- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
275

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (597.) 7 juni 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 23

SVENSK LÅKAKETIDNING.

275

got mänskligt för sig främmande. Ty vid
sidan af historiska, teologiska,
litteraturhistoriska, pedagogiska och biografiska
skrifter finnas en mängd uppsatser, i
hvilka han gör sig till målsman för
förbättringar inom statshushållningen,
landtbruket, industrien m. m. m. m.

Utöfver detta omfattande skriftställeri
har Schröder haft tid öfrig att verksamt
deltaga i åtskilliga föreningar och samfund,
och vi vilja i detta sammanhang endast
nämna, att hans lefvande intresse för det
danska landtbrukets befrämjande kastat
honom in i arbetet för den jutska hedens
uppodling, som det danska Hede-selskabet
under öfverstelöjtnant Dalgas ledning
bedrifvit bortåt en människoålder.

Det mest egendomliga med Schröders
upplysningsarbete är hans djupa känsla af
sammanhanget emellan historisk upplysning
och verksamt människolif. Man läse t. ex,
hans senaste utmärkta arbete: »Danmarks
hjälpekilder og näringsveie». Detsamma
träder oss till mötes snart sagdt på hvarje
blad af hans skrifter, af hvilka här må
anföras följande till ledning för dem, som
önska blifva bekanta med den danska
folkhögskolan och hennes äldste lärare:

Menneskeslägtens levnedslöb. En lille
ver-denshistorie til skolebrug. (Anden udgave 1886.)

Evald og Baggesen (1884).

Adam Oehlenschläger og den romantiske
skole (1888).

Grundtvigs barndom og förste ungdom (1883).

Söndagstaler, I och II.

Om skoler for voxne (1878).

Gammelt og nyt (1881).

Den danske folkehöj skole. (Ett bref till en
engelsk lärare 1889).

Det danske Hede-selskab 1866-91 (1892).

Den nordiske folkehöjskole (1890).

Danmarks hjälpekilder og näringsveie (1892).

De sex sista arbetena vilja vi särskildt
framhålla för svenska lärare. Af intresse
är äfven de utgifna »Meddelelser» om
folkhögskolan i Askov.

Vi hänvisa slutligen till uppsatser af
L. S. i »Nordisk Månedskrift» (1871-83),
»Historisk Månedskrift» (1883-88) och
»Danskeren» (1888- ), för hvilka
tidskrifter S. stått som utgifvare tillsammans
med andra personer, samt i
»Höjskolebladet».

*



I sin muntliga framställning på
lärarestolen är Schröder, säger man, något tung
och djupsinnig, kanske stundom för
djupsinnig för sina yngre åhörare, men där
ligger makt uti hvad han säger, och man
underlåter ej att lyssna till hans tal. Man
säger äfven, att han är i hög grad
respekt-ingifvande och att en och annan af hans
lärjungar ej vågar komma honom nära.
Men

»Du trade närmre och du ser
En man, som under skägget ler,
En blick helt öppen, varm och mild.
Det är just Kulneffs bild.»

(Runeberg.}

Som medlem af Landstinget (riksdagens
första kammare) 1886-90 hade S. godt
tillfälle att lära känna förhållandena i den
stora handelsvärlden och i det danska
fabriksväsendet, hvarvid hans vänskapliga
ställning till Geheimeetatsrådet Tietgen kom
honom väl till pass. Den inblick, han så-

lunda erhöll i dessa ting, vidgade hans
blick för landets verkliga behof och blef
fruktbringande för hans följande
verksamhet.

Vi ha i det föregående ej sysselsatt oss
med hans arbete på det kyrkliga och
kristliga området och kunna af bristande
utrymme ej inlåta oss därpå. Men vi vilja
dock erinra om den lifliga verksamhet,
som högskolan i Askov utvecklat för
missionsarbetet i Indien och för utbildning af
prästmän för danskarne i Nordamerika.
Och härvid bör det ej förbigås, att
Schröder haft den bästa hjälp af sin kollega,

kand. Nutzhorn.

#

In^en dansk man har såsom S. haft
öppen blick för hvad som rörer sig inom
Sverige. Han har visat det uti en mängd
skrifter, och han säger på ett ställe: »Vi
danske tränger til ät få megen besked om
forhold og personerne i Sverige». Hans
blick går för öfrigt vida utöfver
Skandinaviens gränser, särskildt när det gäller
folkhögskolesaken, och i det hänseendet
sträcka sig hans förbindelser och hans
inflytande utöfver Bottenhafvet till Finland
och öfver Västerhafvet till England, Island
och Amerika. Och kraftigt har han
verkat för att åstadkomma ett godt .samarbete
och ett godt förstånd emellan de
skandinaviska och finska skolmannen.

En ny Hemdall står han som väktare
och vårdare Öfver folkhögskolan, och Askov
ligger ej längre i periferien - det ligger
i centrum af den nordiska
folkhögskoleupplysningens lilla värld, och dess
föreståndare ära vi ej blott som vår äldste
skolman utan som vår främste höfding
och banerförare.

Må det ännu länge vara honom
förunnadt att, understödd af sin ädla maka,
med penna och mun få arbeta för
utbredningen af en god folkupplysning, som kan
bära frukt i ett verksamt människolif till
Guds ära. L. Him.

FÖR DAGEN.

Seminarierektorsmötet.

Nästa tisdag samlas på kallelse af
ecklesiastikministern rikets
seminarierektorer till möte här i hufvudstaden i och
för öfverläggningar angående
undervisningen vid seminarierna.

De ämnen, som hufvudsakligast
komma att blifva föremål för deras
öfvervägande, torde man närmast finna i de
frågor, hvilka ecklesiastikdepartementet
för någon tid sedan utsände till samtliga
lärarekollegier vid seminarierna, och å
hvilka svar från dem infordrades till
den 20 sistlidne maj. Dessa frågor voro,
såsom vi förut anfört, följande:

^1. Är en revision af undervisningsplanen i
nu gällande stadga för
foikskollärareseminari-erna i riket behöflig, och i sådant fall hvilka
förändringar anses företrädesvis önskvärda?

2. Kunna och böra inträdesfordringarna till
folkskollärareseminarierna höjas?

3. Äro några närmare bestämmelser om
anordningarna af afgångsexamen vid
folkskollärareseminarierna behöfliga, och i sådant fall

hvilka anses böra först och främst komma i
fråga?..

4. Äro några förändringar i stadgan för
folkskollärareseminarierna behöfliga med
anledning af den förlängda öfningstiden för
värnpliktige?

De tre första frågorna röra, såsom
man finner, själfva lärarebildningen och
äro för denna af en ganska
genomgripande vikt. Den fjärde åter är
framkallad af en yttre anledning, som icke
har med seminarierna såsom sådana
något inre sammanhang. Måhända är
det dock den, som egentligen föranledt
ecklesiastikministern att nu för första
gången tillämpa § 24 af 1886 års
seminariestadga.

För vår del vilja vi öppet bekänna,
att vi icke fästa synnerligen stora
förväntningar vid detta möte. Dels kan
man af en dylik officiell församling
knappast begära något verkligen betydande
initiativ, dels är just nuvarande tidpunkt
allt annat än reformatorisk. Åtskilligt
godt bör dock kunna åstadkommas med
ledning af den erfarenhet hrr
seminarierektorer kunnat samla under den period
af 8 hela år, som sedan senaste
semi-narierektorsmöte förflutit.
*



Den tyngst vägande anmärkning, som
man måste rikta mot våra seminariers
undervisningsplan, sådan den allmänt
praktiseras, är utan tvifvel den, att
densamma alltför mycket är byggd på
läxläsning, ja - för att använda ett
vulgärt uttryck -rent af på. plugg. Det ser
ofta ut, som om man satte seminariets
uppgift i att utrusta den blifvande
läraren med ett förråd af inpräntad
minneskunskap, som han sedan skall ha att
lefva af hela sin tid. Målet är
naturligtvis fastmer att förbereda honom för
andlig sjelfverksamhet, så att han får
förmåga och lust att på egen hand
arbeta vidare. Men skall detta lyckas, så
måste man icke allenast gifva honom
tid och lugn för själfstudium, utan man
måste äfven bereda honom tillfälle
därtill samt upptaga själfstudiet såsom en
del och icke den minst viktiga delen
af seminariearbetet. »Bokförråd»
omnämnas i gällande seminariestadgas §§
62 och 64, men på huru många ställen
har man gjort dem till ett väsentligt
bildningsmedel för eleverna?

Särskildt i ett ämne har man, enligt
vår af många delade mening, begått det
missgreppet, att man förväxlat bildning
med hopande af minneskunskaper. Och
det är just i det ämne, där ett dylikt
missgrepp minst af allt borde
ifrågakomma. Kunde rektorsmötet finna
medel att i någon mån moderera det
öfverdrifna teologiserandet vid seminarierna,
så hade det gjort
kristendomsundervisningen vid våra folkskolor en
synnerligen stor tjänst.

För öfrigt skulle säkerligen
seminariernas undervisningsplan i åtskilliga
stycken kunna lämpas så, att den mera
omedelbart afsåge det för
läraredugligheten särskildt betydelsefulla. Sålunda
borde väl »det allmännaste af läran om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free