Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (598.) 14 juni 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 24
sådana, som visa sig vara i besittning af
de bästa förutsättningarna; om
åstadkommande af en bättre ventilation i de gamla
skolhusen, samt om lämpligheten af den
förut brukliga ferieläsningen för kvarsittare.
Den förda diskussionen, i hvilken äfven
styrelseledamöterna deltogo, skulle utgöra
svaret på frågorna. Beträffande det fjärde
af de behandlande ämnena uttalades
allmänt den åsikten, att ferieläsning i så
stor utsträckning som hittills icke borde
medgifvas^ samt att för de barn, hvilka
i ett större antal ännu blifvit underkända,
vore ferieläsning olämplig.
Vid folkskolestyrelsens sammanträde den
7 d:s lämnade ordföranden redogörelse
för mötet, hvarpå styrelsen i nära
öfverensstämmelse med de vid mötet gjorda
uttalandena fattade följande beslut:
1. Det uppdrogs åt folkskoleinspektören att
i så vidsträckt mån, som den nya
undervisningsplanen gör det möjligt, undvika att förlägga
undervisning till timmarna mellan kl. 7-8 f. m.
samt 5-6 e. m.
2. Styrelsen uppdrog åt sin ledamot, t. f.
förste stadsläkaren d:r Backlund, att undersöka
behofvet af ökad ventilaton i de äldre
skolhusen och att inkomma med de förslag, som
undersökningen kan föranleda.
3. En kommitté, bestående af
skolinspektören, öfverlärarne samt föreståndarne för
folkskolans fjärde klasser, tillsattes för att till
styrelsen inkomma med yttrande och förslag till
åtgärder att tillmötesgå uttalad önskan, att
stadens handtverkare och andra yrkesidkare, hvilka
behöfva biträde af gossar från folkskolan, måtte
kunna sättas i tillfälle att erhålla sådana, som
genom flit, god fattningsförmåga och godt
uppförande visat sig äga de bästa föutsättningar
för framtiden.
4. Ferieläsning med lärjungar i folkskolan
skall äga rum men endast med ett urval af
lärjungar. Barn, som vilja däri deltaga, böra
anmäla sig hos öfverlärarne, som upprätta
förslag å dem, som anses böra få deltaga,
hvarvid iakttages, att ingen lärjunge, som blifvit
underkänd i mera än två ämnen, får
ifrågakomma. Förslaget understället skolinspektören,
som slutgiltigt bestämmer hvilka elever, som
få deltaga i ferieläsningen.
Lönereglering’ för lärarepersonalen i
Hernösand är ifrågasatt. Enligt skolrådets
af en kommitté utarbetade förslag skulle
förste lärarens lön blifva 1,700 kr. jämte
fri bostad. Efter 10 år skulle han
erhålla ett ålderstillägg af 300 kr. För
ordinarie lärare föreslås lönen till 1,200 kr.
jämte två ålderstillägg ä 250 kr. efter 5
och 10 tjänsteår, för ordinarie lärarinna
1,000 kr. jämte två ålderstillägg ä 100
kr. Extra lärare skulle erhålla 1,000 kr.
och extra lärarinna 900 kr. sarnt
småskollärarinna 500 kr. jämte två
ålderstill-lägg å 50 kr. De föreslagna beloppen
äro i allmänhet lägre än motsvarande
löner i öfriga norrländska städer.
Då ärendet den 30 sistlidne maj
förekom på kyrkostämman, yrkade några
talare uppskof i syfte att i sammanhang
med den föreliggande frågan ställa väckt
förslag om införandet af slöjdundervisning
vid stadens folkskolor. Under stämman
uttalades, att löneregleringsfrågan borde
och kunde behandlas oberoende af frågan
om slöjdundervisningen, och att det icke
vore lärarnes lagliga skyldighet att
undervisa i slöjd. Beslutet blef emellertid att
utlysa extra stämma, vid hvilken äfven
| frågan om slöjdundervisningen skulle
upptagas. Under stämman hade flera talare
ansett de föreslagna lönebeloppen för
lärare vara för låga och föreslagit förste
lärarens lön till 1,800 kr., fri bostad och
två ålderstillägg å 350 kr. samt öfriga
ordinarie lärares lön till 1,200 jämte två
ålderstillägg å 300 kr.
Kamratmöte mellan de från Lunds
folkskollärareseminarium år 1873
utexaminerade folkskollärarne hölls i Lund
sistlidne lördag. Af de 24 kamraterna hade
12 infunnit sig-, 4 voro döda. Några af
de frånvarande, boende på längre afstånd
från samlingsplatsen, hade sändt
hälsningstelegram.
Den mera högtidliga delen af mötet
försiggick i det gamla klassrummet å
seminariet. Så snart alla samlats, inträdde
rektor P. Vingren. I ett längre, högstämdt
tal erinrade han om samarbetet vid
seminariet i början af 1870-talet, framhöll, att
han med intresse följt de forna eleverna
under deras arbete i lifvet och önskade
dem lycka och framgång under deras
fortsatta arbete i folkskolans tjänst. Härå
svarade en af kamraterna med att tacka
rektor V. för hvad han såsom
seminarieföreståndare och lärare varit för dem.
Mellan denna klass och rektor rådde, som
alla lifligt erinrade sig, ett mer än vanligt
godt förhållande, och därför kändes det
vid detta tillfälle dubbelt glädjande att få
se rektorn närvarande.
Sedan under rektorns ledning alla
seminarielokalerna och den väl skötta
trädgården besetts samt de gamla
skolbänkarna - nu förflyttade upp i vindsrummen
- afprofvats, lämnade J. L. Bergqvist
(ordförande i Vemrnenhögskretsen) längre
minnesrunor öfver de fyra aflidna (den
forne ordningsmannen Ola Bergström i
Ströfvelstorp, Magn. Lundqvist i Kingelstad,
A. O. Fjellander i Hjärsås och Hans
Petersson i Ballingslöf). En skrifven
festtidning, likaledes redigerad af hr Bergqvist,
upplästes och väckte lifligt bifall.
Efter intagen gemensam middag fick en
hvar af de närvarande redogöra för sina
lefnadsöden under de gångna 20 åren.
Aftonen tillbragtes under angenämaste
samspråk och upplifvande af gamla minnen
från studietiden.
Mötet afslöts under uttalande af den
önskan, att nytt sammanträde måtte
anordnas om 5 eller 10 år.
Om middagsrastens längd kom man
att diskutera vid Haninge-Dalarö
lokalförenings sammanträde i Österhaninge den
29 sistlidne maj, under det man
behandlade en af kontraktsprosten A. Pettersson
inledd fråga om tillsynen i skolan.
Inledaren hade betonat, att tillsynen borde
utsträckas äfven till middagsrasten, som
enligt talarens mening vore alldeles för lång
och under hvilken barnen kunde hafva tid
att bedrifva allehanda ofog. Flertalet
ansåg, att middagsrasten borde inskränkas
till en halftimme. På förslag af inledaren
gjorde föreningen i afseende på denna del
af frågan följande uttalande:
Föreningen uttalar såsom önskvärdt, att de
respektiva församlingarna måtte erhålla frihet
att på kyrkostämma besluta om middagsrastens
inskränkande till en halftimme, hvarigenom,
och om tillika lärotimmarna begränsas till 45
minuter, skolarbetet skulle kunna afslutas en
timme tidigare, än hvad nu är fallet.
Genom en dylik anordning skulle
barnen hinna tidigare hem och läraren slippa
att permittera barn, som begära ledighet
från undervisningen sista timmen. Under
den mörkare årstiden vore det dessutom
omöjligt att utsträcka undervisningstiden
ända till kl. 4 på eftermiddagen.
j Stockholmskretsen af Nordiska
lärarnes helnykterhetsförening hade i
lördags afton sitt ordinarie
vårsammanträde. Detta, sorn hölls i Nya
hushållsskolans lokal, var synnerligen talrikt
besökt. Efter några hälsningsord af
ordföranden samt föredragande af års- och
revisionsberättelserna, företogs val af styrelse,
hvilket utföll så, att till ordförande
omvaldes hr Fridtjuv Berg, till vice ordförande
hr K. Lidman, till sekreterare hr K. J.
Ahlberg, till vice sekreterare hr K. E.
Lid-holm och till kassaförvaltare hr Aug.
Ahlén.
Härpå följde en långvarig och liflig
öfverläggning öfver ämnet: Barnen och
nykterhetsföreningarna. I diskussionen, som
inleddes af hr Ahlberg, deltogo dessutom
hrr Axel Blomqvist, Ahlén, Zandell, Levedahl,
Hans Danielsson, Karlsson, Lidman och
ordföranden.
Meningsskiljaktigheterna rörde sig
hufvud-j sakligen om lämpligheten af att låta barn
aflägga nykterhetslöfte, hvilket somliga talare på
det bestämdaste ogillade, medan däremot andra
ej kunde finna de häremot framställda
betänkligheterna synnerligen vägande; dock var man
tämligen öfverens därom, att fore 12-13 års
ålder vore dylika löften i alla händelser icke
på sin plats. Vid konfirmationsåldern kunde
de unga uppmanas att ingå i de äldres
nykterhetsföreningar. Att barn bildade föreningar
alldeles på egen hand vore i hög grad
otillrådligt; den faktiska ledningen borde alltid
ligga i de äldres, helst i lärarens hand. Enligt
somligas mening borde dylika barnföreningar
under lärarens ledning icke vara
specialföre-ningar blott för nykterhet, utan borde de
omfatta äfven andra goda ändamål och i det hela
taget åsyfta att gifva barnen anvisning på och j
vänja dem vid sådana förädlande nöjen, som
sedermera kunde bevara dem från skadliga j
tidsfördrif, bland annat från dryckenskapens
frestelser.
Intet bestämdt uttalande i frågan
gjordes, utan uppdrogs åt styrelsen att
utarbeta och vid nästa kretsmöte framlägga
förslag till ett sådant.
Mellan de olika ärendena på
föredragningslistan samt efter den gemensamt
intagna supén utfördes körsång, hvarjämte
hr L. Lindblad deklamerade några poem
och hr Karl Eriksson föreläste ett par af
Djurklous sagor på nerkesmål.
Tjänsters tillsättning.
Valde. Till folkskollärare i Göteborg: J. E.
Björkman, E. K. Östling, C. F. Fredriksson,
K. E. Nyberg och T. Hultgren.
- Till folkskollärare (framdeles äfven
klockare och organist) i Fläckebo, Vstm.: K. V.
Björkström i Bjuråker med 2,694 röster. (P.
A. Lindén i Hanebo erhöll 1,149 röster.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
