- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
301

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (599.) 21 juni 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 25

SVENSK LÄRAEETIDNIN&

301

främja bättre ekonomiska villkor för Sveriges
högre flickskolor. Till kommitterade valdes
lektor E. Sahlin i Uppsala, d:r Ellen Fries,
rektor S. Almquist och fröken H.
Vestman i Stockholm samt adjunkten E. Rodhe
i Lund.

En längre diskussion uppstod därefter
om feriernas längd. Diskussionen fick
utgöra svar på frågan.

Nästa flickskolemöte skall hållas under
förra hälften af juni månad 1897 i någon
norrländsk stad. Till centralkommitté
valdes fröken Karin Brundell i Sundsvall,
seminarierektor G. V. Bucht i Hernösand,
rektor L. M. Waern samt fröknarna Lilly
Engström och Ellen Fries i Stockholm.

Till ett par af de mera intressanta
frågorna vid mötet skola vi återkomma i ett
följande nummer.

Fjortonde allmänna svenska
läraremötet hölls i Linköping den 15-17
dennes. Mötet räknade 180 deltagare,
flertalet utgörande lärare vid de allmänna
läroverken. Ordförande var rektor L.
Phragmén i Örebro och vice ordförande
rektor A. Eomdahl i Linköping.

Af de på programmet upptagna 24
allmänna öfverläggningsämnena medhunnos
blott fyra, nämligen:

1. Om regleradt feriearbete. Olika
meningar uttalades härom. Diskussionen fick
utgöra mötets svar på frågan.

2. Om samundervisning. På förslag af
rektor Sprinchorn beslöt mötet med 50
röster mot 43 uttala sig för,

att samundervisning bör införas i sådana
mindre städer, hvilkas läroverk hålla på att dö
ut, och att dessa läroverk för ändamålets
vinnande böra omorganiseras.

3. Om lärarnes bestraffningsrätt.
Diskussionen, för hvilken skall redogöras i
nästa nummer, fick äfven här utgöra
mötets svar.

4. Om ändring i lagen om tillsättande
af ämneslärare vid de allmänna läroverken.
Inledaren, rektor Söderbaum, ville, att
utnämningarna skulle ske af k. m:t. Med
50 röster mot 20 beslöt mötet att icke
göra något uttalande i frågan.

Sektionerna medhunno ett stort antal
frågor. Det för dagen hårdt anlitade
utrymmet hindrar oss att härför nu redogöra.

Nästa läraremöte hålles i Karlstad i juni
månad 1896.

Sommarkurserna i Uppsala. Med

anledning af en framställning af
professorerna H. Hjärne, A. Noreen och J. A.
Lundell, hvilka förmält, att ett antal
universitetslärare beslutat att .under tiden från
och med den 14 till och med den 26
nästkommande augusti i Uppsala anordna
för allmänheten tillgängliga föreläsningar i
vetenskapliga ämnen, har k. m:t förordnat,
att de personer, som öfver statsbanorna
färdas till Uppsala för att bevista
ifrågavarande föreläsningar, må afgiftsfritt
återresa å statens järnvägar till den station,
från hvilken de färdats till Uppsala,
hvarjämte järnvägsstyrelsen bemyndigats att
meddela de föreskrifter, som för tillgodo-

njutande af den sålunda medgifna
förmånen må finnas erforderliga.

Föreläsningskursen i Sydsverige.

Vid Bara härads kretsförenings möte i
Brågarps skolhus den 14 dennes
utvecklade folkhögskoleföreståndaren d:r
Holmström planen för den förestående
föreläsningskursen vid folkhögskolan Hvilan. Den
nya tanken att sålunda tillgodose
skollärarepersonalens behof af en andlig
uppfriskning, om vi så få uttrycka oss, vann
allmän tillslutning och nära ett 20-tal
personer antecknade sig genast som deltagare
i denna kurs, som nu är definitivt bestämd
att fortgå under sista veckan af juli.

Vi hänvisa för öfrigt till annonsen i
detta nummer och tillägga den tillönskan,
att detta företag måtte få all den
tillslutning, som det onekligen förtjänar.

Föreläsningskurser för
arbetsklassen. K. m:t har den 2 d:s utfärdat
kungörelse angående understöd till anordnande
af föreläsningskurser för arbetsklassen. Då
dylikt understöd numera kan erhållas
äfven för »arbetareinstitut» på landsbygden,
återgifva vi kungörelsen i fråga. Den är
af följande innehåll:

Vi Oscar etc. göre veterligt: att sedan
riksdagen i skrifvelse den 6 nästlidne maj
angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel anmält, att riksdagen, på
sätt vi föreslagit, beviljat ett extra anslag för
år 1894 af 20,000 kronor att användas till
understöd åt sådana anstalter eller föreningar,
som anordna föreläsningskurser för
arbetsklassen, dock under följande villkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje
anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000
kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilda tillskjuta minst
lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en
styrelse, som antager föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst
antal timmar i veckan under fem till åtta
månader och i väl afpassade kurser; dock att,
hvad landsbygden beträffar^ vi äga att
härutinnan göra de eftergifter, som
omständigheterna kunna påkalla;

att anstalten förfogar öfver kunniga och
dugliga, för denna undervisning lämpliga
lärarekrafter, samt tillräcklig och passande
undervisningsmateriel;

att alla politiska och religiösa strider eller
förhandlingar vid föreläsningarna eller
undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara
skyldig att underkasta sig de villkor och kontroller,
som i öfrigt af oss pröfvas nödiga och
lämp-ligaj

så hafva vi, vid föredragning häraf, funnit
godt i nåder förordna, att styrelse för anstalt
eller förening, som för ifrågavarande ändamål
önskar bidrag af statsmedel, skall före den l
instundande november till vår vederbörande
befallningshafvande ingifva till oss ställd
ansökning med uppgift å beloppet af det bidrag,
som anses erforderligt, jämte handlingar, som
visa, att villkoren för åtnjutandet af sådant
bidrag varda behörigen uppfyllda; åliggande det
vår befallningshafvande att till
ecklesiastikdepartementet före den l påföljande december
insända ansökningshandlingarna jämte eget
utlåtande; och skall anstalt eller förening, som
af ifrågavarande statsanslag erhåller bidrag,
vara underkastad inspektion af den person,
som vår befallningshafvande äger att förordna,
äfvensom det skall åligga vederbörande styrelse
att vid undervisningsårets slut afgifva
redogörelse angående anstaltens eller föreningens
verksamhet under året.

Dispens. Förste läraren vid
Östermalms folkskola härstädes Jonas Svärd har
hos k. m:t anhållit om tillstånd att med
befrielse från akademiska examina aflägga
prästexamen inför domkapitlet i Skara och
därefter prästvigas med
tjänstgöringsskyldighet inom Skara stift och med rättighet
att inom samma stift söka och mottaga
ordinarie prästerlig befattning, dock icke
kyrkoherdebeställning. Öfver denna
ansökan har såväl teologiska fakulteten i
Uppsala som domkapitlet i Skara afgifvit
infordrade utlåtanden, därvid domkapitlet,

med afseende å såväl sökandens långa och
väl vitsordade tjänstgöring på
folkskollärarebanan och hans likaledes väl vitsordade
verksamhet i egenskap af predikobiträde inom
åtskilliga församlingar samt svårigheten att vid
den af honom uppnådda åldern aflägga
samtliga de för inträde i prästämbetet erforderliga
examina som ock sökandens ovanligt vackra
vitsord öfver aflagd folkskollärareexamen
äfvensom hans ganska flitiga
författareverksamhet, ansett sig, då bristen på prästerliga
krafter fortfarande vore inom stiftet ganska
kännbar, icke böra tveka att till ansökan tillstyrka
bifall.

K. m:t har den 2 d:s funnit godt att
till denna ansökan lämna bifall.

Minst en timmes middagsrast.

Skolrådet i S:t Lars församling har hos
k. m:t anhållit, att middagsrasten vid
församlingens folkskola i Linköping måtte
få inskränkas till 30 minuter, men har k.
m:t ej funnit skäl att bifalla denna
ansökning.

Delning af skoldistrikt. Mörbylånga
församling på Öland har hos k. m:t
anhållit, att församlingen måtte från och med
år 1894 få delas i två skoldistrikt, det
ena omfattande Mörbylånga köping och det
andra Mörbylånga landsförsamling, under
villkor, att till den sistnämda församlingen
vid 1893 års slut utan ersättning
öfverlämnades det skolhus, som
landsförsamlingen utan bidrag från köpingen uppfört,
folk- och småskolornas inventarier och
skolmateriel samt den nu gemensamma
skolkassan, utan afseende på huruvida uti
densamma finnes behållning eller skuld.

K. m:t har till den gjorda ansökningen
på de angifna villkoren lämnat bifall.

Upphäfdt folkskollärareval. Den

2 december 1892 förrättades val för
återbesättande af lediga lärarebefattningen i
Kyrkbyn inom Hanebo församling, Gflb.,
därvid O. Nordlund erhöll 2,528 röster,
H. Thunér 698 röster och P. E. Engberg
475 röster. Öfver detta val anfördes hos
domkapitlet klagomål af ett par
hemmansägare på den grund, att vid
valförrättningen icke begagnats den då gällande 1892
års fyrktalslängd utan i stället den för
1893 upprättade fyrktalslängden, hvilken
ännu icke blifvit af kommunalstämman
granskad och godkänd.

Domkapitlet, som af församlingens öfver
besvären afgifna förklaring och på grund
af intyg från kommunalnämdens ordförande
fann, att de båda fyrktalslängderna voro i
det närmaste lika och att med hänsyn till
det öfvervägande röstetalet för den valde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free