- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
345

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (603.) 19 juli 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖI^, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.

N:r 29.

(6O3.)

STOCKHOLM, 19 JULI 1893.

12:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,,5o kr., 3/4 år 3 kr., J/2 år 2

kr., x/4 år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker

såväl i landsorten s©m l Stockholm

å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11 f. m.

Allm. tel 60 Ö O.

Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,

Lösnummer

å 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

An nonsprlss

25 öre pr petitrad (= 14 stafVelser),
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,so kr.

Annons bor vara inlämnad

senast måndag kl. 6 e. m. för att

inkomma i veckans nummer.

Prenumeration



(Svensk (läraretidning,

Sveriges största och mest spridda
$ko/ticfn/qg,

mottages fortfarande. Alla nummer
från årets början kunna ännu erhållas.

Svensk Läraretidning kostar endast 3,50
kr. för helt år, 2 kr. för halft år och 1,25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har
medarbetare i al la delar af riket.-läses af omkring
10,000 lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fi. - Är allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af märkliga skolmän i regeln en
gång i månaden.

Under 1893

kommer Svensk Läraretidning bland annat
att innehålla en serie porträtt och artiklar
med anledning af svenska folkhögskolans
25-års-jubileum instundande november månad.

Alla, prenumeranter

för 1893 erhålla gratis ett häfte
Sånger vid läraremöten.

Detta sånghäfte, som utgör Svensk
Läraretid-ning mr 28 (B), innehåller ord och musik till
50 sånger, lämpliga att sjungas unisont vid
läraremöten. Äfven prenumeranter, som hädanefter
anmäla sig, erhålla sångboken gratis med Svensk
Läraretidning.

Vare sig Ni bor i
Stockholm eller i
landsorten, så
prenumerera på närmaste postanstalt I

Om utredningen af folkskollärarnes
änke- och pupillkassas ställning.

Af G. Eneström.
IL

Det följer nu i ordningen att klargöra
frågan om räntefotens betydelse vid
undersökningen af kassans ställning. För att
emellertid göra framställningen häraf
lätt-fattligare vill jag genast taga i betraktande
ett särskildt fall. De slutsatser, som därur
kunna dragas beträffande räntefotens
betydelse, gälla nämligen i hufvudsak under
alla förhållanden. Jag måste dock
uttryckligen betona, att man icke af de för detta
särskilda fall erhållna talen får draga
någon som helst slutsats i fråga om
storleken af den genomsnittsafgift, som ur
försäkringsteknisk synpunkt erfordras för
bestridande af pensionskostnaden inom
änkekassan.

Jag antager, att en lärare nyss inträdt
i kassan vid 25 års ålder, att
delaktighetsbeloppet för tjänsten är 700 kronor,
och att detta förblifver oförändradt, samt
att läraren kvarstår i tjänst ända till sin
död. Han har då att årligen betala 23,33
kronor, och eftersom återstående
medel-lifslängden vid 25 års ålder är omkring
40 år, antager jag, att han inbetalar 40
årsafgifter å 23,33 kronor samt aflider vid
fyllda 65 år. Genom dessa afgifter samt
ränta på ränta därå har vid lärarens död
för hans räkning samlats ett kapital af
omkring 2,610, 2,306 eller 2,042 kronor,
allt eftersom afgifterna förräntats efter 4 Va,
4 eller 3 V» %.

Jag antager nu vidare, att läraren vid
sin död efterlämnat en tre år yngre änka,
men inga barn. Änkan är således vid
dödstillfället 62 år gammal, och då
återstående medellifslängden vid denna ålder
är omkring 15 år, antager jag, att
pensionen förskottsvis utgår under 15 år med
140 kronor årligen. Kapitalvärdet af en

sådan pension vid mannens död, d. v. s.,
det belopp, som vid mannens död borde
erläggas för att nätt och jämt räcka till
att bekosta pensionen, är omkring 1,572,
1,619 eller 1,669 kronor, allt eftersom
beloppet förräntas efter 4 Va, 4 eller 3x/2 %.

Af de nu anförda siffrorna finner man,
att en sänkning af räntefoten å ena sidan
minskar värdet af de inbetalade afgifterna
och å andra sidan fördyrar pensionen.
Båda omständigheterna verka därhän, att
vid räntans fallande antingen pensionen
måste minskas eller afgiften höjas. Under
det att man sålunda med de inbetalade
afgifterna skulle i nu föreliggande fall hafva
kunnat bestrida en pension af omkring
232 kronor, om räntefoten varit 4 Va %,
skulle däremot blott 199 eller 171 kronor
kunnat lämnas, om räntefoten sänkts till 4
eller 3 Va %. På samma sätt skulle en
pension af 140 kronor kunnat bestridas
med en afgift af blott omkring 14 kronor,
ifall räntefoten varit 4 Va %> men fordrat
en afgift af omkring 16,40 eller 19jo
kronor, om räntefoten fastställts till 4 eller
3 Va %. En sänkning af räntan med Va
% skulle således i det nu exempelvis
valda fallet ökat afgiften med omkring 17 %,
en sänkning af räntan med l- % skulle
ökat afgiften med omkring 36 %.

Man ser häraf, att valet af räntefot
utöfvar ett ganska väsentligt inflytande vid
fastställandet af afgifternas belopp och
alltså äfven vid besvarande af frågan,
huruvida med bibehållande af nuvarande
afgifter pensionsbeloppen kunna höjas. Det
är följaktligen af stor vikt att söka afgöra,
hvilken räntefot lämpligen bör läggas till
grund för utredningen af kassans ställning.

Härvid ställer sig dock saken
väsentligen annorlunda, allt eftersom man
betraktar den ur kassans eller ur de nuvarande
delägarnes synpunkt. I förra fallet är det
naturligtvis bäst att välja räntefoten så,
att afgifterna kunna för all framtid eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free