- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
264

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (596.) 31 maj 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264

SVENSK LÅEAEETIDNING.

Ka 22

hvilar på en uppenbar missuppfattning.
Uppfostrings- och undervisningsarbetet är
nämligen till sitt väsende af helt annan
beskaffenhet än det, som förrättas af
de underordnade inom militären, polisen
eller andra ämbetsverk. Det är eller
bör i hufvudsak icke vara af mekaniskt
utförande utan snarare af själfständigt
frambringande art, närmast besläktadt
med den verksamhet, som utöfvas af
själasörjaren och konstnären. Det är
läraren, som är och förblir den
egentlige skolarbetaren, den lefvande och
drifvande kraften, det primära i
alltsammans, och reglementen, föreskrifter,
anvisningar, inspektion o. d. hafva
betydelse blott för så vidt, som de tjäna och
främja den själfständiga, personliga
lärareverksamheten. Att förlama och
klaf-binda denna är att skada
uppfostrings-arbetet i dess hjärtpunkt. Man
behöfver blott tänka sig, hvilka följderna skulle
blifva för det religiösa, litterära och
konstnärliga lifvet, ifall den enskilde
själasörjaren, skalden eller artisten skulle
behandlas blott såsom verktyg i en
öf-verordnad inspektörs hand, på samma
sätt som soldaten i generalens och
mu-rarehandtlangaren i arkitektens.

På uppfostrans område, liksom
öfverallt där det gäller verkligt produktivt
andligt arbete, där är arbetarens
personlighet obestridligen nummer ett.
Inspektören måste, ur denna synpunkt, nöja
sig med att vara nummer två, hvilket
naturligtvis på intet sätt hindrar, att han
socialt och juridiskt intager en
öfver-ordnad ställning.

Vi tro, att många sorgliga konflikter
skulle kunna undvikas, om man å ömse
sidor sökte vara på sin vakt mot de
frestelser, vi här antydt. Läraren bör
veta, att han är skolans tjänare;
inspektören, att han är till ej för att dominera
lärarepersonalen utan för att hjälpa
densamma och underlätta dess
samverkan. Båda böra betrakta hvarandra ej
såsom två makter med motsatta
intressen utan såsom hvarandras medarbetare
i det gemensamma sträfvandet för det
uppväxande släktets väl. Ett godt
förhållande dem emellan är ett
oundgängligt villkor för vinnande af detta mål.
Därför böra ock inspektör, skolråd och
lärarepersonal - med ett ord alla som
bära ansvaret för skolarbetets framgång
- göra allt hvad göras kan för
undvikande af sådana bedröfliga schismer,
som den nu i Malmö pågående. Med
god vilja från alla sidor borde sådant
kunnat lyckas. Nu har i stället saken
drifvits till sin yttersta spets, och
allmänheten har fått bevittna det ömkliga
skådespelet, att en lärarepersonal
blifvit af sitt skolråd inkallad till
inkvisito-riskt förhör och behandlad på ett sätt,
som näppeligen skulle varit lämpligt ens
om det gällt halfvuxna pojkar. Säkert
är, att folkskolan häraf tager skada, icke
allenast i Malmö utan ock i hela vårt
land, samt att det fordras åratal,
kanske årtionden, för att läka de sår, som
nu blifvit upprifna.

Vår sångbok.

l syfte att främja den enstämmiga
sången vid folkskolläraremöten hafva vi
lofvat årets prenumeranter en
textsångbok, lämplig att användas vid
folkskolläraremöten. Under arbetet med denna
sångbok funno vi emellertid ganska snart,
att om ändamålet fullt skulle vinnas, så
borde ej blott texten utan äfven
melodien återgifvas. Endast därigenom blefve
det nämligen möjligt att åstadkomma
full enhet vid sångernas utförande.
Från flera håll uttalades ock
önskvärdheten af, att äfven sångstämman
meddelades. På grund häraf komma vi att
presentera våra läsare ett litet fickhäfte
ord| och musik med titeln

o

Sånger vid folkskolläraremöien.

De af åtskilliga prenumeranter insända
förslagslistorna hafva granskats af en
kommitté, bestående af skolmannen och
skalden Ernst Beckman, sångläraren
Måns Lindeberg, folkskollärarne Fridtjuv
Berg och J. J. Dalström samt denna
tidnings utgifvare. Kommittén är nu
så godt som färdig med sitt förslag, och
sångboken är delvis redan under
sättning. Därigenom att äfven musiken skall
meddelas, fördröjes emellertid arbetet
högst betydligt, men hoppas vi, att
häftet skall blifva färdigt till midsommar.

Kommitténs förslag upptager ett 40-tal
sånger, alla så med hänsyn till text som
melodi lämpliga att sjungas unisont vid
läraremöten. Sångerna äro grupperade
under följande hufvudrubriker:
Läraresånger (ett 10-tal), Fosterlandssånger,,
Religiösa sånger, Från naturen och
lifvet, Afskedssång.

Det är vårt hopp, att detta lilla
sånghäfte skall i någon mån bidraga till, att
den enstämmiga sången bättre må
komma till heders vid våra läraremöten än
hvad hittills, beklagligt nog, varit fallet.
Sång förekommer nog, men blott af ett
fåtal, ej af hela församlingen. Det är
härutinnan, som en reform bör äga rum.

Också en fråga.

Vid prästkonvent, som hålles i
Ödeshög i Östergötland den 19 juni, skall
behandlas frågan: »Äro de 14 millioner,
som vårt undervisningsväsen årligen
kostar, väl använda pengar?» Det är
verkligen betecknande, att en dylik fråga
år 1893 kan på allvar framställas vid
ett prästmöte.

Höstterminens början

är i flera af våra städers folkskolor
bestämd till medlet af augusti.
Erfarenheten har emellertid gifvit vid handen,
att det icke blir mycket bevändt med
läsningen under denna tid på året, då
värmen ofta är särdeles tryckande. På
åtskilliga håll börjar man ock vidtaga
ändringar i lästiden. Sålunda har
folkskoleöfverstyrelsen härstädes för i år
framflyttat höstterminens början från den 15 till
den 22 augusti; i Norrköping har man
tagit steget fullt ut och bestämt, att höst-

terminen hädanefter skall börja den 29
i st. f. den 15 augusti.

Ny läroverksstadga

lär vara att förvänta under den
närmaste tiden. En af k. m:t tillsatt kommitté,
bestående af kanslirådet E. F. Oustrin
(ordförande) samt rektorerna M. M.
Floderus i Uppsala, N. A. Johansson i
Göteborg, C. A. Lundberg och J. G. F.
Elmqvist i Stockholm samt C. K. S.
Sprinchorn i Lund, afgaf under år 1891
förslag till dylik stadga. På kallelse af
ecklesiastikministern skall kommittén
ånyo sammanträda i Stockholm den 10
juni samt därefter förlägga sin
verksamhet till Visby, till dess kommitténs
arbete af slutats eller annorlunda bestämts.
De af vederbörande myndigheter gjorda
anmärkningar mot kommitténs förra
förslag komma antagligen nu under
om-pröfning; likaså riksdagens skrifvelse i
latinfrågan. K. m:t väntas därefter
snarast möjligt komma att utfärda ny stadga
för rikets allmänna läroverk.

En svensk nationaldag.

Östgöta Correspondenten framkastar
den tanken, att midsommaraftonen borde
firas såsom en för hela landet
gemensam nationell högtidsdag. På tal härom
yttrar tidningen följande:

»Om måhända tiden nu är för kort för
att redan i år kunna åstadkomma en
allmän nationalfest öfver hela landet, så
skulle dock åtminstone ett upprop kunna
utfärdas till Sveriges skollärare med
uppmaning, att de hvar för sig på den
ifrågavarande dagen samlade omkring sig sina
skolbarn och för dem anordnade en
festlighet med tal och sånger ute i det gröna,
i hvilken festlighet naturligtvis de äldre
borde inbjudas att deltaga. Vid de
senare årens folkskolläraremöten har man
erhållit de vackraste bevis på den varma
fosterlandskärlek, som besjälar vår
folkskollärarekår. Man kan därför vara
öfvertygad om, att från folkskollärarnes sida
förslaget skulle vinna understöd, liksom
ock deras understöd är för planens
realiserande det allra viktigaste.»

Från annat håll ifrågasattes i stället
den 6 juni, årsdagen af vår nuvarande
regeringsforms antagande, såsom den
lämpligaste nationella högtidsdagen. Ur
folkskolans synpunkt bör onekligen
sistnämda dag gifvas företrädet. Den 6 juni
äro skolorna ganska allmänt i
verksamhet, hvilket däremot icke är fallet
midsommaraftonen. Stora svårigheter torde
möta att få barn och lärare samlade,
sedan terminen redan är slutad.

På grund af resa träffas
denna tidnings utgifvare icke under
tiden 1-20 juni. Alla skrifvelser i
redaktionsangelägenheter
adresseras : Läraretidningen, Stockholm N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free