna och enskilda
läroverk, medlemmar af läroverksstyrelser,
censorer och andra vänner till vårt
offentliga undervisningsväsen.

Förteckningen på öfverläggningsämnena
för mötet upptager ej mindre än 107 olika
frågor, däraf allmänna
Öfverläggningsämnen 25, Öfverläggningsämnen rörande
kristendomsundervisningen 11, undervisningen
i modersmålet 11, i främmande lefvande
språk 12, i klassiska språk 12, i historia och
geografi 8, i matematik och fysik 7, i
naturvetenskap och kemi 13 samt i teckning 8.

Af de allmänna öfverläggningsämnena
har kommittén för mötets beredande för
sin del ansett att företrädesvis följande
böra komma under behandling:

Hvad kan skolan göra för ungdomens
sedliga uppfostran?

Hvilka svårigheter möta särskildt i vår tid
vid ungdomens bildande till goda karaktärer?

Skulle ej af skolan regleradt feriearbete
kunna aflägsna de förmenta olägenheterna af
sommarferiernas längd och –göra utsträckning
af läsåret obehöflig?

Äro skolstadgans nuvarande bestämmelser
angående lärarnes bestraffningsrätt de
lämpligaste?

Skulle icke vid en blifvande läroverksreform
det allmänna behofvet såväl som den allmänna
meningen bäst tillgodoses, ifall inom det högre
läroverket anordnades en sexårig kurs utan
klassiska språk (elementarskola) med en därpå
följande treårig kurs (gymnasium), efter
omständigheterna klassisk eller real eller
bådadera, och det femklassiga läroverket på samma
sätt förvandlades till sexårig elementarskola
utan klassiska språk?

Under förutsättning att ofvannämda
organisation af de allmänna läroverken väl
motsvarade behofvet af allmän borgerlig och real
bildning, vore det icke ett önskningsmål, att
den lärda bildningen tillgodosåges genom ett
mindre antal läroverk, där latinska språket
vore grundläggande och hufvudämne i skolans
alla klasser?

Är samundervisningen att förorda, och om
så är, under hvilka förutsättningar kan den
medföra åsyftadt gagn?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free