- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
292

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (598.) 14 juni 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 24

Fries, Maria Hult och Hilda Casselli,
folkhögskoleföreståndaren L. Holmström,
docenten E. Sahlin, d:r O. Hoppe, rektor E.
Schwartz, lektor J. Humble m. fi.

Diskussionen fick utgöra mötets svar på
frågan.

På eftermiddagen höllos
sektionssammanträden. Fyra sektioner bildades, en för
kristendom, den andra för historia och
geografi, den tredje för modersmål och
den fjärde för främmande lefvande språk.

Till ordförande i dessa sektioner valdes
professor Bring (kristendom), fil. d:r Ellen
Fries (historia och geografi) docenten O.
Cederschiöld (modersmålet) och fröken Anna
Lindhagen från Stockholm (främmande
lefvande språk).

I går fortsattes sektionssammanträdena
på morgonen. Särskildt inom sektionen
för kristendornsundervisningen uppstod en
intressant och liflig öfverläggning, för
hvilken skall redogöras i nästa nummer.

Vid det allmänna sammanträdet hölls
föredrag af fröken Anna Rönström om
geometri som läroämne i flickskolan.
Därpå uppstod en längre diskussion öfver
frågan om undervisning i huslig ekonomi
i flickskolan. Ämnet inleddes af fröken
Hilda Casselli från Stockholm. I
diskussionen deltogo professor Ribbing, d:r
Stenkula m. fl. Efter gemensam middag kl.
3 företogs kl. 4 e. m. en utfärd till Alnarp.

Litteratur.

Nytt i bokhandeln.

Jordens historia, utarbetad med särskild
hänsyn till Nordens urvärld af A. G. Nathorst.
Haft 11. l kr. 50 öre.

Om bibelns viner. En inledning till frågans
studium af med. d:r Norman Kerr. Mjölby,
»Unga Sveriges expedition». 15 öre.

Otn ärftlig alkoholism af med. d:r Norman
Kerr. Mjölby, »Unga Sveriges expedition».
10 öre.

Läsning för folket. Haft. 1. - Hemåt. N-.r
4. - Hälsovännen. N:r 9. - Verdandi, tidskrift
för ungdomens målsmän och vänner i hem
och skola. 2:a haft. 1893. 75 öre. -
Bib-liskt-lutherskt Veckoblad för församlingen^
utgifvet af E. D. Heiiman. N:r 1. (Pris för
årgång, 52 nummer, 2 kr.)

Göteborgs folkskolor.

Då den berättelse om Göteborgs
folkskolor, som allmänna folkskolestyrelsen
meddelat för 1892 är till sitt innehåll af
mindre vanlig beskaffenhet, lämnas här en
något utförligare redogörelse för densamma.

Lärarepersonalen vid folkskolorna har
ökats från 128 till 135 och vid
småskolorna från 143 till 148.
Öfningslärare-personalens antal var 45. Hela antalet
var således vid årets slut 328, hvilket
motsvarar en ökning af 15. Under året
hafva 6 af de ordinarie lärarne utnämts
till öfverlärare för en tid af 3 år.

Skolklasserna voro vid årets slut 332,
däraf 156 tillhörde folkskolan, 145
småskolan, 23 fortsättningsskolan och 8
repetitionsskolan. Ökningen utgör 19.

Lärjungeantalet, som under föregående
år utgjorde 12,732, har under året ökats
med 578 till 13,310.

Skolförsummelserna hafva under året
ytterligare nedgått och visa följande
medeltalssiffror i folk- och småskolan: af
sjukdom 5,96 dagar, af giltig anledning 1,67
och utan giltig anledning 0,17. I
fortsättnings-och repetitionsskolan voro motsvarande
siffror l, 1,41 och 0,72. Det goda
resultatet tillskrifves skolnämdernas verksamhet,
hvilken börjat efter den nya
skolorganisationens införande.

Från och med höstterminens början är
folkskolans fjärde klass obligatorisk,
hvadan för afgång enligt folkskolestadgans 47
§ fordras att hafva genomgått tvåårig
småskola och fyraårig folkskola.

I berättelsen lämnas en fullständigare
redogörelse för de senare årens
vidtom-fattande arbete i afseende på
omorganisationen af Göteborgs folkskoleväsen.

Beträffande den allmänna förvaltningen
har genomförts den förändringen, att
endast de mera allmänna åtgärderna
fortfarande skola vara förbehållna åt den
gemensamma folkskolestyrelsen, under det
sådana af mera enskild och lokal natur
uppdragits åt för ändamålet utsedda så
kallade skolnämder. Af särskild betydelse
är, att dessa nämder fått sig uppdraget
att öfvervaka skolgången. För ändamålet
är staden indelad i 6 distrikt med hvar
sin af tre personer bestående skolnämd.
Distriktsindelningen sammanfaller icke helt
och hållet med församlingsindelningen.

I sammanhang med denna allmänna
organisation har äfven pågått arbetet med
en ny undervisningsplan, hvilket arbete
ännu icke är fullt afslutadt. Förslag om
en sådan väcktes redan 1888.
Skolstyrelsen beslöt då uppdraga åt
skolinspektören att, sedan öfverläggning hållits
med af lärarepersonalen utsedda
delegationer för de särskilda ämnena eller
ämnesgrupperna, inkomma med förslag.
För de ämnen, i hvilka förslagen hunnit
afgifvas, har skolstyrelsen redan fastställt
läroplaner.

Fullständiga arbetsordningar för
folkskolestyrelsen med dess särskilda afdelningar
samt för skolnämderna äro intagna i
berättelsen; likaså instruktionerna för
skolinspektören, slöjdinspektören, kamreraren,
öfverlärarne och tillsyningslärarne. Äfven
det nya reglementet för Göteborgs
folkskolor är återgifvet.

Den 18 juni förlidet år firades i
samband med invigningen af det nybyggda
Landala-skolhuset folkskolans 50-årsminne.
Det tal, som skolstyrelsens ordförande,
professor Ernst Carlson, vid detta tillfälle
höll och i hvilket han bland annat
kraftigt betonade folkskolans stora betydelse
såsom en grundläggande bildningsanstalt
för barn af alla samhällsklasser, finnes
fullständigt återgifvet.

I skolköket hafva under året
undervisats 80 flickor från folkskolans femte klass
och 25 från fortsättningsskolan. Antalet
kurser har varit 8 med minst 24, högst
30 dagar hvardera. Antalet deltagare har
växlat mellan 8 och 20. Den dagliga
arbetstiden har varit från kl. Vs8 eller 8
f. m. till kl. 2 e. m. utom för 4 å 6
flickor, hvilka ombestyrt rengöringen och där-

med varit sysselsatta till kl. 5 eller 6 e.
m. Efter åtskilliga försök i afseende på
anordningen har för innevarande år
bestämts, att de flickor, som önska genomgå
en kurs i skolköket, skola därmed vara
sysselsatta 30 dagar i följd och därunder
vara befriade från undervisningen i öfriga
ämnen. Därmed vinnes bland annat, att
barnen få lära sig använda kvarlefvor från
föregående dags anrättningar, äfvensom att
de själfva få göra om ett arbete, som
dagen förut genom okunnighet eller slarf
blifvit illa utfördt.

Vid slutet af berättelsen är intagen en
afbildning af det nya skolhuset i Landala
jämte planer af dess olika våningar samt
en afbildning af det i källarvåningen
inredda badrummet.

t

Abraham Rundbäck.

Från Växjö har ingått sorgebudskapet,
att f. folkskoleinspektören och lektorn
Abraham Rundbäck i måndags på
morgonen efter en långvarig sjukdom aflidit i
en ålder af 66 år.

För hvarje svensk lärare och lärarinna
utom möjligen de allra yngsta är den
aflidnes namn väl bekant äfvensom det stora
och omfattande arbete han nedlagt på
utvecklingen af vårt lands folkskoleväsen
och förbättrandet af lärarekårens
ekonomiska ställning. Detta arbete blef så
mycket mera eftertryckligt, som han under en
längre följd af år hade tillfälle att i
riksförsamlingen föra folkbildningens talan.
Till de tid efter annan genomförda
löneförbättringarna för lärarepersonalen vid
folk-och småskolor har han såsom riksdagsman
kraftigt bidragit, likasom han ock i
egenskap af ledamot i kommittéerna för
uppgörande af förslag till folkskollärarnes
pensionsinrättning samt folkskollärarnes
änke-och pupillkassa medverkat därtill, att dessa
inrättningar kommit till stånd.

Det är i morgon 32 år, sedan lektor
Rundbäck första gången utnämdes till
folkskoleinspektör i Växjö stift, och han
tillhörde sålunda dem, som varit med ända
sedan folkskoleinspektörsinstitutionens första
dagar. Hvad han såsom inspektör verkat,
därom vittnar tydligt den utveckling,
folkskoleväsendet i de fattiga bygderna af
södra Småland under hans öfver 30-åriga
inspektionstid onekligen vunnit. Det var
en hårdarbetad mark, som blef honom
anförtrodd, och det behöfdes hans
oförtrutna energi, uthållighet och varma
intresse för att gent emot fördomar och
fattigdom i någon mån drifva verket
fram.

Att R. under sin rastlösa verksamhet stod
i ett godt förhållande till lärarepersonalen,
för hvilken han mera var en faderlig
rådgifvare och vän än en sträng förman, och
att han visste att till sitt rätta värde
uppskatta dess sträfsamma arbete, detta
framgick vid flera tillfällen och syntes alldeles
oförtydbart af de tacksamhets- och
vördnadsbetygelser, som växlades mellan honom
och hans underordnade, då han under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free