- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
326

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (601.) 5 juli 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 27

De förmågor, som nu finnas eller komma att
finnas bland folkskolans lärarepersonal, kunde
därigenom få tillfälle att erhålla större
verksamhetsfält.

Hofva-kretsen gjorde den 3 juni följande
uttalande:

Mötet anser det nödigt, att tyska språket
införes vid seminarierna så snart som möjligt,
dels emedan lärarne därigenom kunde få sitt
pedagogiska vetande ökadt och dels emedan
det å flera platser, äfven å landsbygden, visat
sig vara ett kändt -behof att äga lärare, som
kunna undervisa i tyska språket.

Onsjö-kretsen har uttalat sig sålunda:

För att kunna tillgodogöra sig Tysklands
pedagogiska litteratur, för att vinna mera
klarhet och större färdighet i svenska språket och
ändtligen för att intet hinder skulle kunna
möta att göra folkskolan till bottenskola för
elementarskolan anser föreningen, att de
blifvande lärarne böra erhålla nödig undervisning
i tyska språket vid seminarierna.

Rekarne- och Södra
Västmanlands-kretsarna gjorde efter en längre diskussion,
som inleddes med ett allsidigt och
uttömmande anförande af riksdagsmannen, rektor
J. Persson, följande uttalande:

Det skulle för lärarebildningen vara
fördelaktigt, om en begynnelsekurs i tyska språket
blefve införd vid seminarierna, dock under
förutsättning att dessas kurs ej härigenom
förlängdes. Denna kurs skulle för eleverna vara
valfri.

Kinds-kretsen har gjort följande uttalande:

Föreningen, lifligt kännande den brist, som
saknaden af insikt i åtminstone något annat
lefvande språk än modersmålet innebär,
uttalar den önskan, att en begynnelsekurs i
något främmande lefvande språk måtte införas
vid landets folkskollärareseminarier.

Sollefteå-, Ytterlännäs- och
Fränökret-sarna: Under diskussionen yttrade sig ett
par talare för franska språket, emedan
detta skulle vara mera bildande.
Kretsarna godkände emellertid den vid
stiftsmötet i Hernösand antagna resolutionen,
hvilken var af följande lydelse:

Mötet anser, att det tyska språket först bör
på försök införas i ett par seminarier, utan att
antalet lärotimmar på lärorummet dock
därigenom förökas, och att sedan, om de gjorda
försöken utfalla lyckligt, detta språk bör göras
obligatoriskt för eleverna i samtliga
folkskollärare- och lärarinneseminarier.

Bobergs-kretsen antog efter en diskussion,
i hvilken olika åsikter gjorde sig gällande,
följande resolution:

Kretsen anser med fullt erkännande af de i
centralstyrelsens meddelande framställda motiv
för tyska språkets införande vid seminarierna,
att med den uppgift folkskolan för närvarande
har nämligen att meddela kristlig f österländsk
bildning, ett främmande språk ej är nödigt
vare sig för skolan eller seminarierna; att den
föreslagna tiden är för knapp och således
seminariekursens förlängande eller
inträdesfordringarnas hopande blefve en nödvändig följd;
att den angifna fördelen endast skulle blifva
ett fåtals, enär ej alla skulle blifva språket
mäktiga; att andra ämnen ovillkorligen måste
lida men; att den fördel, som läraren
därigenom skulle erhålla, kan särskildt hvad
landsbygdens lärare angår tillgodogöras genom
öfversättningar och genom den pedagogiska
litteratur vi äga, samt slutligen att en så
genomgripande förändring som ett kulturspråks
införande, då så många andra ’ämnen belasta
både läraren, skolan och seminarierna, icke bör
utan särdeles trängande behof ske.

Emot beslutet reserverade sig hrr
Linder och Petré.

Kullens-kretsen anser, att frågan blifvit
väckt för att få tyska språket infördt i
folkskolan (?), hvilket ej under närvarande
förhållanden låter sig göra på landsbygden,
och har därför besvarat frågan nekande.

Norra Ölands-kretsen uttalade sig för
tyska språkets införande vid seminarierna
som valfritt ämne.

Bjäre-kretsen anser en begynnelsekurs
både nyttig och önskvärd, om ej
seminariekursen därigenom ökas.

Norra Tjusts-kretsen har uttalat sig på
samma sätt.

Väne-kretsen önskar en försökskurs vid
seminarierna i tyska språket, utan att
därför någon inskränkning göres i afseende
på öfriga ämnen.

Kungsbacka-kretsen besvarade frågan
ja-kande med tillägg, att ämnet borde vara
valfritt.

Karlshamns-kretsen har besvarat frågan
jakande.

Östbo-kretsen dito.

Kalmar-N. Möre-kretsen ansåg, att den
ifrågasatta reformen borde genomföras.

Mariestads-kretsen har instämt i
seminarierektorernas uttalande.

Skelderviks-kretsen anser, att tillfälle att
inhämta kunskap i tyska språket bör
beredas, antingen så att ämnet blir valfritt
vid seminarierna, eller så att läraren efter
några års tjänstgöring i folkskola kan få
inhämta detsamma jämte en utvidgad kurs
i några andra ämnen vid en särskild
bildningsanstalt.

Säfsjö-kretsen har besvarat frågan med
enhälligt ja.

Okome-kretsen har besvarat frågan
jakande under anförande bland annat däraf,
att en kurs i tyska språket skulle
fördelaktigt inverka på kunskapen i
modersmålet och att därigenom skulle beredas
tillgång till en mera omfattande pedagogisk
litteratur.

Lärjungebibliotek.

Tveta-kretsen antog efter en liflig
öfverläggning följande resolution:

a) Efter grundliga förberedande
undersökningar bör lärarepersonalen i hvarje särskildt
skoldistrikt vid sitt i lag påbjudna årliga
sammanträde med skolrådet, under hänvisning till
§ 11 i folkskolestadgan, 1) inför skolrådet
påvisa den stora betydelse ett godt, rikhaltigt,
väl ordnadt och lätt tillgängligt
sockenbibliotek måste äga icke blott i allmänhet för
utvidgning och befästande af i folkskolan
inhämtade kunskaper samt för väckande och
stärkande af ungdomens religiösa och sedliga kraft,
utan ock i synnerhet för motverkande af den
allt mer öfverhandtagande läsningen af sämre
tidnings- och romanlitteratur, med alla dess
fördärf bringande följder; 2) inför skolrådet
utveckla de grundsatser, lärarekåren anser böra
följas vid urvalet af litteratur för barn och
ungdom; 3) till skolrådet inlämna en
förteckning öfver boklitteratur, lämplig att för
lärjungarnes räkning med sockenbiblioteket
inför-lifvas; 4) angifva de ändringar beträffande
sockenbibliotekets förvaltning eller de nya
åtgärder, som kunna befordra ett mera allmänt
begagnande af biblioteket; 5) erbjuda skolrådet
all den hjälp, lärarekåren i mån af tid och
krafter kan lämna i ändamål att göra
biblioteket lätt tillgängligt för barn och ungdom.

b) Folkskolans lärare böra använda allt sitt
inflytande för att intressera kommunens
medlemmar för sockenbibliotekets utvidgning, på

det de medel, som erfordras för realiserande
af skolrådets förslag i detta hänseende måtte
af kommunen beviljas.

c) Slutligen - och detta är icke det minst
viktiga - bör lärarekåren äfven söka att göra
sockenbiblioteket kändt bland barnen och
ungdomen. För barnen i folk- och
fortsättningsskolan kan läraren t. ex. uppläsa några
prof-bitar ur bibliotekets litteratur samt lämna
antydningar om de skatter, biblioteket innehåller,
och hos den ungdom, som nyligen lämnat
skolorna, kan han dels genom personliga samtal
och dels genom ett eller annat föredrag väcka
intresse för biblioteket.

Östbo-kretsen har antagit följande
resolution:

1. Ärendet föredrages vid det sammanträde,
som enligt förordningen af den 5 aug. 1892
skall äga rum mellan skolrådet och
lärarepersonalen.

2. Lärarepersonalen göre sig dessförinnan
grundligt förtrogen med saken och söke
behandla den så, att den inom skolrådet blir
föremål för verkligt och allmänt intresse.
Detta senare torde bäst kunna ske genom
under sammanträdet anställd diskussion öfver
följande två frågor: a) Hvilken betydelse för
folkbildningen skulle inrättandet och
begagnandet af ett barn- och ungdomsbibliotek
hafva? och Hvad bör från skolrådets sida göras,
på det att sockenbiblioteket bättre än hittills
varit fallet, måtte kunna fylla sin i
folkskolestadgans § 11 angifna uppgift att i främsta
rummet utgöra barn- och ungdomsbibliotek?

3. På det att biblioteket sedan må följa
med sin tid, bör lärarepersonalen vid det hvarje
år återkommande sammanträdet mellan
skolråd och lärarepersonal anmäla och till inköp
förorda sådana under tiden utkomna böcker,
som i synnerhet lämpa sig för ändamålet.

4. Skulle det anslag, som förut utgått till
sockenbibliotekets underhåll, ej för ändamålet
blifva tillräckligt, och vägrades vid stämman
någon förhöjning däri, och saknades andra
utvägar, kunde möjligen något understöd
erhållas genom att vid examina och husförhör
för ändamålet upptaga frivilliga medel.

5. Måste lärarekåren hos sina lärjungar
söka åstadkomma en sådan läslust, att
biblioteket af dem blir användt, annars blir det icke
i full mening något lärjungebibliotek.

Rekarne- och Södra
Västmanlands-kretsarna hafva vid gemensamt möte uttalat
sig för att lärarne för sina respektiva
skolråd framhölle lärjungebibliotekens vikt och
betydelse, att sockenbiblioteken delades
mellan skolorna samt så ordnades och
sköttes, att de kunde tjäna äfven såsom
lärjungebibliotek. Hvarje lärare borde
villigt åtaga sig de besvär och den tillsyn,
sorn äro förenade med ett
lärjungebiblioteks skötande.

Okome-kretsen har uttalat sig sålunda:

Då - i all synnerhet där lästiden omfattar 8
månader för samtliga årsklasser - någon tid till
läsning utöfver läxor och öfriga skolans
hemarbeten ej i allmänhet torde för barnen bli
ledig, anser kretsen lärjungebibliotek i
betydelsen öarnbibliotek vara onödiga, för att ej
säga skadliga. Men då vår litteratur äger en
rikedom af såväl populärt vetenskapliga som
skönlitterära arbeten, som äro njutbara för
såväl äldre som yngre, bör läraren på allt sätt
verka för upprättandet och utvecklandet af
sockenbibliotek; dock mera för dem, som upphört
att vara hans lärjungar, än dem, som äro det.

Kristianstads-kretsen har enhälligt gjort
följande uttalande:

För att lärjungebibliotek i sammanhang med
sockenbiblioteken må kunna uppstå och blifva
till gagn har läraren först och främst att
meddela undervisningen så, att läslust väckes hos
barnen. Han bör för öfrigt i samråd med
skolråden verka för att dylika bibliotek an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free