- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
267

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (596.) 31 maj 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 22

SVENSK IÄRAKETIDNING.

267

- Såsom biträdande slöjdlärare vid Nääs
under kursen n:r 62 (31 maj-12 juli) komma
att tjänstgöra hrr A. Svedberg i Stockholm,
A. Severinsson i Göteborg, M. Bryntesson i
Karlstad, A. Heidengren i Helsingborg, J.
Danielsson i Visby samt fröken Hildur Schiller i
Kristinehamn.

- Lästiden i Norrköpings folkskolor kommer
att Ändras. Skolrådet har nämligen i
öfverensstämmelse med lärarepersonalens förslag
bestämt vårterminen till 9 januari-16 juni och
höstterminen till 29 augusti-20 december.
Enligt nu gällande bestämmelser pågår
läsningen 10 januari-12 juni och 15 augusti-18
december. Den nya ordningen börjar tillämpas
redan i år, skrifves till Sv. Läraretidning.

- Sällskapet för folkundervisningens befrämjande
hade den 27 d:s årssammankomst, hvarvid i
direktionen återvaldes de i tur afgående hrr
C. G. Bergman, L. Lindroth och C. D. R. v.
Schulzenheim samt nyvaldes rektor J. G. F.
Elmqvist efter d:r A. V. Staaff, som afsagt sig.
Till revisorer omvaldes adjunkten F. R. Aulin,
komministern A. Leuwgren och kanslirådet J.
Schröderheim med bokförläggaren I.
Häggström och kollega N. G. V. Lagerstedt som
suppleanter.

- Ett större folkskolehus, inrymmande 38
salar, expeditionsrum m. m. och afsedt för
1,44-0 skolbarn, skall enligt kyrkostämmans
beslut uppföras i Katarina församling
härstädes. Församlingens gamla skolhus vid
Tjär-hofsgatan skall rifvas, och å denna tomt samt
de intill gränsande af aflidne fabriksidkaren
J. Söderberg donerade gårdarna skall den nya,
tidsenliga skolhusbyggnaden uppföras för en
kostnad af högst 337,000 kr. Härtill har
Söderberg donerat 120,000 kr.; återstoden skall
upplånas.

- En parallell mellan svenska och danska
skolförhållanden uppdrogs af kyrkoherde V.
Villner å Södra Vedbo- och Nässjö-kretsens
möte pingstafton. Talaren framhöll, att vi i
alla afseenden stode före danskarne utom i
fråga om det estetiska, hvilket vi försummade.
I Köpenhamns skolsalar hörde t. ex. lefvande
blommor till regeln; krukväxter funnos där
både i fönstren och på katedern; vidare voro
väggarna behängda med vackra planscher,
afbildningar af konstens och litteraturens
stormän, skulpturarbeten, konstverk m. m., som
hade ganska stort uppfostrande inflytande på
barnasinnet.

- Folkskolans läseterminer utgjorde föremål
för öfverläggning vid kyrkostämma med
Vadstena och S:t Pers församlingar den 24 d:s.
Lästiden har under en följd af år omfattat
hela juni månad, och missnöjet öfver denna
anordning var allmänt i staden. Distriktets
tre folkskollärare fingo vid det gemensamma
sammanträdet med skolrådet i januari uppdrag
att inkomma med förslag till ändring på
lämpligaste grund. Detta företeddes nu vid
stämman och upptog vårterminen från den 10
januari till den 10 juni och höstterminen från
den 15 september till den 15 december. Det
var sålunda ett medlingsförslag, på samma
gång som det gifver en lämpligare proportion
mellan terminerna med fem och tre månader
i stället för respektive 5J och 2J nu. Men
S:t Pers skolråd visade ännu motvilja för
förändringen och någon enighet vid stämman
kunde ej vinnas. Nytt jämkningsförslag
framställdes och pröfvas af det gemensamma
skolrådet.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Valen.

a) Medlemmar i centralstyrelsen.

Norrköpings-kretsen: de afgående,
b) Revisorer.

Norrköpings-kretsen: N. Rosengren i
Norrköping, N. Lundahl i Lund och A. Lindén i
Stockholm.

Ombudsmötet.

Till ombud äro ytterligare valde:

Stockholms-kretsen: J. J. Dalström, Fridtjuv
Berg, E. Hammarlund, Anna Djurberg och fru
Amanda Hammarlund. Suppleanter: Hj. Berg,
Maria Aspman och Ax. Blomqvist (Östermalm).

Norrköpings-kretsen: J. Rylander, V.
Svensson, G. Löwkrantz och A. Smedberg.
Suppleanter: M. Sjögren och G. G. Gustafsson samt
fröken Frida Diderichsén.

Södra Vedbo-kretsen: J. A. Johansson i
Hö-reda. Suppleant: Henrik Pettersson i Eksjö.

Fråndefors kretsen: J. S. Blomqvist och J.
B. Thorin i Brålanda. Suppleant: Anna
Ap-pelberg i Frändefors.

Västra Gestriklandskretsen: C. J. Sillen i
Torsåker och L. B. Vettergren i Järbo.

Oppanda-kretsen: A. V. Hallqvist i
Katrineholm. Suppleanter: G. Flodmark i V.
Vingåker och L. Lindblom i Lännäs.

Tyska språket vid seminarierna.

Norrköpingskretsen förehade ärendet
sistlidne lördag. Diskussionen inleddes af hr
M. Nelander med ett längre anförande, i
hvilket han särskildt betonade och
utvecklade vissa i centralstyrelsens utredning
anförda skäl för ämnets införande vid
seminarierna. I den följande diskussionen,
som förnämligast rörde sig om, huruvida
ämnet borde blifva obligatoriskt eller
valfritt, deltogo utom inledaren hrr J.
Cederberg, G. J. Carlsten, J. Rylander, P. M.
Martelius, A. Smedberg, V. Svensson, V.
Söderberg, C. G. Gustafsson samt fröken
Jänny Olsson. Sedan diskussionen
förklarats afslutad, antogs följande af hr M.
Nelander framlagda resolutionsförslag:

Genom tyska språkets införande såsom
undervisningsämne vid seminarierna skulle
Tysklands pedagogiska litteratur blifva tillgänglig
för de därifrån utgångna lärarekandidaterna;

därigenom skulle vidare dessas språkliga
bildning, till gagn för hela deras verksamhet,
få större omfattning och väsentligen höjas;

och slutligen torde denna utvidgning af
seminariekursen kunna komma att icke vara
utan betydelse för genomförandet af den på
dagordningen stående skolreformen.

Norrköpings folkskollärareförening besvarar
därför centralstyrelsens framställda fråga
ja-kande.

Lärjungebibliotek,

Norrköpings-kretsen uppdrog i lördags åt
en kommitté, bestående af hrr G.
Löwkrantz, J. Rylander och J. Cederberg, att
utreda frågan, särskildt med hänsyn till
de lokala förhållandena, och vid nästa
möte afgifva betänkande.

Västra Gestriklands-kretsen antog i
lördags följande resolution:

Kretsen uttalar: 1) att folkskollärarne, där
sockenbiblioteken ligga nere, söka på det sätt
de kunna verka för att de komma i
verksamhet ; 2) att i sockenbibliotekets styrelse en eller
flera lärare ingå; 3) att man icke afser
inrättande af barnbibliotek för barn i skolåldern.

Ändamålet med våra kretsmöten

var ämnet för ett föredrag af
folkskollärarinnan Emma Johansson i
Söderhamn vid Sydöstra Helsinglands
krets-förenings senaste möte. Innehållet af
detta föredrag var hufvudsakligen
följande:

Lärarekallet erbjuder så mycket af
gemensamma intressen och erfarenheter,
hvarom icke kan afhandlas utan person-

ligt sammanträffande, och främst af allt
står det gemensamma ansvaret för, huru
vi fylla den uppgiften att vara de ungas
uppfostrare och gifva det uppväxande
släktet den utrustning, som kräfves för ett
framgångsrikt upptagande af lifvets strid.
A ena sidan har man nedslående
erfarenheter att meddela om frukterna af det
nedlagda arbetet. Men om delad börda
endast är half o börda, så är delad fröjd
dubbel fröjd. Å andra sidan torde nämligen
ock kunna meddelas ett och annat
glädjande rön om framgång och uppmuntran
i kallet. Att sålunda gemensamt dela
skolans glädje- och sorgeämnen och af
hvarandra hämta goda råd och nyttiga
lärdomar, detta torde vara en af kretsmötenas
viktigaste uppgifter.

För uppnåendet af ett sådant mål bör
man välja en väg, som lättast förer dit,
en väg där alla kunna vara med och lämna
sitt bidrag. För lärarinnorna, hvilka ännu
icke tyckas mera allmänt vara hugade att
deltaga i diskussioner, synes lättaste sättet
vara att hålla en lektion och därpå utbyta
tankar om undervisningen just i det ämne,
lektionen berörde. Att hålla en lektion,
då man håller fem sådana för hvarje dag,
det bör ej möta hinder, och att samtala
om hvad man dagligen ser och hör, det
går nog äfven lätt, och på sådant sätt
kan den ene verka lifvande och
uppmuntrande på den andre.

Kanhända någon är rädd för aft hålla
en lektion blott för den stränga - allra helst
den tysta - kritikens skull. Icke kan väl
kritiken skada någon! Och om vi tänka
närmare efter, finna vi kanske orsaken
ligga däri, att vi själfva vant oss vid att
fälla ganska hårda domar öfver andra.
Men vi böra ju icke aflas att finna slagget
hos andra utan i stället att komma åt
guldet.

Bästa sättet att vinna ändamålet med
våra kretsmöten skulle sålunda vara till
en början lektion med åtföljande samtal
om det behandlade ämnet med lektionen
som anknytningspunkt. Därpå kunde följa
diskussion öfver skolfrågor, föredrag t. ex.
om någon pedagogisk, litterär eller historisk
personlighet. Såsom uppfriskningsmedel
borde dessutom förekomma fosterländska
sånger äfvensom bestämda rastestunder.

Talarinnan slutade med följande
uttalande af Geijer: »Min erfarenhet är, att i
denna värld finnes tusende gånger mera
godhet, vishet och kärlek, än människorna
kunna begripa.» Så tror jag ock, att inom
vår lilla krets finnes mycket mera godhet,
vishet och kärlek, än hvar och en af oss
begriper, göra vi oss blott mödan söka
därefter. Någon har sagt: »Kårandan är
ej god.» Ja, hvad är kåranda? Har icke
hvar enda en af oss sin lilla anda med i
denna? Eller är det någonting, som
kommer öfver oss ur luften lik en »flygande
drake med sju hufvud»? Ja, må vi då i
kärlekens namn förklara odjuret krig, ty
vi ha flera än sju hufvud att sätta till
motvärn, och finnes bland oss lika många
ärliga viljor som hufvuden, är det min
öfvertygelse, att vi skola segra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free