- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
299

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (599.) 21 juni 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 25

SVENSK LÄRARETIDNING.

299

Växjö i ämnet uttalat, önskade förhöjning
i det förut bestämda kunskapsmåttet, men
mötet beslöt dock låta vid gällande
bestämmelser bero. Beträffande
inträdesfordringarna i räkning beslöt mötet, efter
en längre diskussion, att utöfver hittills
gällande bestämmelser fordra »kännedom
om allmänna bråks betydelse och
beteckning».

Angående den geografiska kunskapen
beslöt mötet enhälligt, att såsom
inträdesfordran uppställa »Sveriges geografi
utförligare; kort öfversikt af det öfriga Europa;
de enklaste grunddragen af de främmande
världsdelarnas geografi».

I fråga om kunskaperna i historia
yppade sig olika meningar, i det åtskilliga
medlemmar af mötet önskade bibehållande
af gällande bestämmelser. Pluraliteten
uppställde dock såsom fordran för inträde
»Sveriges historia i kortfattad öfversikt
med utförligare kännedom af de valda
berättelser, som enligt gällande normalplan
därjämte ingå i folkskolekursen».

I fråga om naturkunnighet, välskrifning
och sång ansågos nuvarande bestämmelser
fortfarande böra gälla. Flera af
mötesdeltagarne påpekade, att inträdesfordringarna
ej lämpligen med den utbildning,
folkskolorna nu lämnade, kunde i väsentlig mån
höjas.

*



Den första på programmet uppställda
frågan var af följande innehåll:

Är en revision af undervisningsplanen i nu
gällande stadga för foJkskollärareseminarierna
i riket behöflig och i sådant fall, hvilka
förändringar anses företrädesvis önskvärda?

Utskottet, som förberedt ärendet, hade
genomgått de i gällande undervisningsplan
för de särskilda klasserna upptagna
kurserna och åt dem anvisadt timantal samt
angående hvarje ämne afgifvit yttrande.
Beträffande ämnet kristendom beslöt mötet
efter en liflig och intressant diskussion, att
timantalet för undervisningen skulle i första
klassen bestämmas från 6 till 5 ä 6, samt
att läsningen af Apostlagärningarna, som
förut skett i fjärde klassen, hädanefter
skulle företagas i tredje klassen,
hvaremot läsningen af de apostoliska brefven
skulle äga rum i fjärde klassen.

Med afseende på modersmålet afslogs
med 7 röster mot 6 framstäldt yrkande,
att i tredje klassen skulle införas läsning
af valda stycken af den fosterländska
litteraturen, och ansåg pluraliteten läseboken
för folkskolan tills vidare nog. För att
införa likformighet mellan seminarierna
beträffande uppsatsskrifningen beslöt mötet att
uttala såsom sin åsikt, att uppsatserna
böra skrifvas på lärorummet till ett antal
af 8 å 12 årligen i hvarje klass. I fråga
om timantalet enade sig pluraliteten om
en tid af 6 å 7 timmar i veckan för första,
5 för andra samt 3 å 4 timmar för tredje
och fjärde klasserna.

Under lördagen, som var mötets sista
dag, antogs i afseende på denna fråga
ytterligare följande bestämmelser:

Rörande kursen i räkning och geometri: att
ur tredje klassen borde utgå »utdragning af
kubikrötter», samt att timantalet borde angifvas

sålunda: för första klassen 4, för andra 3ä4,
för tredje 3 ä 4 och för fjärde 2.

Beträffande historia och geografi: att
grunddragen af Sveriges nuvarande statsskick
infördes såsom särskildt läroämne i fjärde klassen.

Angående naturkunnighet: att i första
klassen läran om människokroppen skulle afslutas,
samt att i tredje och fjärde klasserna skulle
införas undervisning jämväl om kroppars
allmänna kemiska egenskaper.

Beträffande pedagogik och metodik: att redan
i tredje klassen pedagogikens historia skulle
påbörjas samt i fjärde klassen förekomma,
utom annat, framställning af folkskolans
uppgift såsom kristlig och fosterländsk
uppfostringsanstalt.

Angående välskrifning: att detta ämne skulle
afslutas i andra klassen.

Angående teckning: att det af kommitterade
jämte teckningsläraren vid Karlstads
seminarium uppgjorda förslag i ämnet skulle följas.

Beträffande gymnastik och vapenöfning: att,
sedan värnpliktsöfningarna blifvit så ökade,
exercisöfningarna för seminarie-eleverna ej
vidare erfordrades; att vid undervisningen i
gymnastik eleverna skulle kunna sammanföras i
en eller två afdelningar, och då så icke kan
ske i högst tre, samt att, där det så låter sig
göra, minst en halftimmes daglig gymnastik
måtte tilldelas den ena gemensamma eller
hvardera gymnastikafdelningen. Såsom nytt ämne
hade tyska språket föreslagits. Då
seminarieeleverna icke an säges kunna utan
öfveransträngning genomgå ökade kurser och då andra för
deras framtida verksamhet viktigare ämnen förr
borde erhålla vidgad omfattning, beslöt mötet
att icke förorda tyska språkets antagande till
läroämne vid seminarierna.

På framställdt förslag hemställde mötet,
att, oberoende af den allmänna
löneregleringen, åtgärder för beredande af ökade
löneförmåner för lärarne i musik och sång
måtte snarast möjligt vidtagas.

Slutligen beslöt mötet att göra följande
uttalande:

Då det vore högst önskvärdt, att
läroböcker, särskildt afsedda för
folkskollärareseminarierna, blefve tillgängliga, men för sådana
läroböcker, hvilka endast kunna påräkna en
ringare afsättning, svårighet möter att finna
villiga förläggare, hemställer mötet, att
erforderligt understöd af statsmedel måtte kunna
erhållas för skrifter af detta slag, hvilka
pröf-vades däraf förtjänta.

*



Mötets förhandlingar hafva ledts dels af
statsrådet Gilljam och dels af kanslirådet
Kastman. Då den senare i lördags
förklarade mötet afslutadt, betonade han den
stora vikt, mötet haft för blifvande
lagstiftningsarbete, samt uttryckte sin glädje
däröfver, att rektorerna söka i
seminarierna bibehålla en kristligt nationell anda.

FÖR DAGEN.

Allt ganska godt?

Det nu afslutade Seminarierektorsmötet
har icke varit något »möte» i den enligt
allmännaste svenska språkbruk nu gängse
betydelsen af detta ord. Det har
nämligen varit otillgängligt icke allenast för
åhörare af allmänheten, utan ock för
allmänhetens själfskrifna representant vid
alla andra »möten», nämligen pressen.
Vederbörande synas snarast hafva
betraktat det såsom ett slags
kommitté-eller seminariestyrelse-sammanträde.

Vid föregående möten af detta mera
förtroliga slag har dock icke offentlighe-

ten blifvit helt ock hållet utestängd. Om
vi icke missminna oss, ansåg man vid
dessa tillfällen förhandlingarna äga så
pass allmänt intresse, att man lämnade
tidningarna officiella eller åtminstone
halfofficiella meddelanden om hvad
under dem förekommit.

Något sådant synes denna gång ej
hafva ägt rum. Visserligen hafva
åtskilliga tidningar innehållit redogörelser
för seminarierektorsmötets förhandlingar.
Att dessa redogörelser till sitt innehåll
grunda sig på meddelanden från
deltagare i mötet, säger sig själft. Såsom i
alla afseenden fullt korrekta kunna de
emellertid näppeligen anses. Däremot
tala bl. a. vissa uttryck, hvilka ej gärna
kunna tänkas begagnade af någon
seminarierektor. Så t. ex. talas i nämda
redogörelser upprepade gånger om den
skriftliga och muntliga
»mogenhets-examen» vid våra seminarier. Nu vet vår
seminariestadga, såsom bekant är,
ingenting om någon dylik »mogenhetsexamen»,
och vi kunna aldrig föreställa oss, att
någon kan önska öfverföra ifrågavarande
löjliga term från de allmänna
läroverken till seminarierna. Att den bidrager
till att ingifva de nybakade hvitmössorna
falska föreställningar om sig själfva, kan
ju vara tämligen oskadligt, om ock ej
alldeles oskyldigt. Men synnerligen
farligt skulle det vara, om man genom
samma terms öfverflyttande på
folkskollärare-utbildningens område bibragte de
nyutexaminerade, i uppfostrarekallet ofta
fullständigt »gröna» lärarne den åsikten,
att de i och med seminariebetygets
undfående vore i något afseende »mogna».
Språkets makt öfver tanken är
fruktansvärdt stor, och ett vilseledande uttryck
har ofta i hög grad - ledt vilse.
*



Att döma af de referat, som varit
offentliggjorda i Stockholms Dagblad,
synas seminarierektorsmötets
öfverläggningar varit begränsade till samma fyra
frågor, öfver hvilka
ecklesiastikdepartementet förut infordrat seminariekollegiernas
yttranden.

Egendomligt nog tyckas dessa frågor
blifvit behandlade - baklänges.

Först företogs den fjärde frågan: »Äro
några förändringar i stadgan för
folkskollärareseminarierna behöfliga med
anledning af den förlängda öfningstiden för
värnpliktiga?» Såsom svar härå beslöt
mötet uttala sig för, att värnpliktiga
seminarieelever i tredje klassen finge till
det år, hvarunder de fylla 23 år,
uppskjuta sin värnpliktstjänstgöring.
*



Synnerligen intressant skulle varit att
få åhöra öfverläggningen angående den
tredje frågan. Denna lydde, såsom vi
förut meddelat, sålunda: »Äro några
närmare bestämmelser om anordningarna
af afgångsexamen vid
folkskollärareseminarierna behöfliga och i sådant fall
hvilka anses böra först och främst
komma i fråga?»

Med afseende på denna fråga, som
var föranledd af hr Alfr. Dalins bekanta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free