Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (595.) 24 maj 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 21
alltså profvade, med stöd af ofvan åberopade
lagrum, jämfördt med k. förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862,
länsstyrelsen lagligt öfverklagade beslutet,
såsom kränkande bolagets enskilda rätt och
stridande mot allmän lag, undanrödja och ogiltigt
förklara.
Församlingen klagade hos
kammarkollegium, som med stöd af § 57
folkskolestadgan till all kraft och verkan upphäfde
länsstyrelsens utslag. (Kammarkollegii
utslag återgifves i denna tidning h:r 45 förra
året.)
Sedan sysslomännen dragit frågan under
k. m:ts ompröfning, har k. m:t den 2 d:s
funnit skäligt att, med upphäfvande af
kammarkollegii utslag, fastställa
länsstyrelsens här ofvan meddelade beslut.
Därmed är alltså förklaradt, att fordran
af dylikt slag ej är kommunalskyld eller
därmed jämförlig afgift,, som kan i vanlig
ordning uttaxeras. Återstår for
församlingen att i konkursmassan söka utfå sin
fordran.
Utdebitering för skoländamål. Vid
kyrkostämma den 12 augusti 1890 beslöt
Offerdals församling, Jmtl., att för
skoldistriktets gemensamma räkning skulle
inlösas alla dittills af skolrotarna enskildt
uppförda skolhus. Kostnaderna härför
äfvensom för ett nytt skolhus i Rännö by
m. m. beräknades af kronolänsman A.
Kjelsson till 37,000 kr. Å kyrkostämma
den 6 september 1891 uppstod fråga,
huruvida detta belopp skulle utdebiteras på
en gång eller om för utgiftens fördelning
på längre tid ett amorteringslån skulle
upptagas. Med röster af omkring 80 röstande
för 1,604 fyrk mot röster af 27 röstande
för 1,548 fyrk beslöts, att något
amorteringslån ej skulle upptagas, utan skulle
vid nästa kommunaluppbörd utdebiteras
fyra (4) kr. på hvarje fyrk, hvilken
uppbörd komme att belöpa sig till 38,540 kr.
Kontraktsprosten O. A. Staaff,
öfverstelöjtnanten J. G. Lilljesköld m. fi.
medlemmar af församlingen klagade hos
länsstyrelsen, därvid bland annat framhållande,
att det vore godtyckligt och lagstridigt att
på en slump besluta en så stor utdebitering
för ett år, då något kostnadsförslag af
sakkunnig person ej upprättats för den nya
skolhusbyggnaden i Rännö, samt att den
beslutade utdebiteringen vore obillig och
hänsynslös äfvensom för den redan förut hårdt
beskattade församlingen synnerligen betungande.
Genom utslag den 15 december 1891
resolverade länsstyrelsen,
att då anledning ej vore för handen att
beslutet i fråga om skolhusens inlösande annor
ledes än i laga ordning tillkommit, samt
lagligt hinder för kyrkostämman ej mött att om
utdebitering på en gång af härför
erforderliga medel besluta, blefve besvären i denna del
ogillade; men alldenstund, så vidt
handlingarna i målet gåfve vid handen, Kjelsson icke
haft kyrkostämmans uppdrag att upprätta
förslag till och kostnadsräkning för de
byggnads-och andra åtgärder, som skulle blifva en följd
af de inlösta skolhusens iståndssättande jämte
uppförande af nytt skolhus i Rännö samt, så
vidt upplyst vore, denna fråga icke heller i
enlighet med § 13 kyrkostämmo/örordningen
varit föremål för förberedande handläggning
af församlingens skolråd eller af därtill
särskildt utsedda personer, alltså och då frågan
om inlösandet af skolhuset i Flatnor icke heller
vid kyrkostämma den 6 september vunnit den
slutliga behandling, att utdebitering af
lösesumman därför då lagligen kunnat och bort
beslutas, profvade länsstyrelsen skäligt att,
såsom icke i laga ordning tillkommet,,
upphäfva det vid nämda kyrkostämma fattade
beslut, så vidt därigenom beslutits utdebitering
af större belopp än för inlösande af de öfriga
skolhusen erforderliga 16,175 kr.
Klagandena fullföljde sin talan, men
både kammarkollegium och nu senast k. m:t
hafva fastställt länsstyrelsens utslag.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Hittills äro af direktionen
för denna anstalt utfärdade 16
understöds-bref, alla gällande från den l januari detta
år. De, som tillerkänts understöd, äro:
läraren vid mindre folkskola A. Öhström,
Järfsö, Gflb., 150 kr.;
småskollärarne J. M. Ahlstedt, Alsheda, Jönk.,
100 kr., F. G. Forsström, Ramsberg, Öreb., 140
kr., G. P. Länder, Fagerbult, Kalm., MO kr.,
I. Karlsson, Rydaholm, Jönk., 150 kr., G, A.
Veberg, Harlösa, Mim., 100 kr., L. Andersson,
Skog, Gflb., 150 kr., K. J. Adamsson,
Sten-berga, Jönk., 100 kr. och S. A. Mattsson,
Leksand, Kpbg, 100 kr.;
småskollärarinnorna M. S. Larsdotter, Kinna,
Älfsb., 150 kr., A. Petersson, Fjärås, Hall, 100
kr., N. L. A. Fahlbäck, Norberg, Vstm., 100kr.,
J. H. Pettersson, Norrköping, 140 kr., J.
Jönsson, Bosjö Kloster, Mim., 120 kr-, J. Kr.
Olsdotter, Tegneby, Gtbg, 100 kr. och A. B.
Andersson, Bäfve, Gtbg, 100 kr.
Ett ganska stort antal ansökningar har
afslagits på den grund, att sökandena ej
uppfyllt de föreskrifna villkoren för
understöds erhållande.
I reglementet föreskrifves uttryckligen,
att rätt till understöd icke tillkommer
lärare, med mindre han »antingen då
understödet sökes är eller inom ett år före
inlämnandet till vederbörande skolråd af sin
ansökning om understöd varit i tjänst
anställd». Då detta villkor är fastställdt af
riksdagen, kan icke k. m:t och ännu
mindre direktionen medgifva undantag härifrån.
Två af de lärare, hvilkas ansökningar
afslagits, hafva häri sökt ändring hos k.
m:t. Förre småskolläraren i Solberga Elias
Glad, hvilken icke sedan våren 1890
tjänstgjort vid sådan skola, som afses i
reglementet, anförde besvär öfver direktionens
beslut att vägra honom understöd; förre
småskolläraren i Tönnersjö Magn. P.
Nilsson, som icke tjänstgjort sedan 1889,
begärde däremot, att k. m:t af gunst och
nåd måtte tilldela honom ett årligt
understöd. Båda framställningarna hafva den
2 d:s blifvit af k. m:t afslagna.
Expropriation af skolhustomt. Vid
laga skifte af Skällinge och Attarps byar,
Hall., år 1866 undantogs omkring 2
tunnland, hvilka utlades till skolhusplats med
trädgård. Genom aftal med delägarne i
skifteslaget har församlingen mot årlig
afgift arrenderat detta område, hvarå numera
finnes såväl skolträdgård som
skolbyggnader. Aftalet går till ända den 22 april
1894, då tvist antagligen kommer att
uppstå angående dispositionsrätten till
området. På ansökan af församlingen har
emellertid k. m:t den 2 d:s medgifvit, att
det ifrågavarande jordområdet må, därest
godvillig öfverenskommelse om villkoren
för dess afstående icke kan träffas, af för-
samlingen förvärfvas i den ordning
expro-priationsförordningen föreskrifver.
Organist- och
musiklärareutbildningen i riket. Vid Musikaliska
akademiens årshögtid lämnade sekreteraren
några sifferuppgifter rörande förhållandena
under tioårsperioden 1883-92 samt
anknöt därtill några betraktelser. Efter att
hafva omnämt, att under den gångna
tioårsperioden vid musikkonservatorium
härstädes aflagts organistexamen af 124,
kyrkosångareexamen af 67 och
musiklärareexamen af 63 personer, yttrar
sekreteraren följande:
»Antalet organistexamina motsvarar
visserligen på intet sätt behofvet för landets
omkring 3,000 församlingar. Det vida
öfvervägande antalet betyg för kompetens
till sådana platser utfärdas af
domkyrkoorganister, hvarvid dess värre ofta torde
förekomma, att kompetensen inskränker
sig till betyget utan motsvarighet i
förmågan. Men äfven antalet sålunda
examinerade synes att döma efter de
visserligen ofullständiga upplysningar, som
kunnat vinnas, ringa nog. Förhållandet torde
vara, att på många ställen skolläraren
förrättar organisttjänsten, hvilken ofta är så
illa aflönad, att man knappast kan begära,
att den som nedlagt arbete och kostnad
på vinnande af en ordentlig utbildning
därmed skall låta sig nöja.
Antalet examinerade musiklärare synes
däremot öfverstiga behofvet för allmänna
läroverkens räkning. Flertalet af dem som
aflägga denna examen hafva emellertid
förut tagit organistexamen, och afse
sålunda att kunna förena organist- och
musiklärarebefattning, hvilket i mindre städer
merendels önskas. Ofta nog är organisten
här, och ännu mera på landsbygden, den
enda praktiserande musikläraren i trakten,
och det måste då betraktas som en
afsevärd fördel, att han förvärfvat sig verklig
kompetens för utöfvande af sådan
verksamhet. .Äfven aflägges denna examen af
många kvinnliga elever, som ej kunna
hoppas på platser i statens tjänst, utan afse
utbildning för enskild lärareverksamhet.»
Göteborgs folkskollärares
föreläsningar. Undervisningen i tyska språket,
som ledts af d:r H. Kabner, kommer att
fortsättas nästa termin och äga rum på
två afdelningar med hvardera två timmar
i veckan. Dessutom kommer d:r J. M.
Ambrosius att hålla ett antal föreläsningar
om hufvudpunkterna i filosofiens historia.
Afgiften för deltagande i tyska kursen är
bestämd till 3 kronor för hvarje deltagare;
d:r Ambrosii föreläsningar hållas
afgiftsfritt.
Inga uppflyttningsprof i
kristendomskunskap skola hädanefter hållas i
Göteborgs folkskolor vid uppflyttning från
småskolan. I detta ämne får nämligen
från och med i år vederbörande lärarinna
ensam bestämma mogenheten, då däremot
i öfriga ämnen, som inverka på flyttningen,
de utsedda censorerna liksom förut äga
inflytande vid betyg ssättningen. Föränd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
