- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
273

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (597.) 7 juni 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖF^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.

N:r 23. (597.)

STOCKHOLM, 7 JUNJ 1893.

12:e årg.

Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 8/4 år 3 kr., J/2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 6 O O O.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Jjösnrmimer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt ä allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10,
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag,
Annonspriss
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr , dödsannons 2, 00 kr,
Annons bör vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer

Den nordiska folkhögskolans nestor.

Dag og dåd er kämperim.

|e ord; hvilka vi valt som motto till denna lefnadsteckning,
finnas i Grundtvigs bekanta sång till Bjarkamål. Hjälte
sjunger:

Sol er oppe, ,________>,.______........

Skovens toppe

Glimre alt som Gimles tag;

Bud os bringer

Hanevinger,

Hanegal om klaren dag.

Vågner, vågner danske helte!

Springer öp og spänder bälte!

Dag og dåd er kämperim.

Det ligger ej fjärran att i dessa
ord ej blott tänka på det
kraftiga ljudrimmet »dag og dåd»,
//us och lii (eller hvarföre icke
»/if och Just»), utan däri äfven
inlägga den meningen, att ljus,
upplysning, väckelse har i följe
med sig en brinnande lust att
verka stordåd, att kasta sig in
i lifvets strider med ifrig håg att
uträtta något stort, ädelt och
godt till välsignelse för sin krets,
sin bygd, sitt land. Då blir det
kämperim, det som »rimer» sig
för, anstår en kämpe så god.

Om denna uppfattning är
riktig; så stå orden ur
Hjältesången på sin rätta plats öfver
en lefnadsteckning af
teologiekandidaten och
folkhögskoleföreståndaren Ludvig Schröder, den
nordiska folkhögskolans nestor.
Ty denne skolmans lifsgärning

har gått ut på att väcka till lif de slumrande anlagen hos sitt
lands ungdom och att därigenom verka dådlust inom lifvets
många skiftande områden. Hela hans lefnadssaga bär på hvarje
blad vittnesbörd därom. Hans lif har framflutit som en kraftig
ström öfver en jämn slätt. Den hvälfver sina böljor i jämt lopp
och rakt på sitt mål. Den känner från början sin uppgift: att

väcka lif och gifva kraftig växt samt desslikes förmedla
samfärdseln emellan bygdens särskilda delar; att vara en strömfåra, som
i sig förmår upptaga en mängd skiftande företeelser,
sammangjuta dem, sammanarbeta dem och göra dem fruktbärande för det
hela. Så synes oss Ludvig Schröders lefnadsbana vara.
De yttre konturerna äro snart förtäljda.
Ludvig Schröder är af en gammal släkt i Sönderjylland,
som räknar bland sina medlemmar både präster och skolmän.

-_-,.^_^___ -. Hans fader, Jens Peter Schröder,

var »Skovrider», jägmästare, på
Lolland och hade det ord om
sig, att han var en ovanligt
san-ningsälskande man. Hans moder
Louise Frederikke Hviid var af
bondesläkt. Hon dog tidigt.

Ludvig Schröder föddes den
19 januari 1836. Enligt
moderns uttalade önskan fick den
unge gossen studera, änskönt
detta vållade den ingalunda
för-mögne fadern kännbara
uppoffringar. Han sattes i
Herlufs-holms latinskola och
uppfostringsanstalt, där han af sina
lä-rare fick godt vitsord om ett
sundt förstånd (»dömmekraft»).
Till universitetet blef han
dimit-terad 1854. Redan under sin
skoltid hade S. lärt känna något
ur Grundtvigs skrifter, som gjort
ett lifligt intryck på hans unga
sinne, och för öfrigt var redan
nu hans inre väckt till kristligt
allvar, så att han af sina
kamrater fick lida speord därför.

I Vartovkyrkan får han som
student höra Grundtvig predika
och snart kom han i personlig
beröring med den väldige
mannen. Han inviger sig till hans lärjunge, och »mera trogen
lärjunge har Grundtvig knappast haft», yttrar en minnestecknare om
Ludvig Schröder. Det som synnerligen grep hans sinne var
Grundtvigs på en gång kristliga och folkliga betraktelsesätt, och man är
berättigad säga, att S. har gjort till sin lefnadsuppgift att i lifvets
olikartade riktningar söka förverkliga denna Grundtvigs lifsåsikt.

LUDVIG SCHRÖDER.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:47:22 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free