- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
323

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (601.) 5 juli 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 27

i så, att den lämpar sig särskildt för dessa
redan mer eller mindre moraliskt
förolyckade individer, hvilka aldrig varit
föremål för den mäktiga och ledande
inverkan, ett godt hem kan gifva.

Men icke nog därmed. Det fördärfliga
inflytande, dylika vanartade individer
liksom genom en andlig smitta måste hafva
på sina välartade kamrater, är i hög
grad ägnadt att neutralisera frukterna af
skolans arbete. Detta senare synes vara
något, hvaröfver man kanske tänkt mindre,
än saken förtjänar. I stället inbillar man
sig, att skolan nog skall lyckas leda
dessa vilsekomna, som ju dock i det stora
hela äro så få, in på rätta vägen. Man
betänker därvid icke, att om en
organism skall kunna bevaras frisk, måste
hvarje för dess naturenliga utveckling
hämmande inflytelse hållas utanför densamma.
I den danske professorns förslag, hvilket
här framställts i sina allmänna
grunddrag, ligger målet klart och uppenbart:
skall samhällskroppen bevaras frisk och
sund, bör från det uppväxande släktet
omsorgsfullt aflägsnas allt, som skulle
kunna medföra sjukdomsfrön till
grundläggande af moraliskt förfall.

Då förhållandena hos oss helt säkert
icke äro mera gynnsamma än i Danmark,
vore det önskligt, att våra myndigheter
ville ägna mera uppmärksamhet åt denna
angelägenhet, än hvad hittills skett.
Något högre och värdigare föremål såsom
uttryck för en verklig fosterlandskärlek
kan icke gifvas än omsorgen om det
uppväxande släktets uppfostran.

Läraresångboken

medföljer nästa nummer, därest ej
oförutsedda hinder inträffa. Häftet, som
innehåller text och musik till 50 sånger,
lämpliga att sjungas unisont vid
läraremöten, kommer ej att utlämnas i
bokhandeln. De, som önska detsamma, böra
alltså prenumerera på Svensk
Läraretidning, i hvilket fall de erhålla boken gratis.

75 år

fyller i dag lärareveteranen och
skolhis-torikern J. J. Holmberg. Efter att hafva
oafbrutet arbetat i folkskolans tjänst
under den ansenliga tidrymden af 57 år
tager hr H. afsked med denna månads
utgång från den plats, han nu i 36 år
innehaft vid Villinska skolan i Göteborg.
Som en gärd af aktning och tacksamhet
meddela vi i dagens nummer den gamle
skolmannens porträtt jämte en kort
teckning af hans lärarebana. Vi. bringa
jubilaren våra vördnadsfulla lyckönskningar.

Folkskolorna och nationaldagen.

I tidningarna ordas för närvarande
ganska mycket om införandet af en
gemensam nationell högtidsdag för vårt
land. Tillika uttalas önskvärdheten af,
att landets alla skolor fira denna dag.
Det är hufvudsakligen två dagar, om
hvilka striden för närvarande står,
nämligen den 6 juni (årsdagen af vår
gällande regeringsform) samt den 24 juni

SVENSK LÄEARETIDMNG.

(svenska folkets sommarhögtidsdag). Utan
att yttra oss i själfva hufvudfrågan vilja
vi endast uttala den åsikt, att därest
man bestämmer sig för
midsommardagen såsom nationaldag, man svårligen
kan påräkna ett mera allmänt
deltagande från skolornas sida i dagens firande.
Att söka sammanföra skolbarn och lärare
på denna dag har sig nog ganska svårt,
synnerligast i städerna, på fabriksorter
o. s. v. Vida lättare bör det gå att få
den 6 juni allmänt antagen som
nationaldag inom skolorna. De flesta skolor
äro då ännu i verksamhet; terminen
nalkas sitt slut, och att då tillbringa en dag
tillsammans ute i naturens sköte och
genom tal och sånger upplifva
fosterländska minnen kan varda af stor betydelse
för ungdomens uppfostran. Vi äro
förvissade, att därest nationaldagen förlägges
till en tidpunkt, som gör det möjligt för
lärarne att deltaga, de gärna vilja bidraga
till ett värdigt firande af densamma.

323

Elfte allmänna svenska
folkskolläraremötet.

Programmet

för mötet är nu i det närmaste fastställdt.
Redaktionen har blifvit satt i tillfälle att
därur meddela följande.

Efter inledningspredikan i domkyrkan
af biskop E. H. Rodhe vidtaga onsdagen
den 9 augusti kl. 9,30 f. m. mötets
förhandlingar.

På de allmänna sammanträdena
förekomma frågorna:

1. Hvilken betydelse har inlärandet i
minnet vid religionsundervisningen, och i hvilken
utsträckning bör detsamma äga rum?

2. Hvad kan och bör för närvarande göras
för att skydda ungdomen mot eggelser till
osedlighet och råhet, särskildt svordomar och
Guds namns missbruk?

3. Bör kroppsaga användas i skolan, och i
så fall under hvilka förutsättningar?

4. Hvilka grunder böra vara bestämmande
vid folkskolebarnens förseende med böcker och
annan undervisningsmateriel?

5. Hvilka förändringar i den af staten
utöfvade inspektionen öfver folkskolorna äro af
behofvet påkallade, för att denna institution
må kunna ännu kraftigare verka för
undervisningens fullkomnande och skolväsendets
utveckling öfver hufvud?

6. Anses den i normalplanen anvisade
utvägen att anordna särskilda lärokurser för
sådana barn, som kunna erhålla tillstånd att
afgå från folkskolan enligt § 48 i
folkskolestadgan, vara till gagn för folkundervisningen?

På afdelningssammanträdena behandlas
följande ämnen:

7. Om barngudstjänster.

8. På hvad sätt kan läraren hos
allmänheten och i synnerhet hos ungdomen väcka
intresse för skogsvård ?

9. Hvilka hygieniska fordringar böra ställas
på Skrifundervisningen?

10. Om räkneundervisningen i folkskolan.

11. Kristendomsundervisningen i småskolan.

12. Äro några ändringar i folkskolestadgans
bestämmelser rörande tillsättning och
afskedande af lärare och lärarinnor vid mindre
folkskolor och småskolor önskvärda, och i så fall
hvilka?

13. Hvilka äro de välgörenhetsformer, som
särskildt förtjäna beaktande med afseende på
fattiga skolbarn?

14. Bör tyska språket ingå som läroämne
vid våra folkskollärareseminarier?

15. Hvilka fördelar i afseende på
ungdomens uppfostran för inträde i det praktiska
lifvet skulle vinnas genom en allmännare
samverkan mellan folkskolan och arbetsgifvarne
vid minderåriges anställning, och huru skall
en sådan samverkan bäst främjas?

Dessutom förekommer på ett af de
allmänna sammanträdena föredrag om
viljans uppfostran af d:r J. M,. Ambrosius och
på ett sektionssammanträde föredrag om
skolkök af fröken Eva Rodhe.

Andra mötesdagen anordnas utflykt till
skärgården.

Redigeringen af mötets programhäfte har
uppdragits åt sekreteraren och
byråföreståndaren.

Fraktfrihet

på statens järnvägar är af k. m:t beviljad
för föremål, som sändas till och från
mötets utställning.

Nedsatt biljettpris

är ytterligare beviljadt å
Nordmarks-Klarälfvens och Filipstads-Norra Bergslags
järnvägar, Malmö-Billesholms och Malmö
-Trelleborgs järnvägar (tur- och
returbiljett för enkelt biljettpris gäller 14
dagar jämte rättighet att efter behag göra
uppehåll under resan); Köping-Uttersbergs
och Uttersberg- Riddarhyttans järnvägar
(tur- och returbiljett för enkelt biljettpris,
14 dagar); Rimbobanan (vanlig returbiljett
gäller 14 dagar) samt å ångfartyget
»Elf-kungen» (mellan Vänersborg och Göteborg
samt tillbaka för halft biljettpris).

För att komma i åtnjutande af
prisned-sättning fordras legitimationskort från
mötets byråföreståndare (adress: Allmänna
folkskolläraremötet, Göteborg), hvilket
utlämnas mot insändande af mötesafgiften,
2 kronor.

I nästa nummer torde utförligare
meddelande inflyta.

Biskop Charlevilles Herdabref. Den

nye biskopen öfver Linköpings stift har i
dagarna utfärdat sitt herdabref till stiftets
prästerskap och lärarekår. I motsats till
ett par af sina kolleger yttrar sig härvid
biskop Gharleville ej blott om läroverken
utan äfven om folkskolan. Efter att hafva
omnämt, att han under ett decennium
tjänstgjort som lärare och därunder
passerat graderna såsom vikarie, adjunkt och
lektor, samt att han sedan såsom domprost
och konsistorieledamot fått deltaga i
hvarjehanda till läroverken hörande
angelägenheter, yttrar biskopen följande:

Numera hoppas jag få träda i tätare beröring
med våra bildningsanstalter och komma deras
målsmän närmare än förut, närmare ej blott i
yttre mening, utan så, att starka band af
ömsesidig tillgifvenhet och inbördes förtroende
mellan oss må knytas. För öfrigt vill jag för
denna gång, med erinran om den gamla satsen:
non scholse sed vitse discimus - inskränka
mig till uttalande af den önskan, att det må
blifva allt mera klart för herrar lärare, att
deras höga uppgift är ej blott att undervisa utan
äfven att uppfostra läroverkens alumner, samt
att härvid lärarens personlighet och föredöme
har en oändligt stor betydelse. - Exempla
docent.

På tal om allmänna undervisnings- och
uppfostringsanstalter vill och kan jag ej lämna
folkskolan och hennes uppgift alldeles å sido.
Äfven på detta område anser jag mig såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free