Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (602.) 12 juli 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 28
SVENSK LÄRARETIDNING,
339
men af tillfälliga orsaker blef denna nedlagd
1887. Nu är det på tal att återupprätta den
nedlagda folkhögskolan. Frågan härom har
lifligt diskuterats både enskildt och i
länspressen, och man har med stor enighet uttalat sig
för skolarbetets återupptagande. Saken torde
äfven med säkerhet komma före vid nästa
landsting, skrifves till Svensk Läraretidning.
Som plats för folkhögskolan hafva i första
rummet föreslagits Svenljunga och Trollhättan,
af hvilka det sistnämda torde hafva företrädet
såsom mera centralt beläget.
- Maria församlings nya folkskolehus
härstädes har i dessa dagar blifvit fullständigt
färdigt. Äfven skolhusets gymnastikbyggnad,
ehuru långt senare påbörjad, är i det närmaste
färdig. Det nya skolhuset rymmer 1,900 barn,
och då det påbörjades, trodde helt visst
vederbörande, att det åtminstone till en början skulle
göra de fem hyrda folkskolelokalerna
obehöfliga. Men med den mycket starka tillväxt,
som antalet folkskolebarn visar, särskildt i de
fattigare församlingarna inom Stockholm, ser
det ut, som om det nya skolhuset icke skulle
kunna rymma alla de barn, som bort flyttas
dit från de förhyrda lokalerna, utan som skulle
en af dessa behöfva fortfarande delvis tagas i
anspråk. Byggnaderna kosta i färdigt skick
omkring 450,000 kr., tomtens värde
oberäknadt. Deras inre utmärker sig genom enkelhet
i former och färger, men på samma gång
vittnar det hela om soliditet i utförandet.
Skolhuset har ett fritt och vackert läge invid
järnvägen, ganska nära Liljeholmsbron.
- En gratifikation har gifvit anledning till
häftiga debatter å en nyligen hållen
kyrkostämma i Hässjö, Vnrl. Baptisterna inom
församlingen hafva inrättat en privatskola och
till föreståndarinna för densamma antagit ett
fruntimmer. I ett med skolrådets medgifvande
tryckt och spridt cirkulär hade
skolrådsordföranden dragit i härnad mot baptisternas
skolor och därvid enligt deras mening särskildt
»prickat» ifrågavarande lärarinna.
Motstån-darne ville gifva svar på tal och gjorde till
kyrkostämman framställning om, att en
gratifikation af 75 kr. måtte »såsom uppmuntran»
tilldelas lärarinnan i fråga. Denna
framställning blef af skolrådets ledamöter förordad,
dock reserverade sig ordföranden. Korn så
ärendet före i kyrkostämman, därvid bland
annat framhölls, att församlingens baptister i
mer än 20 år på egen bekostnad underhållit
sin skola. Efter en lång och hetsig diskussion
beslöts att tillerkänna lärarinnan en gåfva af
75 kr. och till beslutet fogades, att gåfvan
ut-ginge »såsom en uppmuntran för skicklighet
och nit». Äfven mot detta tillägg reserverade
sig ordföranden.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Hessleholms-kretsen: de afgående.
Västerdalarnes krets: dito.
H ar j äg er s-kretsen: dito.
S. Ölands-kretsen: dito.
Aling sås-kretsen: dito.
Åstorps-kretsen: dito.
Valbo härads krets: dito.
Kinne-kretsen: J. G. Söderberg, A. Dalin och
B. C. Rodhe i Göteborg.
Västbo-kretsen: dito.
b) Revisorer.
Västerdalarnes krets: N. Rosengren, A.
Lindén och N. Lundahl i Lund.
H ar j äg er s-kretsen-, dito.
Åstorps-kretsen: dito.
Valbo härads krets: N. Rosengren, A.
Lindén och A. V, Branzell i Stockholm.
Hessleholms-kretsen: N. Rosengren, E. G.
Yen-sell och A. Lindén.
Kinne-kretsen: A. Lindén, N. Rosengren och
J. Neander i Finnerödja.
S. Ölands-kretsen: N. Rosengren, A. Lindén
och K. E. Lidholm i Stockholm.
Aling sås-kretsen: A. Lindén, N. Rosengren
och A. Bergqvist i Hemsjö.
Västbo-kretsen: P. Sörlin i Södertälje, N. G.
Ljunggren i Nyköping och K. A. Lindström i
Stockholm.
Ombudsmötet.
Till ombud äro ytterligare valda:
Alingsås-kretsen: A. G. Johansson i Skallsjö
och F. E. Edgren i Lerum. Suppleanter: A.
P. Loocrantz i Alingsås och A. Bergqvist i
Hemsjö.
Harj äg ers-kretsen: J. P. Nilsson i
Söder-hviddinge och O. Franck i Keflinge.
S. Ölands-kretsen: G. R. Johansson i
Ölands-Segerstad.
Ö. Dalslands-kretsen: E. Rydén i Holm.
Kalmar-N. Möre-kretsen: A. Nilsson i
Kalmar och J. Andersson i Dörby. Suppleanter:
Sofia Heyne och G. Karlsson i Kalmar.
Hessleholms-kretsen: C. Lindskog i
Hessleholm och O. Sandqvist i Vankifva.
Suppleanter: C. Andersson i Sandby och E. Nilsson i
Farstorp.
Kville-kretsen: O. Udén i Hamburgsund och
A. Lundberg i Kville. Suppleanter: A.
Hansson i Bottna och Matilda Engström i Branneby.
Vemmenhög s-kretsen: O. Bergström i Espö
och O. Ekström i V. Torp.
Västerdalarnes krets: L. Gylin i Malung.
Suppleant: O. Andrén i Transtrand.
Kinne-kretsen: A. Bejner i Medelplana.
Fässbergs-kretsen: J. A. Björklund i Mölndal.
Västbo-kretsen: O. Strömberg i Anderstorp.
Åstorps-kretsen: F. P. Lundgren i Åstorp.
Valbo härads krets: H. Frennberg i
Färglanda. Suppleant: A. Linder i Ödeborg.
Halmstads-kretsen: J. G. Hsellström och J.
N. Vetterstrand i Halmstad. Suppleanter: P.
Norrgren i Harplinge och A. Sjölander i
Kvi-bille.
Tyska språket vid seminarierna.
Västra Östergötlands-kretsen antog efter
ett synnerligen lifligt meningsbyte, därvid
ett par talare hyste farhågor om
medhinnandet af det nya ämnet, följande
resolution:
Föreningen besvarar frågan med obetingadt
ja; men anser att tyska språket till en
början bör införas såsom valfritt ämne och
undervisningen däri meddelas så, att det ej blott
sätter läraren i tillfälle att bättre följa med
den rika tyska pedagogiska litteraturen, utan
äfven så att han blir mäktig att meddela den
grundläggande undervisningen i språket.
Allbo-kretsen önskar, att tyska språket
försöksvis införes vid ett par seminarier.
Lärjungebibliotek.
Allbo-kretsen har gjort följande uttalande:
Läraren skall göra, hvad han förmår för att
för barn och ungdom lämpliga böcker må i
sockenbiblioteken anskaffas samt gifva sina
skolbarn anvisning på de arbeten, som kunna
vara lämpliga att läsa.
Västra Östergötlands-kretsen har icke gjort
något bestämdt uttalande. Olika åsikter
gjorde sig nämligen gällande i afseende på
bibliotekens ordnande och medels
anskaffande. Ett sammandrag af diskussionen
skulle insändas till centralstyrelsen.
Norra Tjusts-kretsen anser, att
sockenbiblioteken borde omgestaltas så, att de
blefve lämpliga för barnen.
Lärarepersonal och skolråd borde gemensamt arbeta
för anskaffande af lämplig litteratur.
Väse-Fogelviks-kretsen ansåg, att lärarne
borde genom skolrådet påverka
kommunalstämman att bevilja medel till utvidg-
ning af sockenbiblioteken. Filialer af dessa
bibliotek borde inrättas vid de särskilda
skolstationerna.
Väne-kretsen önskar, att
lärjungebibliotek inrättas.
Bobergs-kretsen anser sockenbiblioteken
böra ombildas så, att i dem äfven
inrymmas böcker, som äro lämpliga för barn,
och att lärjungebibliotek om möjligt
anordnas vid hvarje skola.
Kinds-kntsen menar, att lärarne böra
arbeta för lärjungebiblioteks inrättande genom
att för saken intressera framstående
församlingsmedlemmar.
Mariestads kretsen önskar, att
lärjungebibliotek inrättas i hvarje skola.
Ny kretsförening.
Östra Dals skolförening beslöt vid möte
i Mellerud den 27 sistl. juni att ingå som
krets i allmänna folkskollärareföreningen.
Till kretsordförande valdes folkskolläraren
G. Bergman.
Utlandet.
Folkskoleinspektör pristagare. I
Belgien har utsatts ett pris på 10,000 francs för
det bästa arbetet på eller den bästa plan till
förbättrandet af arbetareklassens ställning i
allmänhet. Detta pris har nyligen tillerkänts
folkskoleinspektör Robyns i Hasselt (Limburg).
Robyns har sedan flera år tillbaka i
provinsen Limburgs folkskolor infört särskild
undervisning rörande faran af missbruk af starka
drycker och bland skolungdomen bildat
nykterhetsföreningar, hvilkas medlemmar förbinda
sig till att ända tills de uppnått 20 års ålder
afhålla sig från alla spirituösa drycker.
Resultatet häraf har varit så uppmuntrande,
att Belgiens undervisningsminister anbefallt
införandet af dylik undervisning jämte
bildandet af nykterhetsföreningar i rikets skolor, däri
inbegripna äfven de allmänna läroverken och
seminarierna. Den 31 december 1892 räknade
Belgien 951 dylika föreningar med
sammanlagdt 16,307 medlemmar.
Pensionsbref,
utfärdade under juni månad.
Folkskollärarnes pensionsinråttning.
1,614 N. J. Nyström, Mästerby, Gotl.
525 kr., fr. l juli 1893.
1.615. J. Gravström, Färnebo, Vrml.
525 kr., fr. l juli 1893.
1.616. Kristina Eriksson, Uppsala.
490 kr., fr. l juli 1893.
1.617. O. Övander, Hallaryd, Kron.
462 kr., fr. l juli 1893.
Folkskollärarnes änke- och pupillkassa.
533. J.PJohanssons änka,jHusby-Sjutolft,Upps.
80 kr., fr. l maj 1893.
534. C. Lundens änka, Ringamåla, Blek.
120 kr., fr. l maj 1893.
535. J. V. Scenssons ä. o. 3 b., Sjötofta, Älfsb.
210 kr., fr. l april 1893.
536. J. Brogrens änka, Svenneby, Gtbg.
120 kr., fr. l febr. 1893.
537. A. Nilssons dotter Bengta Marianna,
Hemmesdynge, Mim.
60 kr., fr. l juli 1893.
Understödsbref,
utfärdadt under juni månad
från
Småskollärarnes m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt.
22. Lars A. Kratz, Målilla, Kalm.
100 kr, fr. l juli 1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
